Ja, då var debuten avklarad! Lotus har varit på sin första körtävling, tillika sin första riktiga tävling nånsin. En LB-dressyr hos Johannesbergskuskarna i Rimbo. Och kan man vara annat än stolt matte när ens häst uppför sig helt exemplariskt hela tiden, hanterar situationen som om han aldrig gjort annat än just åkt runt på körtävlingar – och dessutom vinner klassen. Må vara att det var få starter, men en blågul rosett och en plakett är alltid en eftertraktad trofé att sätta på skåpdörren! Att låta A köra kändes som ett helt korrekt beslut. Jag kunde koppla av, se, lära och njuta utan att behöva koncentrera mig på den svåra biten – att köra.
Tävlingen började egentligen redan igår med många timmars plockande, pysslande och putsande. Eftersom jag har noll tävlingsrutin var det ju många småsaker som skulle lösas och fixas, men till slut var allt packat, selen välputsad och Lotus blank och knoppad.
Vi åkte från stallet redan kl 6 i morse och var på plats på tävlingsplatsen bland de första. Lotus såg väldigt nöjd ut när han klev ur släpet och började genast spana efter kompisar och titta på ny spännande omgivning. En kul sak med körtävlingar är ju att det kryllar av ponnyer, lurviga kallblod och andra fina hästar som Lotus älskar (och inte bara han utan även hans matte). Han fick promenera runt lite innan vi spände för så att han hann vänja sig lite vid miljön.
Framkörningen var lite av ett problem beroende på en djupfryst och knölig utebana som inte inbjöd till nåt annat än skritt och korta travsträckor. Därför kunde A inte sätta det ”tryck” i Lotus och jobba igenom honom på det sätt som han egentligen behöver för att komma igång ordentligt. Å andra sidan var det ju lika för alla. Lotus såg i alla fall fin ut och framför allt var jag väldigt nöjd med att han gick runt där med sin vagn bland bilar, ponnyer och i en främmande miljö utan att en enda gång visa nåt tecken på att han tyckte att det var nåt konstigt med det. Och det här var faktiskt första gången som han överhuvudtaget drog vagn nån annanstans än hemma!
Vi hade en kort stund på oss i collecting ring medan ekipaget innan oss gjorde sin ”ritt” och den tiden använde A till att trava igång Lotus så gott det nu gick på den lilla ytan. Och sen var det dags att gå in på banan. Lotus tittade till lite när han kom upp mot domarbordet första gången, men i övrigt verkade han vara ganska oberörd över att vara på en tävlingsbana och jobbade liksom bara på. Jag såg ungefär ingenting från min plats bak på vagnen, men kunde i alla fall konstatera att Lotus gjorde precis det han skulle och detta ganska bra. Men visst, pga den bristande framkörningen så var han ju inte riktigt igång och visade därför inte riktigt vad han kunde. Han var inte riktigt lösgjord så han ställde inte riktigt igenom i svängarna, han satte inte under sig som han kan i ökningarna och han var lite ojämn i formen. Men inget av detta spelade någon roll! Jag var bara så himla nöjd med att han fungerade så bra, att han gjorde vad som förväntades av honom och på det hela taget visade att han inte bara fungerade som tävlingshäst utan dessutom verkade tycka att det var roligt.
Redan innan jag sett poängen (som egentligen inte var så imponerande) och placeringen så var jag otroligt nöjd med Lotus (och hans duktiga kusks) insats. Och jag var väldigt nöjd med att jag slapp köra själv, det var otroligt skönt att bara vara med och se och lära och ha alldeles lagom mycket ansvar men slippa själva körningen. Men nästa gång, jag då tar jag nog tömmarna själv!
A startade även sin häst Nisse så jag fick vara groom en gång till. Lotus fick tillbringa flera timmar i släpet och att döma av hans gnäggningar så var han inte helt nöjd med situationen – han ville ju ut och träffa kompisarna – men han stod ändå lugnt och snällt och även det var ju en bra erfarenhet.
Ja, finaste lilla Lotus, vem hade kunnat tro att det var på en körtävling vi skulle göra tävlingsdebut? Eller att han överhuvudtaget skulle komma till en tävlingsbana? Egentligen är det helt fantastiskt det vi genomfört idag!
Lotus var förstås väldigt nöjd med att så småningom få komma hem och gå ut i hagen till sina kompisar. När jag tog in honom några timmar senare var hans ”hårdpermanentade” lockiga man alldeles full av halmstrån. Så även svans och täcke. En trött tävlingshäst hade tagit sig en tupplur på halmmadrassen!
Måste ju även berätta om gårdagens träning. Jag passade på att rida för S eftersom jag ogärna ville missa en veckas träning och dessutom tyckte att det var jättebra för Lotus att bli ordentligt genomjobbad dagen före tävlingen. Och han var så otroligt fin! Han jobbade bra redan från början när vi inledde med att trava serpentiner där jag verkligen fick tänka på att hålla kvar stödet på högertygeln i vänstersvängarna. Och då var det som om nånting föll på plats för Lotus jobbade jättebra och blev otroligt rund och fin i formen! Sedan fick vi göra öppnor i skritt och växla över till några steg i sluta och sedan tillbaka till öppna. Lotus svarade otroligt bra på det jobbet och följde mig med en sån lätthet att jag blev riktigt imponerad. Slutor har han förut tyckt varit lite jobbigt, men nu verkade han snarare tycka att det var roligt. Dessutom blev han så väldigt trevlig i formen och jobbade verkligen genom hela kroppen.
Sen ”chockade” S oss genom att lägga in galoppen innan vi börjat jobba ordentligt med traven. Förutom att de första fattningarna blev rätt dåliga så var galoppen bättre än nånsin och jag kunde reglera tempot och behålla en riktigt trevlig form och ställning i båda varven. Låter kanske inte så märkvärdigt, men för oss är det ett stort steg. Och när vi sedan började jobba med öppnor och slutor i trav så var Lotus så otroligt fin. Han hade en spänst och bärighet som jag sällan känt. Det gällde bara att jag inte försökte böja honom för mycket eller tappade stödet på yttertygeln för då blev han genast spänd. Men jag hittade verkligen en härlig känsla i ridningen och fick kvitto på att om jag bara gör rätt, ja då blir det faktiskt riktigt bra.
Att sedan rida serpentiner på en häst som bara följde mig och jobbade på i en härligt avspänd form, ja det var en ren njutning. Vi fick massor av beröm av S, som tyckte att detta var bland det bästa vi gjort, och jag var så otroligt nöjd och glad.
Finaste finaste Lotus! Som jag har kämpat med och för honom och så jobbigt som det har varit ibland, men åh vad mycket jag får tillbaka och åh vad otroligt mycket jag tycker om denna fantastiska häst! Han är verkligen värd precis allt slit!
Nedan några bilder från dagen. Tyvärr lyckades jag inte ta några särskilt bra bilder och det var ont om fotografer så tidigt på morgonen, men några bildbevis blev det i alla fall.
Tävlingen började egentligen redan igår med många timmars plockande, pysslande och putsande. Eftersom jag har noll tävlingsrutin var det ju många småsaker som skulle lösas och fixas, men till slut var allt packat, selen välputsad och Lotus blank och knoppad.
Vi åkte från stallet redan kl 6 i morse och var på plats på tävlingsplatsen bland de första. Lotus såg väldigt nöjd ut när han klev ur släpet och började genast spana efter kompisar och titta på ny spännande omgivning. En kul sak med körtävlingar är ju att det kryllar av ponnyer, lurviga kallblod och andra fina hästar som Lotus älskar (och inte bara han utan även hans matte). Han fick promenera runt lite innan vi spände för så att han hann vänja sig lite vid miljön.
Framkörningen var lite av ett problem beroende på en djupfryst och knölig utebana som inte inbjöd till nåt annat än skritt och korta travsträckor. Därför kunde A inte sätta det ”tryck” i Lotus och jobba igenom honom på det sätt som han egentligen behöver för att komma igång ordentligt. Å andra sidan var det ju lika för alla. Lotus såg i alla fall fin ut och framför allt var jag väldigt nöjd med att han gick runt där med sin vagn bland bilar, ponnyer och i en främmande miljö utan att en enda gång visa nåt tecken på att han tyckte att det var nåt konstigt med det. Och det här var faktiskt första gången som han överhuvudtaget drog vagn nån annanstans än hemma!
Vi hade en kort stund på oss i collecting ring medan ekipaget innan oss gjorde sin ”ritt” och den tiden använde A till att trava igång Lotus så gott det nu gick på den lilla ytan. Och sen var det dags att gå in på banan. Lotus tittade till lite när han kom upp mot domarbordet första gången, men i övrigt verkade han vara ganska oberörd över att vara på en tävlingsbana och jobbade liksom bara på. Jag såg ungefär ingenting från min plats bak på vagnen, men kunde i alla fall konstatera att Lotus gjorde precis det han skulle och detta ganska bra. Men visst, pga den bristande framkörningen så var han ju inte riktigt igång och visade därför inte riktigt vad han kunde. Han var inte riktigt lösgjord så han ställde inte riktigt igenom i svängarna, han satte inte under sig som han kan i ökningarna och han var lite ojämn i formen. Men inget av detta spelade någon roll! Jag var bara så himla nöjd med att han fungerade så bra, att han gjorde vad som förväntades av honom och på det hela taget visade att han inte bara fungerade som tävlingshäst utan dessutom verkade tycka att det var roligt.
Redan innan jag sett poängen (som egentligen inte var så imponerande) och placeringen så var jag otroligt nöjd med Lotus (och hans duktiga kusks) insats. Och jag var väldigt nöjd med att jag slapp köra själv, det var otroligt skönt att bara vara med och se och lära och ha alldeles lagom mycket ansvar men slippa själva körningen. Men nästa gång, jag då tar jag nog tömmarna själv!
A startade även sin häst Nisse så jag fick vara groom en gång till. Lotus fick tillbringa flera timmar i släpet och att döma av hans gnäggningar så var han inte helt nöjd med situationen – han ville ju ut och träffa kompisarna – men han stod ändå lugnt och snällt och även det var ju en bra erfarenhet.
Ja, finaste lilla Lotus, vem hade kunnat tro att det var på en körtävling vi skulle göra tävlingsdebut? Eller att han överhuvudtaget skulle komma till en tävlingsbana? Egentligen är det helt fantastiskt det vi genomfört idag!
Lotus var förstås väldigt nöjd med att så småningom få komma hem och gå ut i hagen till sina kompisar. När jag tog in honom några timmar senare var hans ”hårdpermanentade” lockiga man alldeles full av halmstrån. Så även svans och täcke. En trött tävlingshäst hade tagit sig en tupplur på halmmadrassen!
Måste ju även berätta om gårdagens träning. Jag passade på att rida för S eftersom jag ogärna ville missa en veckas träning och dessutom tyckte att det var jättebra för Lotus att bli ordentligt genomjobbad dagen före tävlingen. Och han var så otroligt fin! Han jobbade bra redan från början när vi inledde med att trava serpentiner där jag verkligen fick tänka på att hålla kvar stödet på högertygeln i vänstersvängarna. Och då var det som om nånting föll på plats för Lotus jobbade jättebra och blev otroligt rund och fin i formen! Sedan fick vi göra öppnor i skritt och växla över till några steg i sluta och sedan tillbaka till öppna. Lotus svarade otroligt bra på det jobbet och följde mig med en sån lätthet att jag blev riktigt imponerad. Slutor har han förut tyckt varit lite jobbigt, men nu verkade han snarare tycka att det var roligt. Dessutom blev han så väldigt trevlig i formen och jobbade verkligen genom hela kroppen.
Sen ”chockade” S oss genom att lägga in galoppen innan vi börjat jobba ordentligt med traven. Förutom att de första fattningarna blev rätt dåliga så var galoppen bättre än nånsin och jag kunde reglera tempot och behålla en riktigt trevlig form och ställning i båda varven. Låter kanske inte så märkvärdigt, men för oss är det ett stort steg. Och när vi sedan började jobba med öppnor och slutor i trav så var Lotus så otroligt fin. Han hade en spänst och bärighet som jag sällan känt. Det gällde bara att jag inte försökte böja honom för mycket eller tappade stödet på yttertygeln för då blev han genast spänd. Men jag hittade verkligen en härlig känsla i ridningen och fick kvitto på att om jag bara gör rätt, ja då blir det faktiskt riktigt bra.
Att sedan rida serpentiner på en häst som bara följde mig och jobbade på i en härligt avspänd form, ja det var en ren njutning. Vi fick massor av beröm av S, som tyckte att detta var bland det bästa vi gjort, och jag var så otroligt nöjd och glad.
Finaste finaste Lotus! Som jag har kämpat med och för honom och så jobbigt som det har varit ibland, men åh vad mycket jag får tillbaka och åh vad otroligt mycket jag tycker om denna fantastiska häst! Han är verkligen värd precis allt slit!
Nedan några bilder från dagen. Tyvärr lyckades jag inte ta några särskilt bra bilder och det var ont om fotografer så tidigt på morgonen, men några bildbevis blev det i alla fall.
RSS Feed
