Fick sitta ner och jobba med traven på samma sätt som jag skrittat och kunde konstatera att det var lättare att göra öppnor än att bara rida rakt fram… Men öppnorna blev riktigt fina när jag bara satt med i rörelsen och i princip bara placerade händerna rätt och gav Lotus ett lagom stöd. Kände själv att jag på så sätt kom väldigt nära hur jag jobbar honom när jag tömkör – och då är ju allt lekande lätt (i alla fall nästan). Galoppen var energisk och S var imponerad av hur bra Lotus jobbade genom kroppen och jag kände verkligen hur han fick med sig ryggen. Däremot blev han lite hög i formen, något som S tyckte att jag skulle lösa genom att helt enkelt bara erbjuda honom ett mjukt stöd och liksom vänta ut honom. För om jag började ”handarbeta” för att få honom att mjukna så blev resultatet det motsatta; en stum och stretig häst. Och faktiskt, det fungerade, efter en stund blev han riktigt mjuk och fin i formen, åtminstone i högervarvet. Och som vanligt hade S rätt; när jag slutade att fokusera på var Lotus hade sitt huvud och bara red i stället så blev allt mycket bättre.
Kunde sedan fortsätta med en riktigt fin trav och jag fick en härlig känsla i ridningen. Fick dock inte njuta så länge för Lotus blev ordentligt trött så det var dags att avsluta. Var i alla fall jättenöjd med hästen, han jobbade verkligen jättebra.
Nu är det mattes tur att lära sig hur man gör för helt klart så är det ju jag som är den svaga länken i ekipaget. Känns som om man kan sammanfatta det hela med att ju mindre jag gör, desto bättre tycks det bli. Lotus är både lydig och lyhörd och gör vad jag säger till honom, om jag är otydlig och obalanserad och t ex blir för stum i handen så är det ju självklart att han inte heller fungerar som han ska. Lite känns det som om vi tagit ett kliv bakåt för plötsligt tycker jag att jag inte kan nånting. Men S tröstade mig med att det snarare handlar om att vi höjt ribban och då blir det ännu viktigare med detaljerna. Tidigare har jag kommit undan med mina fel och brister eftersom Lotus inte varit på den här nivån, men nu har Lotus klivit upp ett steg och då blir kraven högre även på mig. Åh vad jag verkligen vill lära mig ordentligt och bli den där riktigt duktiga ryttaren! Jag har ju en enormt fin häst och jag vill verkligen göra honom rättvisa. Men vi tar i alla fall små små steg i rätt riktning.