Hur som helst så känns det faktiskt som en ganska bra diagnos. Att nu faktiskt veta vad det är som stör Lotus och att det dessutom finns ett bra sätt att hantera detta problem känns väldigt positivt, nu slipper vi famla i blindo. Veterinären lät väldigt förhoppningsfull och uttryckte det som att ”Lotus nog skulle kunna springa i tio år till”. Nu tar jag nog just det med en stor nypa salt och självklart finns det inga som helst garantier, men jag tycker ändå att framtidsutsikterna ser klart ljusare ut än tidigare.
Jag fick också veta att försäkringsbolaget inte var särskilt glada över att jag gjort denna undersökning. Deras representant hade berättat för min veterinär hur mycket pengar min häst kostat dem och visst, jag vet att min häst är en stor förlustaffär för dem, men det känns väldigt märkligt och egentligen totalt irrelevant att låta det som hänt historiskt styra vilken vård han ska få nu. Nåja, jag har än så länge varken fått ett nej eller ja utan bara ett ”vi tycker inte om” så sista ordet är ännu inte sagt. Och om det blir ett nekande så kommer jag garanterat inte att acceptera det utan strid.
I går tog vi en härlig körtur i vårsolen. Våren dröjer, men på sina ställen var det faktiskt barmark och riktigt fint underlag. På andra ställen låg snön fortfarande kvar och bjöd på riktigt bra körmöjligheter. Vi travade på en hel del och Lotus var väldigt pigg och glad, ja till och med lite småbusig och påhittig. Tror att han uppskattade att få trava på lite kravlöst.
Idag var det som vanligt träning för S och Lotus var, som vanligt, jättefin. Han var inte riktigt sådär pigg som han varit de senaste gångerna, men självklart fanns såväl arbetsvilja som energi där. Han var jättefin i högervarvet redan från början, men med vänstervarvet fick vi jobba lite mer för att han skulle komma till eftergift. Där hade S i vanlig ordning en väldigt bra övning. Jag fick rida honom i öppna i skritt och få honom rund och låg. Ur det gick vi sedan över till trav, i samma öppna och med samma runda form. Eftersom jag alltid använder mitt körkommando och får honom i trav genom att säga ”sssss” så behöver jag inte ändra varken skänkelläge eller position och övergångarna blir därför väldigt fina. Travade nån halv långsida, tills Lotus började streta och ville komma upp lite igen. Avbrott till skritt och en liten volt där jag flyttade ut bakdelen och fick honom att böja igenom vänstersidan (vi rider ju aldrig volter i trav, men i skritt vågar jag använda volterna som hjälp för att lossa och mjukgöra). Sedan började vi om igen med öppna i skritt och trav. Efter ett par vändor med denna övning så hade jag en väldigt mjuk och eftergiven häst.
Galoppen blir verkligen bara bättre och bättre. Idag var högergaloppen låg, rund och riktigt samlad. Till min glädje var även vänstergaloppen nästan lika fin och stundtals kändes Lotus helt eftergiven även där. Väldigt trevlig känsla! Undrar om det inte var vår bästa galopp hittills. Högerfattningarna blev bäst om vi gjorde dem från skänkelvikning i trav. Vänstergaloppen fungerade bättre om vi gjorde samma övning fast i skritt. S är verkligen ett geni när det gäller att hitta just de övningar som fungerar bäst för just den situationen och dagen!
Kunde avsluta med fin trav på en häst som var helt lösgjord och taktmässig och gav mig en underbar ridkänsla. S öste beröm över Lotus och tyckte att han var finare än någonsin. Och jag var både väldigt nöjd och faktiskt lite stolt. Kan inte låta bli att känna en viss stolthet över det jobb som jag gjort med Lotus och det resultat som jag nu kan njuta av. Kanske njöt jag också lite extra idag. Även om jag inte har några som helst garantier för hur länge Lotus kommer att fortsätta att fungera så känns det ändå just nu mer hoppfullt än på länge. Jag har konstigt nog inte gått och oroat mig för att undersökningen skulle avslöja någon obehaglig sanning, men det är klart att det lite undermedvetet funnits en viss oro och jag kände en stor lättnad när jag fick ett bra svar som faktiskt kan hjälpa oss vidare.
Gläder mig också åt att jag har så fantastiskt bra människor runt mig och Lotus. Dels har jag ju mina underbara stallkamrater och väldigt duktig och pålitlig personal i stallet. Sen har jag mina engagerade och entusiasmerande tränare i både körning och ridning; två personer som verkligen lärt mig otroligt mycket och som är lika måna som jag om att hitta ett arbetssätt som fungerar för Lotus. Veterinären som hela tiden kämpar för att Lotus ska kunna fungera i bra arbete är naturligtvis oerhört viktig och nu har jag även knutit till mig en skicklig hovslagare som har gott samarbete med veterinären. Jag inser att jag är lyckligt lottad och har en fantastisk kunskapsbank till min hjälp.