Första aktiviteten blev, som vanligt, att träna halter. För jag fick ganska omedelbart en tillsägelse om att Lotus under inga omständigheter får ”vimsa runt” med mig utan så fort jag tagit tyglarna och börjat jobba honom så ska han lyssna på mig och komma till arbete och så fort han går iväg är det halt som gäller. Som S uttryckte det, Lotus är vuxen nu och jag får inte vara så snäll mot honom. Och mycket riktigt, efter några halter hade jag en rund och mjuk häst som verkligen lyssnade på mig. Joggade fram i trav och han var jättefin i högervarvet men som vanligt lite mera spänd i vänster varv. Blev påmind om att jag i körningen ju låter honom gå lite utåtställd i vänstervarvet tills han är redo att ställa igenom åt vänster. Så varför gör jag inte likadant när jag rider? Nu gjorde jag just det och hade snart en häst som jobbade riktigt trevligt i båda varven.
Efter en skrittpaus började vi jobba med trav under nedsittning och nu kopplade vi ännu en gång till körningen. För när jag kör gör ju tömringarnas placering att jag inte kan ta några ledande tygeltag, vilket jag gärna gör när jag rider. Nu fick jag jobba med att hålla händerna i ungefär samma position som tömringarna sitter och snarare ta vänsterhanden lite ”uppåt mot mig”. Och jag vet, vi HAR gjort detta förut, men ibland är det ju så svårt att komma ihåg... Hur som helst så fick jag en väldigt fin häst som var härligt rund och fin och spänningarna som jag brukar känna i vänstervarvet var som bortblåsta. Kan det verkligen vara så enkelt; bara jag håller mina händer rätt och inte försöker ”bända loss” vänstersidan så fungerar allt plötsligt. Otroligt häftigt egentligen detta att jag kan plocka så mycket från de olika aktiviteterna vi håller på med och använda det jag lär mig t ex i körningen när jag rider och vice versa.
Vi jobbade med lite öppnor, flyttningar och övergångar och jag kunde göra skänkelvikningar utan att ens flytta händerna ur sin (numera korrekta) position. Dessutom kände jag att jag satt bättre och det kändes faktiskt nästan som om jag satt som en dressyrryttare. Vilket i och för sig kamouflerades ganska bra under alla lager av kläder som jag hade på mig. Hur som helst en väldigt trevlig känsla!
Galoppen blev ovanligt fin och mest nöjd var jag med att få till en riktigt fin vänstergalopp. Lotus blev väldigt ivrig i fattningarna och jag lärde mig att jag måste bryta det beteende genom att göra nåt annat, t ex lägga in en skänkelvikning, för att han ska sluta att vänta på galoppen och börja jobba i stället.
På slutet växlade vi mellan att sitta ner i traven och göra lite öppnor och skänkelvikningar och att göra serpentiner under lättridning. Lotus kändes helt fantastiskt fin och var alldeles rund och lösgjord och följde mig med lätthet genom svängarna. Var väldigt väldigt nöjd med honom och vi hade verkligen ett kanonpass. Att Lotus hade tagit i och jobbat märktes dock för han var ordentligt trött på slutet. Och det är nog inte så konstigt, de här ridpassen är rena styrketräningen för honom. Eftersom solen sken och temperaturen nu faktiskt blivit riktigt behaglig tog vi en lång promenad för att sträcka ut ansträngda muskler.
Nu gäller det att förvalta det jag lärt mig för nu åker S på semester och vi får klara oss på egen hand i tre veckor. Det viktigaste är kanske att komma ihåg att ha tålamod och inte ha för bråttom in i övningarna. Och så är det det där med lydnaden och att själv sitta rätt och inte göra för mycket med händerna. Får väl se hur det går, om det inte känns bra med ridningen kanske vi tar en liten paus och ägnar oss åt körning och tömkörning i stället. Hellre det än dåliga ridpass...