Idag har det varit en intensiv dag i ett Lotus-liv. Började dagen med Torsholma Cup och vi red LB:1 precis som tidigare gånger. Ville så gärna få tillbaka gårdagens fina ridkänsla och tänkte verkligen igenom hur jag skulle lägga upp framridningen för att få det så bra som möjligt. Eftersom vi inte har nån ridbana utöver ridhuset så var framridningen hänvisad till vägar och en liten grusplan samt drygt 10 minuter i ridhuset mellan startgrupperna. Eftersom jag var sist i min startgrupp var det egentligen för tidigt att göra den huvudsakliga framridningen under den tid som jag hade tillgång till ridhuset. Valde därför att använda den tiden till att jogga fram i trav och galopp. Lotus kändes trevligt ridbar och ganska snart fick jag tillbaka nästan samma fina känsla som igår. Skrittade en stund utanför tills vi var välkomna in i collecting-ringen ca 15 minuter innan det var dags för vår start. Först då började jag samla ihop Lotus lite, satte mig ner i traven och gjorde galoppfattningar. Riktigt fin häst, han kändes väldigt lösgjord och fin och jag började tro på att jag faktiskt skulle kunna få njuta av en fin häst även på tävlingsbanan.
Och det fick jag faktiskt! För första gången kunde jag genomföra ett program med lika fin känsla i ridningen som jag brukar kunna få på träning. Lotus jobbade i jättetrevlig form, var väldigt mjuk och följsam och gjorde verkligen det jag bad honom om. Travprogrammet blev jättebra. Det enda som möjligen var mindre bra var mellantraven där ökningen blev lite matt (mest beroende på att jag inte vågade satsa för jag var rädd för galoppinslag), men i övrigt flöt det på jättebra och jag tyckte själv att vägarna blev riktigt bra.
Skritten ”sumpade” vi som vanligt. Lotus var full av energi – och det var ju därför som traven fungerade så bra. Och då KAN man bara inte skritta. Den övningen taktade vi oss igenom och när jag sen skulle samla ihop honom lite inför traven svarade han med att stanna upp och studsa. Nåja, bara att träna vidare på just det. Men galoppen blev jättebra istället. Fina fattningar, fin i formen och vi lyckades t o m prestera en 15-metersvolt i vänster galopp, vilket är en av våra riktigt svaga punkter. En annan svag punkt är avbrotten till trav, men även de fick vi till förvånansvärt bra.
Jag var otroligt nöjd när jag red ut från banan. Fantastiskt härligt att kunna genomföra ett program med så bra känsla! Självklart var jag nyfiken på poängen, men de var inte viktiga, det var liksom känslan som räknades. Ännu gladare blev jag när domaren kom fram till mig i pausen och sa att vår ritt sett väldigt trevlig ut och att det verkligen syntes att vi hade utvecklats (samma domare har dömt oss två gånger tidigare och då har det inte gått alltför bra).
Gissa då hur glad jag blev när jag fick mitt protokoll!?! 64 procent och en 2:a plats. Massor av 7:or och en 8. Och flera 7:or på galoppen, bland annat på en övergång till trav. Dessutom väldigt trevlig kritik där domaren tyckte att det var en härlig och välriden uppvisning med fina vägar. Ja, jag var verkligen jätteglad över detta och det kändes verkligen som ett härligt kvitto på att vårt arbete gett utdelning. Finaste finaste Tusse!
Men dagen var inte slut med det. Nä, nästa aktivitet var herrmiddag. Eller rättare sagt huvudattraktion på en sådan. Sambons kompisgäng skulle samlas och det är klart att man då måste bjuda på körning med gigg. Killarna fick åka till Frösunda station, som måste vara en av SL-nätets absolut mest lantliga stationer, och där möttes de av Lotus med gigg och mig och sambon i full tävlingsmundering. Dessutom hade åtminstone några av gästerna hörsammat att de skulle ha högtidsdräkt på sig. I tur och ordning tog Lotus och jag dem på en åktur och jag tror att vi var ett ganska populärt inslag. Killarna var klart imponerade av såväl hästen som vagnen och att åka gigg var helt klart en kul upplevelse. Och Lotus skötte sig alldeles fantastiskt bra. Han uppförde sig som om han aldrig gjort annat än kört runt med folk och verkade dessutom tycka att det var väldigt kul. När vi för sådär sjunde gången i ordningen travade samma vägsnutt var han fortfarande lika glad och ivrig. Extra pluspoäng fick han för att han klarade både vandrande paraplyer och förbipasserande motorcyklar utan att överhuvudtaget reagera. Och att stå i centrum och vara en i gänget, ja det är ju verkligen Lotus ”grej”.
Man skulle ju kunna tro att Lotus skulle vara trött efter en sån dag, men han småtaktade glatt hela vägen när vi promenerade tillbaka till stallet och såg allt annat än tagen ut. Däremot ganska nöjd. Och det var jag också. I morgon väntar nästa prövning. Då ska vi åka till Johannesberg och träna maraton!