Jag var bortrest några dagar i förra veckan och frågade då A om hon ville ”låna en körhäst”, vilket hon gärna ville. Jag bad henne inte att göra något speciellt dressyrjobb utan ville bara att Lotus skulle få fortsätta att jobba eftersom han redan vilat ganska mycket. A hade kört både på vallen och lite dressyr och var väldigt nöjd med Lotus. Hon tyckte att han hade känts fin och att han var rakare och jämnare än tidigare, vilket var väldigt kul att höra eftersom jag också trott mig känna det. Jag tror att den behandling som Lotus fick av veterinären samt kiropraktorn i juni i kombination med att han sedan mest har fått gå ”rakt ut rakt fram” har varit väldigt bra för honom. Behandlingen gjorde att kroppen fungerade bättre och det var ju något som ”satt fast” i vänster bog och sannolikt gjorde att han hade svårt att komma igenom i vänstersidan. Att han fått trava på långa sträckor rakt fram utan att jag ”styrt och ställt” så mycket har säkert hjälpt till att stärka upp honom och befästa rakheten.
De senaste dagarna har jag gjort ett par dressyrpass med giggen och Lotus har väl inte direkt sprudlat av arbetsglädje utan snarare varit lite loj. För att få igång honom har jag gjort mycket övergångar och tempoväxlingar och på så sätt aktiverat honom och jag har sedan kunnat avsluta passen med en riktigt fin och mjuk häst och även om jag kanske saknat lite framåtanda så har han jobbat trevligt. Han har förmodligen varit lite trött på grund av värmen och jag valde därför att göra ganska korta pass, men ändå kräva ordentligt jobb så länge vi höll på. Dock har jag inte ställt de där riktigt höga kraven utan låtit honom vara lite rund och låg i formen eftersom vi har legat lite lågt med dressyrjobbet den senaste tiden.
Idag körde vi på vallen och nu var det plötsligt riktigt bra fart på Lotus. Vi körde sju varv (vardera ca 1 km) i trav och galopp, med en skrittpaus varje gång vi kört två varv. Lotus travade på med en härlig bjudning och i ett bra tempo, där jag stundtals drev på honom lite extra eftersom jag ville att han vissa sträckor skulle ligga i ett tempo något över hans ”bekvämlighetstempo”.
Trots att de sju varven motsvarade drygt sju kilometer och detta i ett ganska högt tempo så visade Lotus inga som helst tecken på trötthet – snarare tvärtom eftersom han faktiskt verkade bli piggare för varje varv. Kanske var det ett klokt val att köra honom på morgonen när han vilat inomhus på natten och det dessutom fortfarande var både svalt och insektsfritt ute.