Så himla trist att tvingas konstatera att Lotus ännu en gång står med en skada – jag som hade planerat att göra en massa roliga saker med honom under mina sista två lediga veckor. Samtidigt är det en lättnad varje gång det är nåt nytt fel och inte de gamla vanliga skadorna. Dock har vi ju genom åren varit ganska förskonade från skador av mer akut karaktär, men under det sista halvåret har det tyvärr varit en hel del sånt. Vet inte om vi bara haft otur eller om Lotus helt enkelt blivit lite skör och känslig.
Ja, vad har vi för teorier den här gången? Troligen hände det något när Lotus fick skon avtrampad häromdagen. Visserligen visade han inget direkt efteråt, men det kan ju komma senare. Jag tömkörde i fredags och då var han pigg och glad och jobbade bra. Passade på att låta honom springa över några bommar som ändå låg framme och det tyckte han var hur kul som helst. Dock fick jag vid ett par tillfällen en vag känsla av att något inte riktigt stämde, men trodde då att jag inbillade mig. Men så var det förmodligen inte. På lördagen var jag borta hela dagen och hann bara titta till honom som hastigast.
Hovslagaren var ute idag och fixade till bakskon. Han såg inga tecken på att Lotus hade ont i hoven, vilket varit en av mina teorier. Nästa teori är att han dragit något snett eller sträckt sig i samband med att han blev trampad på. Med tanke på hur skev skon var så måste det ha varit en ganska ordentlig kraft inblandad. Som tur var så fick jag tag på vår kiropraktor och han kommer i morgon eftermiddag. Jag tror att han är rätt person att ställa en diagnos den här gången.
Så det blev ett litet avbrott i träningen ännu en gång, just när vi lagom kommit igång så bra. Vi har verkligen otur just nu, men nånstans är jag ändå glad så länge de gamla problemen verkar hålla sig borta.