Idag spände vi för giggen och gjorde ett dressyrpass i ridhuset. Lotus var hur fin som helst! Han kom liksom igång direkt och det kändes som om vi knappt behövde värma upp. Mjuk och fin var han, gick för lätta hjälper och kändes ovanligt liksidig. Allt kändes lätt och trevligt och jag satt i vagnen med ett stort leende och bara njöt. Var nästan lite förvånad över att Lotus gick SÅ bra, vi har ju inte hunnit göra särskilt många pass på sistone – eller kanske det var just därför som det gick så bra.
Klart är i alla fall att vi båda trivs med giggen. Jag förstår att Lotus tycker att det är trevligt att jobba framför den. Den väger inte så mycket och rullar lätt – det är klart att det är bekvämt för Lotus. När han inte behöver använda lika mycket kraft till att dra vagnen kan han använda den till att arbeta i stället och det avspeglar sig i att han får mer aktion med mera påskjut bakifrån och luftiga framben. Själv njuter jag av att komma upp lite ovanför hästen samtidigt som jag sitter närmare, känns faktiskt som om jag kommer åt honom bättre. Tror att jag kommer att ha svårt att köra dressyr med maratonvagnen i fortsättningen! Och det behöver jag faktiskt inte göra heller. Nu får maratonvagnen vara utomhusvagn medan giggen blir min dressyrvagn. Dessutom har stallbonden just fixat en bra förvaringsplats för vagnarna i anslutning till stallet. Där står nu min maratonvagn, redo för härliga turer ute på vägarna. Giggen får stå kvar i ridhuset, det lär ändå vara där som det mesta av dressyrträningen kommer att ske under den närmaste tiden.