I onsdags hade vi besök av en kompis och hennes son 4-årige son. Vi körde sex varv runt vallen i trav och galopp. Lotus var pigg och glad och båda våra passagerare tyckte att det var jättekul och de verkade aldrig få nog.
Min kompis tyckte att det var så roligt med körning att hon kom tillbaka dagen efter för att köra dressyr. Vi valde ridhuset eftersom det var väldigt blött ute – och egentligen är det faktiskt bäst att köra dressyr just i ridhuset. Lotus hade ju inte gått något dressyrpass på flera veckor, men det märktes inte – han jobbade otroligt bra och kändes väldigt trevlig att köra. När han efter en stund kom i gång på allvar blev han sådär härligt självgående och liksom bara flöt fram och var verkligen jättetrevlig att jobba med!
Min kompis fick sedan prova på att köra. Lite vingligt till en början, men efter en stund började hon hitta ”knapparna” och fick Lotus att jobba riktigt trevligt. Det var roligt att se henne köra och faktiskt väldigt nyttigt för mig att försöka att förklara hur hon skulle göra. Det krävde att jag fick tänka efter och försöka att sätta ord på vad jag faktiskt gör. Jag blev också väldigt medveten om vilken känslig och lydig häst jag har. Min kompis var väldigt imponerad över hur lydig och lyhörd Lotus var och öste beröm över min honom – och det är klart att matte blev stolt!
I går gjorde vi en utflykt till Angarn. Där finns Angarns träningskamp med bra träningsmöjligheter för trav- och galopphästar. På de välskötta och sandiga grusvägarna är dock även andra ekipage välkomna och det var de som lockade oss. Hade med mig Anna, som uppskattar dessa utflykter med häst och vagn lika mycket som jag gör. Jag hade varit där dagen innan och rekognoserat vägarna med cykel samt pratat med en ansvarig person och fått tillåtelse att köra på vägarna och att parkera på en bra grusplan.
Vägarna var verkligen fantastiska! Fina välskötta grusvägar med en lite lätt sandig yta – perfekta för körning. Dessutom var de ordentligt kuperade med flera rejäla backar där Lotus verkligen fick ta i. Vi körde totalt ca 13 km och travade större delen av vägen. Vägarna var sådär bra att jag fick påminna mig själv om att ge Lotus skrittpauser ibland – i allmänhet blir ju skrittpauserna ett naturligt inslag eftersom det alltid brukar finnas partier där man måste skritta på grund av underlaget – här fanns det inget dåligt underlag så i princip kunde man trava och galoppera överallt.
Lotus tyckte att det var jättemysigt med en utflykt. Han gick hela tiden med nöjt spetsade öron och travade på med bra framåtbjudning och var otroligt trevlig att köra. Lite trött var han nog efteråt, men det var faktiskt inte särskilt konstigt för han gjorde ett ordentligt pass.
Dagens malör var att det visade sig att kuskbocken hade blåst av när jag körde ner vagnen på släpet efter bilen dagen innan! Vi blev minst sagt förvånade när vi lastade av vagnen och såg att något saknades. Tack och lov så gick det att surra fast kuskkilen så att det ändå fungerade att sitta på kuskbocken och Anna fick stå där bak. Jag hade sett att något virvlade till bakom bilen när jag transporterade vagnen och på vägen hem stannade vi till på det stället och gick någon kilometer längs vägrenen i hopp om att hitta kuskbocken, men tyvärr så hittade vi den inte. Sååå irriterande att vagnen är trasig igen, även om det nog går att göra en provisorisk lagning. Nu blev jag ännu mer sugen på att skaffa en ny vagn, en tanke som jag umgåtts med ett tag.