Gjorde en väldigt bra uppvärmning och Lotus kändes riktigt trevlig i både skritt och trav. Sedan började dock S öka kraven på oss. Hon tyckte nämligen, precis som gårdagens domare och även körtränaren A, att det är hög tid att Lotus blir lite lydigare och börjar lyssna på förhållningar. Vi fick skritta runt spåret och göra halt sådär var tionde meter. Till att börja med fick jag ta kraftiga förhållningar för att få nån effekt, men så småningom kunde jag göra hjälperna allt finare och halterna blev bättre. Jag kände också hur jag fick Lotus allt mer mellan hand och skänkel och han blev rakare och rakare. Tricket var att göra halt innan Lotus hann rinna iväg i överilad skritt, det får helt enkelt inte hinna hända och han ska skritta precis så långsamt som jag vill.
Övergick sedan till travjobb där jag till en början bara fick trava en halv långsida innan jag bröt av till skritt igen. Även här handlade det om att Lotus skulle gå så långsamt som jag ville, vara eftergiven, vänta på mig. Nu kunde jag med lätthet sitta ner i traven och Lotus kändes väldigt väldigt trevlig. Så småningom kunde jag öka längden på travsträckorna, men så fort jag kände att han rann iväg fick jag bryta av igen. Tänk tömkörning, sa S, och den är gången blev just det ovanligt tydligt. Det är ju precis så här jag travar Lotus när jag tömkör honom, han får inte trava fortare än att jag hinner med att gå bakom och om han drar iväg så är jag kvick med en förhållning – av ren självbevarelsedrift. Och precis likadant ska jag göra när jag rider. Det kändes även naturligt att rida honom i lite lätt öppna för att få honom att runda sig lite mer – precis som jag gärna gör när jag tömkör. Och tänk vad bra det blev!
Sedan var det dags för galopparbete. Gjorde precis som de senaste veckorna, red i skritt på en volt och jobbade för att få Lotus eftergiven i innersidan och kunde sedan bara peta på honom med spöt för att han skulle fatta galopp. Om jag verkligen hade honom rund och eftergiven och inte släppte iväg honom genom att själv falla fram så blev fattningarna jättefina och särskilt i högervarvet blev galoppen kanonfin. Problemet var att Lotus blev lite stressad i skritten och började studsa på stället eller gå emot ytterskänkeln. Det gällde då att jag bara satt kvar och fortsatte att rida honom, få honom att mjukna, ta ytterskänkeln och gå inåt i volten innan jag gjorde fattningen. Känns som om det handlar väldigt mycket om mig och min ridning, Lotus gör rätt när jag gör rätt och det som gör honom stressad är att han får lite dubbla budskap från mig. Jag tyckte dock att jag fick in känslan mer och mer och vi fick några riktigt fina fattningar.
Efter galoppjobbet var Lotus ordentligt trött, vilket han visade genom att bli ganska springig. Lyckades dock samla ihop honom och avsluta med riktigt trevligt travjobb, där han kändes väldigt mjuk och lösgjord och fantastiskt trevlig att rida. Vi fick mycket beröm av S, som tycker att det hänt väldigt mycket, även om vi har massor av problem att brottas med. Men jag känner verkligen att både Lotus och jag har utvecklats massor och att det uppstår en massa problem beror ju till stor del på att vi ”klivit upp en nivå” och höjt kraven. Men det är verkligen fantastiskt roligt att jobba med Lotus nu och den utveckling vi haft är egentligen helt overklig.