Nåja, nu tittade i alla fall sadelmakaren på sadeln och hon tyckte precis som jag att den låg bra med min stoppning. Däremot tyckte hon att JAG satt lite snett. Så det kanske inte är sadeln utan jag som är den sneda parten. Eller hästen för den delen, men jag har ingen anledning att tro just det i dagsläget. Sedan plockade vi bort padd och vojlock och sadelmakaren tyckte att sadeln fortfarande låg bra, i alla fall innan jag satt upp. När jag satt upp kändes dock allt ostadigt och snett, men det berodde nog mycket på att sadeln hamnar alldeles för lågt utan padd och då inte får något stöd.
När sadelmakaren sedan tittade på bara sadeln kunde hon inte se att den var det minsta sned. Däremot har stoppningen flyttat sig bakåt och hamnat i två ”bullar” mitt under sadeln. Det kan vara dessa som gör att sadeln rullar. Nu får hon fixa stoppningen så får jag känna efter hur det fungerar efter det. Kanske det även är läge att ta ut kiropraktorn för att kolla så att det inte är Lotus som är sned. Eller så är det jag som behöver fixas till!
Sadelmakaren såg för övrigt redan i skritten att Lotus var halt. Travade några steg och han kändes klart halt, på höger fram. Svårt att säga om det blivit värre, men det är i alla fall inte bättre. Jag har nu bestämt mig för att jag kommer att åka till veterinären nästa vecka, oavsett om jag tycker att Lotus är bättre eller ej. Det kommer att kännas bättre för mig att få klara besked och med Lotus gäller inte ”vänta och se”. Till dess får han gå och skrota i beteshagen.
Nu är det bara att avboka körkursen och inse att det nog kommer att ta ett tag innan vi kommer igång med nån träning igen. Så här är hästlivet! Har ju blivit lite bortskämd ett tag med att allt bara flutit på – efter att under en lång tid aldrig ha vågat planera mer än någon vecka framåt just för att jag aldrig vågade lita på att hästen skulle vara hel. Men bara det faktum att jag numera faktiskt vågar tänka framåt är väl ett gott tecken trots allt.