Förutsättningarna blev dock lite annorlunda mot vad jag tänkt mig. Det hade regnat ganska rejält så jag hade ingen lust att vara på gräsbanan eftersom risken var stor att vi skulle trampa sönder den. Eftersom ridhuset fortfarande är stängt för renovering av botten så gick det inte att vara där heller och dessutom hade gårdagens hoppträning av just den anledningen hållits på utebanan - och kvar där var en hel hoppbana.
Jag funderade en stund på vart vi skulle ta vägen, men bestämde mig sedan för att ge rid-/hoppbanan en chans. Och där blev jag positivt överraskad. Det var visserligen ganska många hinder, men de stod på ett sånt sätt att det fanns gott om plats att köra runt och utanför dem. Vårt dressyrpass fick därför inslag av hinderkörning, där vi kunde köra alla möjliga formationer runt hindren. Allt eftersom Lotus blev uppvärmd blev jag modigare och la in allt knepigare vägar. Lotus var jätteduktig! Han tyckte nog att det här var en rolig övning och gick med bra energi och var jättefin i formen. Han kändes otroligt lösgjord och följsam och jobbade verkligen jättebra. Jag fick påminna mig om hur svårt det tidigare varit att få honom att vara följsam i vänstervarvet – nu kunde vi göra snäva vänstersvängar utan några som helst problem.
Vi jobbade på med de övergångar och tempoväxlingar vi jobbade med dagen innan och testade även både skänkelvikningar och öppnor, vilket fungerade jättebra. Det var verkligen ett jätteroligt körpass och att det regnade i stort sett hela tiden störde oss inte det allra minsta. Däremot skämdes jag lite när jag efteråt såg att vi lämnat ganska djupa spår i ridbanesanden på en del ställen så jag kände mig tvingad att gå tillbaka med en kratta och jämna ut det värsta.