Sedan var det min tur att köra och Lotus kändes lika fin som han såg ut. Han gick med ett härligt driv och det räckte med väldigt små hjälper för att få honom att öka eller minska. Fick några riktigt fina ökningar, men där är det viktigt att jag hjälper honom genom att behålla ett stadigt stöd på tömmen så att han inte tappar takten – om jag släpper iväg honom för mycket blir han lång och ”tappar” bakbenen istället för att få in dem under kroppen.
Vi filmade varandra och kunde sedan jämföra hur det såg ut. Då blev det väldigt tydligt hur viktigt det är just att behålla stödet på tömmen. Det syntes väldigt tydligt på filmen hur Lotus liksom faller isär och tappar både spänst och takt när jag ger efter för mycket. När A kör får han mer hjälp och behåller då form och takt bättre. Oavsett vem som kör blir det tydligt att Lotus inte riktigt har styrkan att hålla takten i ökningarna längre sträckor. Han går in fint i ökningen med vinklade bakben och luftiga framben, men får sedan lätt taktmissar och ibland ser det lite ut som om han har svårt att samordna bakben och framben. Väldigt nyttigt att se, film är verkligen ett bra hjälpmedel.
Det var ett väldigt roligt och givande pass, kul både att se Lotus och att känna honom jobba. Väldigt härlig känsla i körningen. Så stolt över min fina häst! Förhoppningsvis kommer både bilder och film här så småningom.
P.S.
Ni har väl inte missat att vi finns på Instagram också; livetmedlotus.