Efter en tävlingsvecka med en hel del dressyrträning tyckte jag att det passade bra med en vecka som mestadels bjöd på utomhusaktiviteter och konditionsträning. Förutom skogspromenader med en del klättring (med matte bakom så att hon också fick lite motion) har vi gjort ett par riktiga konditionspass på vallen, som bjuder på jättebra underlag efter en osedvanligt torr höst. Riktigt imponerad av Lotus kondition! Vid två tillfällen har vi kört närmare milen i trav och galopp med ett par avbrott för skrittpauser. Lotus fullständigt älskar detta och jobbar på med massor av energi. Ju fler varv vi kör, desto ivrigare blir Lotus. Med hjälp av en träningsapp kunde jag konstatera att Lotus utan direkt ansträngning ligger stadigt i ett tempo på 15 km/tim i traven, vilket är snabbare än han behöver springa vid ett maraton. I skritten får jag dock driva på honom lite för att han ska hålla sina 6 km/tim. Tror helt enkelt att han tycker att det är lite trist att skritta, men det är något vi måste träna på. Men styrkan och uthålligheten är det definitivt inget fel på!
0 Comments
Så otroligt stolt över min fina häst efter gårdagens tävling! Det var Roslagens rid- och körklubb som bjöd in till tävlingar i dressyr och precision och där ingick även DM för stockholmsdistriktet. Åkte upp i god tid för att hinna gå precisionsbanan i lugn och ro innan första start. Kändes bra med tanke på att banan var lite krånglig att lära sig – känns klart bättre att köra in på banan och faktiskt känna att man vet hur man ska köra. Kunde sedan i godan ro promenera runt med Lotus i solen och titta lite på mina medtävlare innan det var dags att klä på såväl häst som kusk och groom och göra oss klara för framkörning. På de senaste träningarna, som gått väldigt bra, har jag hittat ett bra system för framkörningen. Detta följde jag nu till punkt och pricka, vilket innebar att jag först lät Lotus jogga igång lite kravlöst för att sedan successivt öka kraven med syftet att få en häst som var alert, lydig och lösgjord och med mycket motor. Lotus kändes jättefin och jobbade lika bra som på träning, kände verkligen att min plan för framkörningen fungerade. Det hade blivit lite förskjutningar i tidsschemat så framkörningen blev klart längre än jag tänkt. Tog en längre skrittpaus för att sedan sätta igång att köra igen – och Lotus hade inga problem med att starta om och verkade inte heller det minsta trött. Skönt att ha en häst med så bra kondition! När det äntligen blev vår tur att gå in på banan travade Lotus in med luftiga steg och verkade verkligen vilja säga ”här kommer jag”. I vanlig ordning tappade vi dock lite av framåtandan när jag började köra programmet och det framstår alltmer tydligt att det är jag som blir lite spänd och vill lite för mycket, vilket gör Lotus lite osäker och spänd vilket gör att vi inte kan visa upp hela vårt register för domaren. Dock kändes det ändå ovanligt bra. Lotus var lydig och följsam, gick i en stadig och fin form och vi hade inga egentliga missar. Att vi tappat lite av bjudningen avspeglade sig i att travökningarna blev lite matta och även skritten blev onödigt långsam, men vi fick bland annat till fina volter, enhandsfattningen blev jättebra och uppkörningarna på medellinjen gick nästan bättre än på träning. Och vi belönades med riktigt fina poäng; genomgående 6:or och 7:or samt några åttor, totalt 50 straff och kommentarer om att det var snyggt och prydligt och mjukt kört. Även om jag vet att vi kan ännu bättre så var det helt klart en av våra bättre prestationer på banan och jag var supernöjd. Precisionen kördes direkt efter dressyren, vilket jag tycker är ett väldigt bra upplägg. Och precisionen var definitivt en av de bästa vi gjort! Det var precis som att Lotus sa ”häng med matte, nu kör vi” och sen flöt det bara på. Jag behövde bara rikta in Lotus mot rätt port så gled vi igenom. God fart – mestadels vägvinnande trav men även några galopper – bra vägar och inte en enda boll ner. Det kändes så otroligt okomplicerat, inte en enda gång blev jag osäker eller kände att vi kom fel och var nära att riva. Jag var verkligen otroligt nöjd med vår insats, redan innan jag sett poängen. Och med relativt låga straff i dressyren och en felfri precision så var vi faktiskt oslagbara. Vi vann både dressyr och precision med god marginal och så även DM, där dressyr och precision slogs samman. Visst, det var inte särskilt många startande och konkurrensen var inte allför hård, men jag var ändå otroligt nöjd med vår insats. Det har hänt att jag känt att jag fått pris inte för att vi var bra utan för att de andra var ännu sämre. Så kändes det inte den här gången utan nu tyckte jag verkligen att vi var värda våra tre blågula rosetter. Dessutom fick vi ett fint körtäcke som det står ”distriktsmästare” på. Som en liten extra krydda så är det Agria som är sponsor så deras loggo är också med i jätteformat. Inte utan att jag får lust att skicka ett brev till dem och berätta att den där hästen som nu bär ett täcke med deras logotypen egentligen skulle ha åkt till himlen för flera år sedan om jag lyssnat på dem! Fantastiskt härlig avslutning på årets tävlingssäsong och ett mycket bra kvitto på att vår träning gett resultat! Det vinnande teamet; Anna, Lotus och jag. Guldmedaljörerna Emily Johansson (ponny) och jag och Lotus. Prisskörden – nu börjar det att bli trångt på skåpdörren! Lotus fick inviga sitt nya täcke på morgonens promenad.
Nej, det har inte hänt nåt och nej, jag har inte slutat att skriva här. Lotus mår jättebra och jobbar bättre än nånsin. Vi har gjort flera riktigt bra dressyrpass, både med och utan tränare, och jag är verkligen imponerad av hans utveckling. Den styrka han har byggt upp är helt otrolig och han jobbar med en balans och självklarhet som jag inte riktigt har sett tidigare. Kanske blir detta ännu tydligare när jag tömkör och verkligen kan se hur han jobbar. Han rör sig otroligt bra och bär sig i god balans, samtidigt som han är väldigt lyhörd och lydig. Har jobbat mycket med galoppfattningar, både med och utan vagn, och han gör prydliga fattningar från skritt, för att sedan efter några meter i galopp snyggt och prydligt gå ner i skritt igen. Framför vagn har jag även lagt upp travtempot lite och vi börjar nu att hitta ett arbetstempo i trav som är mycket mer energiskt och framåtgripande än tidigare och det klär honom verkligen att gå på det sättet. Just nu låter jag Lotus gå med blindbrodd i för att enkelt kunna brodda honom vid behov och jag har passat på att köra mycket på gräsbanan. Den är ovanligt fin nu eftersom det har regnat en del och den därför är mjukare och när Lotus är broddad och litar på att han får bra grepp så trivs han väldigt bra på gräset. Jag tycker att det är skönt att köra där eftersom det ger mig lite mer utrymme och dessutom har jag koner stående där som jag kan träna med. Dessutom är stubbåkersäsongen här och vi har gjort några härliga pass på åkern. Det är riktiga styrkepass där vagnen rullar allt annat än lätt, men det verkar inte bekomma Lotus som tycks njuta i fulla drag av att få galoppera. I helgen tog Lotus och jag med en kompis och hennes två barn på en tur på stubbåkern. Förra gången killarna åkte med tjatade de bara om att de ville galoppera, men då inbjöd inte underlaget riktigt till det. Det gjorde det nu och det blev många glada galopper med glatt tjoande barn bak i vagnen. Helt klart så gillar Lotus glada passagerare för det verkade som att ju mer glada rop det kom från barnen, desto snabbare sprang Lotus. Och ju mer Lotus sprang, desto gladare blev barnen. Den kanske mest spännande nyheten är att jag efter mycket funderande har beställt en ny maratonvagn. Jag har länge tyckt att min gamla vagn inte riktigt räcker till för det jag vill göra och hållit ögonen öppna efter nåt bättre. Dock verkar det knappt finnas någon marknad för begagnade bra maratonvagnar – tror att de oftast säljs via kontakter – så till slut bestämde jag mig för att beställa en ny. Det blir en F4 från Kutzmann-vagnar. Var iväg och provade ut den slutgiltigt i helgen och visst känns det lite extra lyxigt att få möjlighet att bestämma precis vad man vill ha och göra lite små modifieringar utifrån mina egna önskemål. Bland annat kommer jag att ha ett brett kusksäte med plats för två personer eftersom jag tycker att det är så trevligt att kunna ta med mig kompisar i vagnen. Och ja, det finns fortfarande plats för barn att sitta med därbak. Självklart blir den grön och den kommer att bli såååå fin! Dock får jag ge mig till tåls cirka två månader innan den är min… Så här kommer nya vagnen att se ut - fast ännu finare eftersom den kommer att vara mörkgrön med dekorlinjer i beige. En annan trevlig nyhet är att det faktiskt har dykt upp ett tävlingstillfälle till. Den 11 oktober kommer det att arrangeras en tävling i dressyr och precision som dessutom är DM för stockholmsdistriktet. Just att det är DM spelar mig mindre roll, men jag är jätteglad över att jag faktiskt får ett tävlingstillfälle till eftersom jag inte riktigt kände mig färdig för säsongen. Extra kul förstås att Lotus känns så fin just nu, det gäller bara att kunna visa det även på en tävlingsbana.
I måndags tog jag hand om Dando och för att spara tid så tog båda hästarna på promenad, samtidigt. Gick alldeles utmärkt att promenera med dessa två. Lotus gick snällt bredvid mig och Dando föredrog att gå i Lotus svans och få alla insekter bortviftade. Om jag gör detta någon mer gång så ska jag dock ha lång lina på Dando så jag slipper att få kramp i armen… Dålig bild på fina grabbar! Igår dressyrkörde vi i ridhuset – för första gången på flera månader – och kan nu en gång för alla slå fast att Lotus trivs allra bäst på ridhusunderlaget. Det var en helt annan häst än den jag körde på ridbanan häromdagen: pigg och arbetsvillig, massor av energi och framför allt massor av spänst. Jobbade som vanligt mycket med tempoväxlingar och övergångar och fick till några riktigt bra ökningar samt tränade volter och serpentiner. Avslutade med galoppjobb, där jag gjorde många fattningar och avbrott samt lekte lite med åttvolter och något som i alla fall närmade sig enkla byten. Lotus var på det hela taget jätteduktig, jobbade väldigt bra och var verkligen superrolig att köra. Han kändes extremt nöjd och arbetsvillig och det fullständigt sprudlade av arbetsglädje.
I morse tömkörde vi i ridhuset. Även i tömkörningen kan jag konstatera att det går väldigt mycket bättre i ridhuset än ute. Nu har det i och för sig varit nyttigt att träna på att tömköra utan väggar och det har gått klart bättre än väntat. Dock ÄR det skillnad inne. Jag får Lotus mycket mer inramad, han lyssnar bättre på mig och det känns på det hela taget som om han jobbar bättre. Jag tror dessutom att han blivit starkare genom sommarens styrketräning i form av långturer för nu satte han sig på bakbenen och blev lätt i framdelen på ett helt annat sätt än tidigare. Resultatet blev jättefina öppnor i båda varven samt att han trampade han bättre än nånsin och några steg då och då går nog faktiskt att betrakta som riktig piaff. Sedan var det dags för nya skor. Oturligt nog så blev det strömavbrott, men tur i oturen så var hovslagaren i alla fall färdig med framhovarna när det inträffade – och det är de skorna som är mest strömberoende. Bakskorna fick han därför göra lite enklare än vanligt; med tåkappa istället för sidokappa eftersom de skorna var försedda med broddhål från början (de vanliga skorna med sidokappa saknar broddhål och dessa måste då borras, vilket kräver ström). Dessutom fick vi avstå från hårdmetallsvetsen, som gör att skorna håller lite bättre. Bara att hoppas att han inte sliter skorna alltför mycket så att de räcker hela skoperioden. I torsdags var planen att köra på gräsbanan och använda koner för att träna svängar, start och stopp – lite hinderträning helt enkelt. Såna övningar kräver gräsbrodd och det var också min plan att skruva i dessa. Hålen hade jag pluggat med vad jag trodde var smarta broddpluggar i hårdmetall som man skruvar i med en insexsnyckel. Jag tyckte att det verkade vara ett smart alternativ till blindbrodd, som ju måste bytas regelbundet för att inte bli så nedslitna att de inte går att skruva ur. Pluggarna hade suttit i en vecka och jag kan konstatera att pluggarna inte är något som jag vill rekommendera till någon för de var helt omöjliga att skruva ur! Att rensa de sexkantiga hålen var inget större problem, men sedan visade det sig att hålen blivit så deformerade att nyckeln inte längre passade. Att de skulle vara gjorda av hårdmetall är förmodligen inte är sant. Nu valde jag som tur var att testa pluggarna när det inte var något ”kritiskt läge” – hade det varit tävling på gång så hade jag varit galen! I avsaknad av broddar fick jag lägga om min plan lite. Började med att köra runt vallen ett par varv och fortsatte sedan på utebanan, där vi gjorde vi ett dressyrpass där jag la in många tempoväxlingar, galoppfattningar och volter och vändningar som var lite snävare än de jag kan göra med giggen. Lotus var riktigt fin och hade bra framåtbjudning. I fredags klippte jag äntligen Lotus; från halva huvudet och ända ner till kronranden. Lotus stod som vanligt snällt och lät mig hållas medan jag kröp runt benen på honom. Så otroligt skönt att nu ha en korthårig häst och när jag såg den ganska ansenliga högen med päls som låg på golvet efteråt så var det inte så svårt att förstå varför Lotus blivit så svettig! Blank och fin blev han också, till skillnad från innan när pälsen såg väldigt ”maläten” ut. Även förra året fick jag klippa honom så här tidigt, tidigare år har jag inte behövt klippa honom förrän en bra bit in på hösten. Nyklippt I lördags var det utflyktsdags. Tillsammans med min kompis S tog vi med oss häst och vagn bakom varsin bil och åkte ner till Lingsberg, där hon bor. Där spände vi för maratonvagnen och körde grusvägen bort till Vada kyrka, en tur på drygt 6 km enkel resa. Det var en fantastiskt mysig tur i strålande sol längs en väg där man nästan kände historiens vingslag. Vägen slingrar sig fram mellan hus och gårdar i kanten av Angarnsjöängen och har många hundra år på nacken. När vägen gjordes så var fordonen just häst och vagn, bilar var inte ens påtänkta. Det gav turen en extra dimension. Vid Vada kyrka tog vi de ”obligatoriska” bilderna på ”Lotus framför kyrka” innan vi vände tillbaka igen. Lotus var pigg och glad, sådär som han oftast brukar vara när han är på utflykt på nya vägar. Turen blev nästan två timmar, men Lotus verkade inte det minsta trött när vi var tillbaka. Med oss i vagnen hade vi S två små barn. Vi trodde att de skulle tröttna ganska snart, men barnen stortrivdes därbak i vagnen och satt och pratade och tjoade mest hela tiden, lärde sig snabbt mitt kommando för att få Lotus i trav (lyckligtvis så lyssnade Lotus inte på dem) samt frågade hela tiden när vi skulle galoppera. En fantastiskt härlig tur på alla sätt! När vi kom tillbaka till bilarna så fick S gå och beta Lotus medan jag plockade ihop sakerna. Småkillarna hade mycket spring i benen efter att ha suttit stilla så länge och de sprang runt runt och lekte. Rätt som det var så hade en av dem ett paraply i handen och med detta i högsta hugg sprang han ett varv runt Lotus. Inte helt bra, förstås, men jag kan erkänna att jag blev ganska imponerad av att Lotus inte brydde sig det allra minsta om detta! Ännu ett bevis på vilket bra psyke min häst har. Dock tog vi paraplyet från barnen och förklarade för dem att sådär ska man inte göra när man är i närheten av hästar (om de sen kommer ihåg det nästan gång de träffar på en häst är dock högst osäkert). Lotus blev vaccinerad i fredags så han fick promenera ett par dagar. I söndags gjorde vi ett lätt tömkörningspass och han var väldigt pigg, det märktes att han var sugen på att jobba efter ett par, i hans ögon helt onödiga, vilodagar.
I måndags vågade jag jobba honom som vanligt igen och det blev ett dressyrpass med giggen på ridbanan i en underbart ljummen augustikväll. Lotus var på ett strålande humör och jobbade verkligen kanonbra. För mig låg fokus på att han skulle vara alert och reagera på små hjälper och han var riktigt duktig. Han var otroligt pigg och arbetsvillig och när jag i slutet av passet la in lite galoppjobb blev han nästan lite väl entusiastisk. Galoppen gjorde dock att han fick en ännu bättre trav och det var ett väldigt tryck i honom. Lotus var helt genomsvettig när vi var klara, vilket nog berodde både på värme och för mycket päls, men också på att han verkligen tagit i och jobbat. Väldigt nöjd verkade han också och det var ett riktigt roligt pass. Igår gjorde vi ett riktigt bra konditionspass med maratonvagnen genom att köra åtta varv runt vallen (varje varv är ganska exakt 1 km) i bra tempo. Vi körde två varv i trav och galopp, hämtade andan i skritt ett kvarts varv, travade två varv, skrittade ett kvarts varv och så vidare. Lotus var på ett strålande humör även den här gången och det var verkligen full fart på honom. Han travade i ett väldigt fräscht tempo och i galoppen blev han ett par gånger så ivrig att jag kände att jag behövde bromsa honom lite för att behålla kontrollen, men var hela tiden väldigt fin att köra och gick i en trevlig bärig form. Jag gjorde många galoppfattningar och avbrott samt även en hel del tempoväxlingar i traven – allt för att även få in lite lydnadsträning i jobbet och Lotus var riktigt lyhörd. Hade appen Endomondo igång en del av passet och det visade sig att vi höll en snitthastighet på 13 km/tim inklusive skrittpauser. De varv där vi inte skrittade höll vi en snitthastighet på mellan 16 och 18 km/tim. Lotus har helt klart en väldigt bra uthållighet och styrka och visade inga som helst tendenser på att bli trött, snarare tvärtom eftersom han i princip bara sprang fortare och fortare ju längre vi höll på. Ett riktigt roligt pass hade vi och det var härligt att känna Lotus glädje och entusiasm! Idag har vi tränat dressyrkörning för A – för första gången på nästan två månader. Vi har ju gjort ovanligt få dressyrpass i sommar, och det har faktiskt varit riktigt skönt. Det är första gången på väldigt länge som jag frivilligt har avstått från dressyrträning under så lång tid och det var egentligen inget medvetet val utan det slumpade sig så när väder och andra omständigheter inbjöd till härliga utomhusturer i stället. Jag är ju också väl medveten om att vi har en lång period framför oss när ridhuset ofta kommer att vara det enda alternativet så det känns skönt att verkligen ha utnyttjat utomhussäsongen. Vet också att detta jobb har stärkt Lotus på ett bra sätt. Hur som helst så är jag nu sugen på att komma igång ordentligt med dressyrträningen igen.
Vi började lite lugnt med att göra små tempoväxlingar i trav för att få Lotus att ta i lite mer. Successivt ökade jag sedan kraven, krävde lite mer av både ökningarna och samlingarna och tog upp Lotus lite i formen. Lotus kändes fin och jobbade i en trevlig form med bra påskjut. För att få Lotus att sätta sig lite mer på sina bakben fick jag växla mellan halt och korta sträckor i trav där det viktiga var att han gick direkt från trav till halt utan inslag av skritt och att han sedan direkt gick upp i trav igen. Målet var att han skulle göra denna övning bara för rösten, vilket han också gjorde efter ett par gånger. Lotus gjorde fina halter där han verkligen satte sig på bakbenen och i igångsättningarna var det tydligt att han verkligen tog i bakifrån. När jag sedan avslutade med några ökningar så hade han ett helt annat driv i steget än tidigare och han blev också högre i formen tack vare att han nu fått in bakbenen under kroppen. Jag var jättenöjd med Lotus och tyckte verkligen att jag märkte en utveckling genom passet. Han kändes också väldigt lösgjord och gick med ett bra driv när han fick avsluta med att trava i en rund låg form. Nu ska vi träna vidare på samma sätt och under den närmaste tiden fokusera på att Lotus ska vara lyhörd för mina hjälper och verkligen använd sina bakben. Igår var det Pay & Drive i maraton på Johannesberg – i strålande sommarväder. Lotus kändes väldigt pigg och förväntansfull när vi värmde upp och drog glatt iväg i en fräsch trav när vi fått startsignal. Det första hindret, Hagen, kändes inte alltför komplicerat. På ett ställe krävdes det dock att jag verkligen tog ut svängen och utnyttjade utrymmet för att komma rätt, och jag tyckte att vi löste det riktigt bra. Tempot var dock inte riktigt så bra som jag hade hoppats, vi tappade farten ett par gånger och jag lyckades inte få Lotus att ta galopp där jag tänkt.
Vi ångade vidare mot vattenhindret (som dock var torrlagt). Sträckan längs skogskanten inbjöd verkligen till galopp och Lotus la sig självmant i en ganska snabb galopp. Jag lät honom hållas – han var nöjd och glad och vagnen rullade lätt och genom att hålla ett bra tempo där underlaget var bra kunde vi kosta på oss att ta det lite lugnt på ställen där underlaget var sämre. Även i vattenhindret kunde vi köra vägarna precis enligt plan. Däremot var det svårt för Lotus att hålla tempot i alla backar upp och ner och det blev onödigt mycket skritt. Vi måste träna mer på att köra i backar och att verkligen hålla det tempo som jag bestämmer. I VM-hindret hade jag planerat att köra större delen av hindret i galopp och vi gick också in bra i en bärig galopp. Tyvärr missförstod jag min groom och blev osäker på vägen så vi göra en extra sväng och där tappade vi även galoppen. På det stora hela gick dock hindret bra, vi höll ett ganska bra tempo och fick bra svängar (förutom den onödiga missen). Även i Macken kändes våra vägar som kloka val och vi höll oss helt till vår plan. Lotus kändes ganska fin att köra i alla hindren och jag tyckte att han följde mig på ett bra sätt och tog svängarna som jag tänkt. Däremot tappar han tempot lite och den otroliga bjudning han har på sträckorna följer inte riktigt med in i hindren. Det handlar säkert mycket om att jag gör honom lite osäker genom att ta onödigt mycket i honom. Vi måste helt enkelt få lite mer rutin på den här typen av körning. Lotus behöll sin otroliga framåtbjudning genom hela den drygt 4 km långa banan. Han fick knappt skritta på hela tiden utan vi varvade frisk trav och galopp med lite joggingtempo där underlaget var sämre. När jag skulle ta ner honom till trav de sista 300 metrarna före mål fick jag riktigt ta i och han svarade då med att lägga in ett väldigt högt travtempo i stället. Han verkade allt annat än trött när vi kom i mål och hade nog inte haft några problem med att springa banan ett varv till. Jag och min groom var ganska nöjda med vår insats och tyckte att vi kört hindren på ett bra sätt. Helt klart så var det här vår bästa hinderkörning i år och vi får allt bättre flyt i hindren. Dock finns det många detaljer att slipa på och framför allt måste vi få ett bättre tempo i hindren samt på sikt även kunna ta kortare vägar. Väldigt roligt hade vi i alla fall och vi har verkligen blivit ett bra och sammansvetsat team. Att Lotus älskar att springa maraton behöver ingen tveka om. Så var betessäsongen över för den här gången. Sex veckor har Lotus tillbringat utomhus, med undantag för några nätter när matte ”fegade ur” och tog in honom på grund av dåligt väder (läs skyfall). Tror att Lotus har trivts rätt bra med utomhuslivet, även om det funnits dagar när han verkar ha haft mer bråttom in från hagen än tillbaka ut. På nåt sätt är ju ändå det här det allra mest naturliga för hästarna; att gå ute dygnet runt i en flock. Lotus med alla sina skador och svagheter mår förmodligen extra bra av att vara i rörelse en stor del av dygnet – för även om de står och stilla och viftar flugor en hel del så blir det garanterat mer rörelse än när de tillbringar halva dygnet i boxen. Den här sommaren har ju också varit snäll mot hästarna med tanke på att de både sluppit tryckande värme och allt för mycket insekter. Troligen är det också därför som Lotus varit så pigg och arbetsvillig hela tiden. Den senaste veckan har det dock märkts att värmen har tagit på krafterna och han har inte alls varit lika pigg.
Jag var bortrest några dagar i förra veckan och frågade då A om hon ville ”låna en körhäst”, vilket hon gärna ville. Jag bad henne inte att göra något speciellt dressyrjobb utan ville bara att Lotus skulle få fortsätta att jobba eftersom han redan vilat ganska mycket. A hade kört både på vallen och lite dressyr och var väldigt nöjd med Lotus. Hon tyckte att han hade känts fin och att han var rakare och jämnare än tidigare, vilket var väldigt kul att höra eftersom jag också trott mig känna det. Jag tror att den behandling som Lotus fick av veterinären samt kiropraktorn i juni i kombination med att han sedan mest har fått gå ”rakt ut rakt fram” har varit väldigt bra för honom. Behandlingen gjorde att kroppen fungerade bättre och det var ju något som ”satt fast” i vänster bog och sannolikt gjorde att han hade svårt att komma igenom i vänstersidan. Att han fått trava på långa sträckor rakt fram utan att jag ”styrt och ställt” så mycket har säkert hjälpt till att stärka upp honom och befästa rakheten. De senaste dagarna har jag gjort ett par dressyrpass med giggen och Lotus har väl inte direkt sprudlat av arbetsglädje utan snarare varit lite loj. För att få igång honom har jag gjort mycket övergångar och tempoväxlingar och på så sätt aktiverat honom och jag har sedan kunnat avsluta passen med en riktigt fin och mjuk häst och även om jag kanske saknat lite framåtanda så har han jobbat trevligt. Han har förmodligen varit lite trött på grund av värmen och jag valde därför att göra ganska korta pass, men ändå kräva ordentligt jobb så länge vi höll på. Dock har jag inte ställt de där riktigt höga kraven utan låtit honom vara lite rund och låg i formen eftersom vi har legat lite lågt med dressyrjobbet den senaste tiden. Idag körde vi på vallen och nu var det plötsligt riktigt bra fart på Lotus. Vi körde sju varv (vardera ca 1 km) i trav och galopp, med en skrittpaus varje gång vi kört två varv. Lotus travade på med en härlig bjudning och i ett bra tempo, där jag stundtals drev på honom lite extra eftersom jag ville att han vissa sträckor skulle ligga i ett tempo något över hans ”bekvämlighetstempo”. Trots att de sju varven motsvarade drygt sju kilometer och detta i ett ganska högt tempo så visade Lotus inga som helst tecken på trötthet – snarare tvärtom eftersom han faktiskt verkade bli piggare för varje varv. Kanske var det ett klokt val att köra honom på morgonen när han vilat inomhus på natten och det dessutom fortfarande var både svalt och insektsfritt ute. |
Vi finns på Instagram:
|