Efter galoppen hade jag hoppats på att få lite mera tryck i traven, men då verkade Lotus snarast lite trött och hade ingen vidare bjudning. När jag avslutade med trav under lättridning och låg och rund form kändes han dock härligt lösgjord och satte verkligen under sig så jobbet var nog inte så tokigt ändå. Problemet är nog att jag höjt kraven och har en klart högre godtagbar lägsta nivå nu och jag känner mig därför lite lätt missnöjd med ett pass som jag skulle ha varit jättenöjd med för nån månad sen.
I morse hade vi sedvanlig körträning. När jag hade värmt upp en stund i skritt och trav fick jag lägga in tempoökningar för att få Lotus att komma igång med bakbenen. Han var inte riktigt sådär alert som han brukar kunna vara så jag fick gå på honom ganska mycket för att få reaktion i ökningarna, men då blev de å andra sidan fina.
För att lossa vänstersidan fick jag sedan köra på en stor ”fyrkantig volt”, till att börja med i skritt, och flytta honom lite i varje hörn. Övergick sedan till att göra jobbet i trav och ganska snart kände jag att Lotus mjuknade och kom igenom kroppen på ett bra sätt. Nästa övning blev att växla mellan fyrkantspåret och diagonaler och öka tempot på raksträckorna. A konstaterade att vi lätt hamnade i lite undertempo och att det tempo vi höll när vi ökade egentligen var det tempo vi borde ha som grundtempo. Att jobba på i ett friskare tempo gjorde att Lotus blev väldigt fin. Han kom verkligen igång i kroppen och kändes både lösgjord och ganska rakriktad.
Eftersom A tycker att vi ska sikta mot körtävling redan nu under våren så blev det sedan lite programträning. Jag fick köra första delen ur det lättaste programmet, vilket innebar att vända rätt upp, göra ett varv på stora mittvolten, vända halvt igenom och så nytt varv på volten. Och som vanligt blir det ju så svårt när man ska ta sig igenom ett program. Även om vägarna i sig inte är särskilt svåra så blir det alltid så besvärligt när man plötsligt ska göra rätt sak på exakt rätt ställe och dessutom göra det bra. Mest kritik fick jag för att jag bara sitter och tittar på hästen i stället för att se vägen framför mig. Jag måste lära mig att köra på känsla i stället och hela tiden vara långt framme med blicken. Och det här gäller minst lika mycket när jag rider. Efter att ha kört sekvensen några gånger blev det i alla fall helt OK, även om färden längs medellinjen gärna blev lite vinglig och jag inte alltid riktigt kom ut i hörnen. Mera träning behövs definitivt! Egentligen borde man lägga några sekvenser med programridning/körning vid nästan varje träningstillfälle för att få in känslan.
A hade kameran med sig och filmade korta sekvenser som jag fick titta på då och då. Det var väldigt nyttigt att se hur det såg ut och det var väl både ”ris och ros”. Jag kunde nöjt konstatera att Lotus såg väldigt trevlig ut och framför allt en bit in i passet när han kommit igång rörde han sig härligt spänstigt och det syns verkligen att han börjat jobba med bakbenen långt in under kroppen. Han jobbar även för det mesta i en väldigt trevlig form. På ”minussidan” fanns att det syns lite för mycket att han inte riktigt böjer igenom åt vänster samt att jag sitter med alldeles för höga och yviga händer. Så ja, vi har en hel del att träna på, minst sagt. En eventuell tävlingsdebut skulle vara redan den 20 mars, får väl se om jag känner mig redo!