Min vana trogen red jag ett pass för S - och wow vilken fin häst jag hade! Det känns verkligen att Lotus utvecklats och blivit både starkare och stabilare för den ridkänsla jag hade var en av de bästa jag upplevt. Han var jättefin redan från början och kom till bra jobb nästan direkt. Galoppen var kanonbra; rund och fin i båda varven och jag kunde jobba honom med rätt ställning men ändå ha bra stöd på yttertygeln. Han hade bra bjudning men var ändå ovanligt lugn. Mycket behaglig känsla!
Sedan följde ett bra travjobb med öppnor och skänkelvikningar där S fick mig att sitta stilla med buren hand och faktiskt nästan inte göra nånting. Och vad bra det blev då! Kände hur jag verkligen kom ner i sadeln och blev buren av Lotus och när han travar på det sättet är det hur enkelt som helst att sitta ner i sadeln och bara vara stilla. Kändes som om vi svävade fram och då är det inte heller särskilt svårt att få den där korrekta sitsen. Kände mig faktiskt som en riktig dressyrryttare. Så himla nöjd med min fina häst!
Och idag var det då tävling. I Rimbo denna gång med en restid på 40 minuter så det kändes ju som att åka till granngården ungefär. Dagen inleddes med precision och det tyckte jag kändes som ett ganska bra upplägg, då fick man ju en bra uppvärmnign. Banan var vid första anblicken ganska enkel, men sen insåg jag att vissa av svängarna var ganska svåra. Hade riktigt bra känsla i Lotus när jag körde fram och även när jag kom in på banan. Hade faktiskt ett riktigt härligt flyt genom hela banan och var ganska stolt över mig själv när jag klarade alla de knepiga svängarna klockrent. Lite trist då att jag tappade koncentrationen och vinglade till i en av de enklaste portarna med en nerpetad boll som följd. Så onödigt, annars hade vi varit felfria. Dessutom var vi inom idealtiden.
Fick en rejäl paus innan LA-dressyren. Valde medvetet att inte köra fram så länge; dels för att inte köra Lotus trött och dels för att han ju faktiskt borde vara ganska uppvärmd efter precisionen. Dock fick jag ingen bra känsla alls på framkörningen och jag hade inte heller nån bra förklaring till varför. Den här gången fanns det dessutom en ganska bra framkörningsbana. Men det var precis som om vi inte kommunicerade med varandra. Lotus gick inte riktigt fram, lyssnade inte på mig och jag fick inte det där flytet i körningen. Inte blev det bättre inne på banan heller. Där kändes han faktiskt nästan lite vrång och ville inte alls följa med mig. Missarna kom förstås som ett brev på posten och dessutom blev helheten självklart dålig. Lämnade banan med en riktigt dålig känsla och var väldigt missnöjd.
Trodde att det kanske var så att Lotus var trött och hade nästan inte ens lust att starta i Nationell Lätt också. Sedan tänkte jag om och bestämde mig för att försöka jobba igenom honom mer ordentligt på uppvärmningen till den klassen och köra lite med känslan av att det får bära eller brista. Om energin inte skulle räcka till inne på banan så hade jag i alla fall försökt. Han fick bara en kort vilopaus utan vagn innan det var dags igen och nu ställde jag mycket mera krav på honom, var på honom mera och fick både bättre tempo och en betydligt bättre känsla. På framkörningen var han faktiskt riktigt fin med bra tryck och fin form. Lyckades bibehålla detta ganska bra även inne på banan. Visst, lite trassel blev det här och där, men jämfört med den första starten så var det en avsevärd skillnad, t o m min sambo som inte kan mycket om hästar märkte skillnad. Och när hästen lyssnar och man verkligen kommunicerar, ja då får man ju också det där flytet och saker och ting fungerar. Nu var ju inte den starten heller klockren och vi hade en hel del missar, men känslan var ändå så oerhört mycket bättre och jag kunde lämna banan med en känsla av att vi trots allt presterat ganska bra.
Resultatet blev 67 straff i LA och 63 straff i Nationell Lätt. Inte imponerande precis, hade hoppats på att komma ett snäpp till idag. Men det är ju bara att konstatera att det är svårt att tävla. Svårt att prestera när det verkligen gäller och svårt att få alla faktorer som exempelvis framkörningen att bli optimala. Men det är bara att nöta vidare och nästa start blir utomhus. Vet av erfarenhet att Lotus går mycket bättre när han har mera yta att röra sig på. Och till dess ska vi träna programkörning…
Nöjd i alla fall med att Lotus faktiskt orkade med denna ganska tuffa dag och var riktigt pigg och fräsch även i den sista starten. Han var inte ens alltför trött när vi kom hem. Lät honom gå ut i hagen en stund – utan täcke och med knopparna kvar. Sedan kom stallkompisarna in och berättade att min häst flöjtade runt i full fart, glatt bockandes, och försökte få med sig kompisarna. Tyvärr hade han slutat springa när jag kom ut med kameran!
Har inte några bilder från dagens tävling än, men ni får hålla till godo med en från Sala.