Vi ligger verkligen i hårdträning just nu – framför allt Lotus. Efter en alldeles för lång period av konvalescens och igångsättning utnyttjar jag nu till fullo det faktum att jag har en alldeles fantastisk körtränare i hemmastallet och dessutom arbetstider som gör det möjligt att träna när hon har tid och när det finns möjlighet att nyttja ridhuset – dvs i första hand på mornarna. Dessutom har jag väldigt entusiastiska ”körkollegor” i stallet som tar initiativ till roliga träningar. Kan förutsättningarna bli bättre?
Igår kväll hade vi precisionsträning. A hade byggt upp en riktigt seriös bana med både bollar och nummerskyltar. Vi har inte varit i närheten av en precisionsbana sen i somras och dessutom har jag aldrig kört precision med nya giggen. Nyttig träning med andra ord. För att få det hela ännu mer ”på riktigt” kallade jag in sambon som groom.
Lotus tyckte att det var väldigt kul att få springa mellan konerna och det var bra fart på honom. I början var vi dock lite ostrukturerade. Jag tror att jag tappar lite av mitt vanliga fokus när konerna kommer in i bilden och jag blir då lite slarvigare och hetsigare än när jag kör dressyr - och samma sak verkar gälla Lotus. När vi hade hållit på ett tag fick vi dock riktigt bra flyt i körningen och Lotus kändes fin. Helt klart så har han förstått det här med konkörning och han suger verkligen mot ”hindren”.
Mitt stora problem är att lära mig banan – och det komplicerades ytterligare av att jag försökte att lära mig banan medan jag körde. En del dåliga svängar kunde därför förklaras med att jag faktiskt inte riktigt visste vart jag skulle. Men dessvärre måste jag nog erkänna att även när jag vet vart jag ska så är det inte min starkaste sida att komma rätt på portarna och sedan se den bästa vägen mot nästa port. Men men, övning ger färdighet och när vi fått köra banan några gånger fick vi riktigt bra flyt och kunde avsluta med ett felfritt varv i någorlunda bra fart. Hade även bra hjälp av groomen som använde sina road racing-erfarenheter för att lotsa mig rätt genom svängarna. Inte riktigt samma fart som han är van vid, men principen är ju densamma.
Roligt hade vi i alla fall allihop och jag hoppas att vi får fler tillfällen att träna på detta så kanske vi inte behöver så många övningsrundor innan vi kan ta oss runt felfritt.
I morse hade vi dressyrträning. Precis som förra veckan så fick A börja att köra. Lotus var jättefin! Han såg lättare och luftigare ut än senast vi tränade och tog hjälperna väldigt bra. Han såg riktigt elastisk ut och det syntes verkligen hur han varierade steglängden och satte under sig bakbenen ordentligt. De fick till riktigt fina ökningar det gick verkligen att variera både tempo och steglängd. I början av passet var Lotus lite öppen formen eftersom A prioriterade att han skulle sätta under sig, jobba bakifrån och vara lätt i handen, men efter en stund kunde hon samla honom lite mer och då syntes det verkligen att han blev kortare i hela kroppen. Som jag njöt av att titta på honom för han var bara så otroligt fin! Han har verkligen en snygg sida och rör sig väldigt trevligt och när jag ser honom i arbete syns det tydligt hur otroligt musklad han blivit, han är faktiskt ett riktigt muskelpaket nu för tiden.
Jag körde en stund på slutet (fast jag nästan tyckte att det var synd att sitta upp och ”förstöra”). Jag fick växla lite mellan rakt spår och volter och variera tempot i syftet att hitta känslan och kunna påverka honom med små hjälper. Han var fantastiskt trevlig att köra och jag njöt verkligen. Min fina fina häst!
Igår kväll hade vi precisionsträning. A hade byggt upp en riktigt seriös bana med både bollar och nummerskyltar. Vi har inte varit i närheten av en precisionsbana sen i somras och dessutom har jag aldrig kört precision med nya giggen. Nyttig träning med andra ord. För att få det hela ännu mer ”på riktigt” kallade jag in sambon som groom.
Lotus tyckte att det var väldigt kul att få springa mellan konerna och det var bra fart på honom. I början var vi dock lite ostrukturerade. Jag tror att jag tappar lite av mitt vanliga fokus när konerna kommer in i bilden och jag blir då lite slarvigare och hetsigare än när jag kör dressyr - och samma sak verkar gälla Lotus. När vi hade hållit på ett tag fick vi dock riktigt bra flyt i körningen och Lotus kändes fin. Helt klart så har han förstått det här med konkörning och han suger verkligen mot ”hindren”.
Mitt stora problem är att lära mig banan – och det komplicerades ytterligare av att jag försökte att lära mig banan medan jag körde. En del dåliga svängar kunde därför förklaras med att jag faktiskt inte riktigt visste vart jag skulle. Men dessvärre måste jag nog erkänna att även när jag vet vart jag ska så är det inte min starkaste sida att komma rätt på portarna och sedan se den bästa vägen mot nästa port. Men men, övning ger färdighet och när vi fått köra banan några gånger fick vi riktigt bra flyt och kunde avsluta med ett felfritt varv i någorlunda bra fart. Hade även bra hjälp av groomen som använde sina road racing-erfarenheter för att lotsa mig rätt genom svängarna. Inte riktigt samma fart som han är van vid, men principen är ju densamma.
Roligt hade vi i alla fall allihop och jag hoppas att vi får fler tillfällen att träna på detta så kanske vi inte behöver så många övningsrundor innan vi kan ta oss runt felfritt.
I morse hade vi dressyrträning. Precis som förra veckan så fick A börja att köra. Lotus var jättefin! Han såg lättare och luftigare ut än senast vi tränade och tog hjälperna väldigt bra. Han såg riktigt elastisk ut och det syntes verkligen hur han varierade steglängden och satte under sig bakbenen ordentligt. De fick till riktigt fina ökningar det gick verkligen att variera både tempo och steglängd. I början av passet var Lotus lite öppen formen eftersom A prioriterade att han skulle sätta under sig, jobba bakifrån och vara lätt i handen, men efter en stund kunde hon samla honom lite mer och då syntes det verkligen att han blev kortare i hela kroppen. Som jag njöt av att titta på honom för han var bara så otroligt fin! Han har verkligen en snygg sida och rör sig väldigt trevligt och när jag ser honom i arbete syns det tydligt hur otroligt musklad han blivit, han är faktiskt ett riktigt muskelpaket nu för tiden.
Jag körde en stund på slutet (fast jag nästan tyckte att det var synd att sitta upp och ”förstöra”). Jag fick växla lite mellan rakt spår och volter och variera tempot i syftet att hitta känslan och kunna påverka honom med små hjälper. Han var fantastiskt trevlig att köra och jag njöt verkligen. Min fina fina häst!
RSS Feed
