Till att börja med så hade Lotus anlagt en osedvanligt omsorgsfull lermask. Jag undrar verkligen hur han bär sig åt när han rullar sig för den här gången hade han lera i hela pannluggen OCH i hela pannan. Självklart var även manen helt full med lera – och resten av hästen. Synd att jag inte hade nån kamera med mig för att kunna dokumentera eländet! Tur att hästarna har täcke på sig, då blir ju liksom själva leran lite begränsad. Och tur att vi har vattenspilta för där kunde jag spola ben och svans som var helt lertäckta. Återstod då att borsta hals, huvud och man och dammet stod som ett moln runt oss.
Medan Lotus droppade av i vattenspiltan mockade jag en osedvanligt skitig box. Det är priset man får betala för att man är i stallet på förmiddagen den ena dagen och sedan kommer på kvällen dagen efter. Helt otroligt hur mycket skit en häst kan producera på den tiden! Sedan tog vi den raska promenaden på en knapp timme som jag planerat. Trots blåst, snöblandat regn, lera och kompakt mörker så jag kände mig ganska duktig. Lotus brydde sig förvånansvärt lite om ruskvädret och verkade tycka att det var skönt att få röra på sig.
Avslutade dagen med att ännu en gång byta ut tåbroddarna mot blindbrodd. Lika viktigt som jag tycker att det är att ha tåbrodd när det är isigt, lika onödigt känns det att ha dem när det inte är halkigt på grund av skaderisken. Problemet med blindbroddarna är att de slits ner så fort och när jag skruvade ur dem häromdagen var det ”på håret” att jag ens fick loss dem. Undrar om det finns nån som säljer hållbara blindbroddar i hårdmetall? Annars är jag nog benägen att strunta i tåbroddar för den här skoperioden och låta blindbroddarna slitas ner och bli kvar.