Sedan spände vi för vagnen och gav oss ut på tur. Tog en väg som jag länge velat köra men dragit mig för at prova eftersom den innebär att man först måste köra ett par kilometer längs stora vägen. Inga problem med Lotus i trafik, men ibland litar jag inte riktigt på mina medtrafikanter som kan ha en tendens att gena lite väl mycket i kurvorna. Framför allt vill jag inte köra denna väg ensam. Men nu hade jag sällskap i vagnen och Lotus knallade iväg med högburet huvud och god fart. Mötte några bilar och en hel karavan med motorcyklar, men alla – såväl bilförare som häst – tog det lugnt och försiktigt. Lotus fick trava på lite ett par sträckor, dels för att komma undan lite fortare och dels för att jag tror att det är bra att han tränar lite på att trava på asfalt. Kan väl säga att Lotus inte hade nåt emot det, han ville helst inte sakta av till skritt igen…
Så kom vi då fram till den väg som var anledningen till att vi gav oss ut på landsvägen: en underbar traktorväg genom skogen. Helt fantastisk som körväg med bra underlag för både häst och vagn och lite lagom kuperat. Lotus fullständigt älskade det! Ganska snart stod det klart att han egentligen bara tyckte att det fanns en gångart som var värd namnet och det var galopp. Minst sagt full fart på honom och mer än en gång fick jag ta tag i honom ordentligt för att han skulle lyssna på mig. Mina två passagerare var minst lika entusiastiska som Lotus, vilket förstås fick honom att tagga till ännu mer. De turades om att sitta bredvid mig eller att hänga därbak och visste nog inte riktigt vad det var som var roligast.
En härlig tur var det med massor av trav och galopp. Det blev nån dryg halvtimme på skogsvägen i god fart och totalt var vi ute i ungefär en timme. Lotus var lika pigg när vi kom hem och hade nog gärna sprungit lika långt till.
En riktigt härlig utflykt i en vacker sommarkväll och nu tror jag att vi lyckats övertyga två personer till om hur kul det är med körning. Lotus är en god ambassadör för sporten! Den här turen ska göras fler gånger, övriga trafikanter får lära sig att visa hänsyn.
I morse var det tidig morgon i stallet och ett tömkörningspass. För första gången på nästan två veckor var det dags för lite dressyrjobb. Började på gräsbanan eftersom stallbonden höll på att sladda ridhuset – och eftersom det var så skönt ute och jobbet dessutom fungerade bra blev vi kvar ute hela passet.
Lotus hade som sagt inte gått dressyr på nästan två veckor men det märktes inte. Visst, det tog en liten stund innan han kom till jobb i skritten, men det kunde precis lika gärna bero på okoncentrerad häst på utebana. Ganska snart började han dock att jobba och kändes jättefin. Mjukade upp honom i skritt innan jag la honom på stora volter och lät honom jogga igång kroppen i trav. Rund och fin och jättetrevlig. Fortsatte på sedvanligt sätt med lite öppnor och skänkelvikningar och Lotus jobbade jättebra. Fick honom väldigt rund och fin i formen, han satte verkligen under sig och jobbade med bakbenen och kändes både liksidig och lösgjord. Riktigt fin häst och ett väldigt bra pass. Kul att vara igång igen! Och Lotus verkade ganska så nöjd även han.
Sedan kom en efterlängtad hovslagare och satte på nya dojjor. Lotus såg verkligen hemsk ut i fötterna och skorna var alldeles utslitna. Det märks att hovarna farit illa av den blöta sommaren och skorna har hunnit gå många mil. Lotus har fått en hel del torrsprickor i hovarna som enligt hovslagaren inte ska vara några problem, men han rekommenderade att jag då och då ska dra av hovarna med en rasp så att de inte växer utanför skon. Då kan jag minska risken för att det går flisor ur hovarna. Fick en gammal uttjänt rasp för detta ändamål. Dessutom måste jag bli bättre på att olja in hovarna, det kanske hjälper i alla fall lite.