Eftersom Lotus verkar trivas så bra med att gå i beteshagen och fungerar så bra i träning trots (eller kanske tack vare?) utevistelse dygnet runt så får han gå kvar ute en vecka till. Den hage hästarna går i nu är dessutom jättefin med omväxlande terräng och en hel del bete kvar. Dock fick jag lite av en chock när jag gick tillbaka till hagen med Lotus efter vår körtur. Jag hade jobbat i stallet på morgonen och i morgonpasset ingår att kolla beteshästarna. Jag tittade som hastigast på dem när jag hämtade Lotus, men det var lite rörigt då med alla hästarna så jag bestämde mig för att spara den riktiga inspektionen tills vi var tillbaka igen. Det var bara det att när jag kom upp till hagen igen såg jag inte till några hästar… Jag släppte Lotus och utgick ifrån att han skulle leta reda på sina kompisar och att jag bara skulle kunna följa efter honom. Lotus verkade dock inte bry sig särskilt mycket om sina kompisar utan nöjde sig med att leta upp en bra gräsplätt där han ställde sig och betade. Jag gick runt hagen i jakt på hästarna, men när jag trodde att jag varit runt precis överallt och fortfarande inte sett till några hästar började jag bli orolig på riktigt och var nu helt övertygad om att de hade rymt. Snabbt fångade jag in Lotus igen och flyttade över honom till en hage som jag visste var hel. Började sedan gå längs staketet och tog upp telefonen för att ringa en av kompisarna nere i stallet och säga till henne att nu var det dags att ge sig ut på hästjakt. Precis då fick jag dock syn på de tre hästarna som stod i godan ro och betade i en liten flik av hagen som jag inte ens visste fanns. Pust! Skönt att slippa ge sig ut på jakt efter försvunna hästar!
Sista dagen på en lång härlig semester. En skön tur med vagnen med trevligt sällskap kändes som en bra aktivitet. Vi gav oss iväg längs landsvägen för att köra på grusvägarna vid kyrkan. Jag hade inte varit där sen i våras och fick en liten överraskning när vi kom fram. Det visade sig nämligen att de hade asfalterat vägen sen jag var där sist. Skönt för de boende, förstås, men som körväg var den före detta grusvägen nu ganska värdelös. Lite trist med tanke på att utbudet av bra kör- och ridvägar inte är särskilt stort. Nåja, vi skrittade på en stund, vände och tog en annan väg i stället. Där var det fortfarande grusväg så vi kunde trava på en bit. En nöjd Lotus jobbade på bra och verkade verkligen tycka att det var trevligt att trava grusväg. Synd bara att vi har så ont om såna i närområdet… I övrigt bjöd turen mest på skritt, men jag såg till att Lotus skrittade på ordentligt och det blev ändå ett bra motionspass och vi hade en jättemysig tur i solen. Trafiken på landsvägen var förvånansvärt livlig med tanke på att det var söndagsförmiddag och vi stötte på både lastbilar och bussar. Lotus skötte sig, som vanligt, exemplariskt och brydde sig inte det allra minsta om trafiken. Det är så otroligt skönt att ha en så lugn häst!
Eftersom Lotus verkar trivas så bra med att gå i beteshagen och fungerar så bra i träning trots (eller kanske tack vare?) utevistelse dygnet runt så får han gå kvar ute en vecka till. Den hage hästarna går i nu är dessutom jättefin med omväxlande terräng och en hel del bete kvar. Dock fick jag lite av en chock när jag gick tillbaka till hagen med Lotus efter vår körtur. Jag hade jobbat i stallet på morgonen och i morgonpasset ingår att kolla beteshästarna. Jag tittade som hastigast på dem när jag hämtade Lotus, men det var lite rörigt då med alla hästarna så jag bestämde mig för att spara den riktiga inspektionen tills vi var tillbaka igen. Det var bara det att när jag kom upp till hagen igen såg jag inte till några hästar… Jag släppte Lotus och utgick ifrån att han skulle leta reda på sina kompisar och att jag bara skulle kunna följa efter honom. Lotus verkade dock inte bry sig särskilt mycket om sina kompisar utan nöjde sig med att leta upp en bra gräsplätt där han ställde sig och betade. Jag gick runt hagen i jakt på hästarna, men när jag trodde att jag varit runt precis överallt och fortfarande inte sett till några hästar började jag bli orolig på riktigt och var nu helt övertygad om att de hade rymt. Snabbt fångade jag in Lotus igen och flyttade över honom till en hage som jag visste var hel. Började sedan gå längs staketet och tog upp telefonen för att ringa en av kompisarna nere i stallet och säga till henne att nu var det dags att ge sig ut på hästjakt. Precis då fick jag dock syn på de tre hästarna som stod i godan ro och betade i en liten flik av hagen som jag inte ens visste fanns. Pust! Skönt att slippa ge sig ut på jakt efter försvunna hästar!
0 Comments
Leave a Reply. |
Vi finns på Instagram:
|