6. Fantastiskt
I början av april 2008 var det dags att åka tillbaka till kliniken. Vi hade då under några veckor gjort ridpass med drygt 20 minuters trav och galopp två gånger i veckan, varvat med dressyrarbete på töm och promenader. Ridningen gjorde jag oftast i ridhuset för att kunna utnyttja tiden till bra jobb. Jag hade även kommit på att det var väldigt bra att tömköra en stund innan jag satt upp för att ha en uppvärmd och lösgjord häst redan från början. Ridningen fungerade jättebra och Lotus kändes lösgjord och fin och jobbade i bra form.
Veterinären böjde igenom Lotus och när han lyfte frambenet högt, precis den kontrollen som brukade få Lotus att flyga i luften av smärta när gaffelbanden besvärade honom, var Lotus helt oberörd. Böjprov, longering och allmän genomgång – allt klarade Lotus galant och veterinären var påtagligt glad och sa flera gånger att jag varit duktig som gjort detta jobb med Lotus. Det var med en stor lättnad som jag åkte hem med min häst igen. Visst, jag hade ju fortfarande ingen aning om hur mycket jobb Lotus egentligen klarade av, men jag hade i alla fall fått ett kvitto på att han klarat den belastning som jag utsatt honom för hittills och redan det var mer än jag vågat hoppas på. Veterinären tyckte att jag i ytterligare tre månader skulle fortsätta att jobba Lotus precis som jag gjort den senaste tiden innan det var dags att ytterligare öka på mängden arbete lite. Vetskapen om att Lotus mådde bra fick mig att våga spänna bågen lite till och även om våra arbetspass inte blev fler, så ökade jag kraven på honom och vågade även jobba honom lite längre stunder. Den största förändringen var att jag började rida för instruktör en gång i veckan. Blev rekommenderad en för mig ny instruktör som hade en otrolig förmåga att se varje individs möjligheter och behov och anpassa träningen efter vad varje häst behöver och klarar av. Att Lotus var en konvalescent under igångsättning och med vissa svagheter och begränsningar verkade hon snarare se som en utmaning än ett problem. Att jag var fast besluten att jobba vidare med honom såg hon som en självklarhet. Ridpassen för tränaren blev rena sjukgymnastiken för Lotus. Det absolut viktigaste var att få honom att jobba lösgjort och i god balans, detta för att få en hållbar häst. Till att börja med jobbade vi mycket i skritt för att få honom mjuk och lösgjord där. När vi gick över till trav var det till en början väldigt svårt för Lotus eftersom han var ganska oliksidig och hade svårt att jobba i den form vi ville ha honom även i trav. Han gjorde dock otroliga framsteg för varje lektion. Jag kände verkligen hur Lotus blev starkare, rakare och mjukare och ridningen blev lättare och lättare – inte bara för att jag lärde mig hur jag skulle göra utan mest för att Lotus utvecklades så bra. Jag njöt av varje sekund som jag fick sitta på en lösgjord häst som jobbade med lätthet och verkligen rörde sig genom hela kroppen på ett otroligt bra sätt. Det kändes verkligen att den här ridningen var bra för honom. När han jobbade så korrekt med sin kropp kunde det ju omöjligt slita på honom, tvärtom byggde han upp rätt muskler. |
Parallellt med ridningen fortsatte vi självklart även med tömkörningen. Jag lät nu Lotus jobba ordentligt i både trav och galopp och vi ökade kraven på honom. Med hjälp av min tömkörningstränare fick vi Lotus att jobba i en otroligt fin form; kort och rund med hög nacke, väl undersatta bakben och med schvung i steget. Han var så otroligt fin ibland att jag knappt fattade att det var min ”trasiga” häst jag såg! Och Lotus gillade verkligen det här jobbet. Han blev otroligt ambitiös och tog verkligen i, ibland mer än han egentligen behövde. Det var fantastiskt kul att lära sig det här med tömkörning på riktigt och märka hur mycket man faktiskt kan åstadkomma från marken.
Vårt veckoschema såg i princip likadant ut vecka efter vecka. Tanken var att Lotus helst inte skulle jobba ordentligt två dagar efter varandra utan arbetet varvades med vila och promenader. Måndagar blev det i allmänhet en promenad, tisdagar tömkörning i ridhus, onsdagar promenad eller tömkörning ute, torsdagar ridning, fredagar vilodag, lördagar tömkörning och söndagar ridning för tränare. Nästan varje dag tänkte jag på hur fantastiskt det var att jag inte bara hade min fina häst kvar utan att han även mådde otroligt bra och att vi kunde träna, utvecklas och ha kul tillsammans. Att det skulle gå så här bra hade jag inte ens kunnat föreställa mig i min vildaste fantasi. Det verkade verkligen som om jag hade lyckats hitta ett bra och lagom hårt och varierat arbete som byggde upp Lotus i stället för att bryta ner. Föregående kapitel Nästa kapitel |