Jag jobbade vidare med det som A sagt till mig på träningen senast, dvs att bli mjukare i min körning och låta Lotus bära sig själv mer. Och han var jättefin! Sådär härligt mjuk och självgående, pigg och arbetsvillig men utan att ligga på i handen. Han svarade verkligen på små hjälper och jag kunde variera tempo och steglängd med extremt lätta hjälper. Serpentiner och volter gick som en dans och när jag kunde sitta och samla honom på små volter i kort galopp blev jag nästan euforisk.
Det är verkligen fantastiskt roligt att jobba med Lotus just nu och det känns som om vi gör framsteg för varje dag. Inte utan att jag ibland kommer på mig själv med att undra hur länge det här ska vara, men jag tänker i alla fall njuta så länge jag får!
Igår fick vi sällskap i vagnen av Anna och tog en lite längre tur. Trots att vädret bjöd på lätt duggregn och några få plusgrader så hade vi en härlig tur. Att tillbringa ett par söndagstimmar i vagnen är ett väldigt trevligt sätt att umgås med sin kompis på. Man hinner avhandla en hel del under de där långa skrittpassen som är så nyttiga för Lotus, men som kan bli lite långtråkiga när man sitter själv på kuskbocken.
Lotus var på ett strålande humör – han älskar verkligen att ”gå på tur”. Skogsvägen vi valt för dagens utflykt var tyvärr lite sönderkörd av skogsmaskiner så underlaget var inte riktigt så bra som det brukar vara, men där underlaget höll för trav så tog Lotus verkligen i och travade på med en härlig entusiasm. Även när han får trava på helt kravlöst på en skogsväg så märks det verkligen att han blivit så mycket starkare. Det syns tydligt hur han skjuter på med bakbenen och han går alldeles av sig själv i en väldigt fin och bärig form. Han mår helt enkelt väldigt bra – och det syns på honom!