Så där ja, nu har Lotus och jag debuterat på tävlingsbanan. En väldigt väldigt liten tävling, men ändå. En liten dressyrtävling i hemmastallet, den första deltävlingen av tre i en dressyrcup. Mest att betrakta som en träningstävling och det var väl precis vad vi behövde.
Flätade och putsade Lotus redan i går kväll eftersom jag inte hade en aning om hur lång tid det skulle ta och ville slippa stressa med sånt på morgonen. Han blev jättefin, det blev faktiskt en helt annan häst med flätor. Så prydlig och välordnad att man knappt kände igen honom!
Vi startade i grupper om fem där man fick rida fram på hela banan i 20 minuter och sedan hålla igång på den lilla rutan som blev kvar av ridhuset när dressyrbanan var byggd i väntan på sin tur. Lotus kändes ganska fin på framridningen, men jag hann inte riktigt få honom lösgjord i vänstervarvet. Dessutom var han väldigt pigg, vilket i och för sig är trevligt, men det innebar att han blir ganska ostyrig och att jag fick ta ganska mycket i honom för att få honom att lyssna. Inte helt optimalt på en dressyrbana kanske...
Vi red LB:1, som ju egentligen inte innehåller några större svårigheter, men jag har ju redan tidigare konstaterat att det blir väldigt annorlunda när man ska rida ”programmässigt” jämfört med hur vi tränar. Och nja, det blev väl inte så himla bra då... Uppridningen på medellinjen blev ganska vinglig. I vändningarna över ridbanan ville Lotus inte riktigt följa mig så jag fick ta lite onödigt mycket i tygeln. Serpentinerna kändes ok, men travökningen blev lite springig och den ökade skritten fick taktinslag. Och galoppen gick väl ungefär som förväntat; full fart framåt och i vänstervarvet blev volten på tok för stor och efter ökningen fick vi ett omslag. Högergaloppen blev något bättre. Eftersom jag inte riktigt fått honom lösgjord i vänstervarvet kom jag inte heller ut i hörnen så vägarna blev lite slarviga.
Poängen blev därefter och de är inget att skryta om. Domaren inledde med att skriva att det vara en trevlig häst som rörde sig bra, men fortsatte sedan med att jag red honom förböjd i alla svängar samt att jag tog alldeles för mycket i tyglarna. Kritiken var befogad, men jag vet precis vad den beror på och tar till mig men inte åt mig. Att jag fick ta mycket i honom i dag berodde på att han låg på nåt alldeles väldigt – riktigt så mycket brukar jag inte behöva ta tag i honom. Och att han blir lite förböjd beror på att jag oftast behöver rida honom med lite böjning för att få honom eftergiven och idag lyckades jag inte få honom så stadig och lösgjord att jag kunde räta ut honom och ändå behålla formen.
För bara några månader sedan hade det varit helt otänkbart att vi överhuvudtaget skulle rida in på en dressyrbana – och för några år sedan var det helt otänkbart att Lotus ens skulle kunna jobba som han faktiskt gör idag. Så trots en ganska dålig ritt och relevanta men dåliga poäng så kände jag mig väldigt nöjd. Nu vet jag vad vi har att träna på och jag ska försöka rida honom lite mer ”programmässigt” då och då. Jag fick lite blodad tand så jag ska faktiskt försöka ta mig ut på lite småtävlingar i vår, om allt funkar och Lotus får vara hel.
Flätade och putsade Lotus redan i går kväll eftersom jag inte hade en aning om hur lång tid det skulle ta och ville slippa stressa med sånt på morgonen. Han blev jättefin, det blev faktiskt en helt annan häst med flätor. Så prydlig och välordnad att man knappt kände igen honom!
Vi startade i grupper om fem där man fick rida fram på hela banan i 20 minuter och sedan hålla igång på den lilla rutan som blev kvar av ridhuset när dressyrbanan var byggd i väntan på sin tur. Lotus kändes ganska fin på framridningen, men jag hann inte riktigt få honom lösgjord i vänstervarvet. Dessutom var han väldigt pigg, vilket i och för sig är trevligt, men det innebar att han blir ganska ostyrig och att jag fick ta ganska mycket i honom för att få honom att lyssna. Inte helt optimalt på en dressyrbana kanske...
Vi red LB:1, som ju egentligen inte innehåller några större svårigheter, men jag har ju redan tidigare konstaterat att det blir väldigt annorlunda när man ska rida ”programmässigt” jämfört med hur vi tränar. Och nja, det blev väl inte så himla bra då... Uppridningen på medellinjen blev ganska vinglig. I vändningarna över ridbanan ville Lotus inte riktigt följa mig så jag fick ta lite onödigt mycket i tygeln. Serpentinerna kändes ok, men travökningen blev lite springig och den ökade skritten fick taktinslag. Och galoppen gick väl ungefär som förväntat; full fart framåt och i vänstervarvet blev volten på tok för stor och efter ökningen fick vi ett omslag. Högergaloppen blev något bättre. Eftersom jag inte riktigt fått honom lösgjord i vänstervarvet kom jag inte heller ut i hörnen så vägarna blev lite slarviga.
Poängen blev därefter och de är inget att skryta om. Domaren inledde med att skriva att det vara en trevlig häst som rörde sig bra, men fortsatte sedan med att jag red honom förböjd i alla svängar samt att jag tog alldeles för mycket i tyglarna. Kritiken var befogad, men jag vet precis vad den beror på och tar till mig men inte åt mig. Att jag fick ta mycket i honom i dag berodde på att han låg på nåt alldeles väldigt – riktigt så mycket brukar jag inte behöva ta tag i honom. Och att han blir lite förböjd beror på att jag oftast behöver rida honom med lite böjning för att få honom eftergiven och idag lyckades jag inte få honom så stadig och lösgjord att jag kunde räta ut honom och ändå behålla formen.
För bara några månader sedan hade det varit helt otänkbart att vi överhuvudtaget skulle rida in på en dressyrbana – och för några år sedan var det helt otänkbart att Lotus ens skulle kunna jobba som han faktiskt gör idag. Så trots en ganska dålig ritt och relevanta men dåliga poäng så kände jag mig väldigt nöjd. Nu vet jag vad vi har att träna på och jag ska försöka rida honom lite mer ”programmässigt” då och då. Jag fick lite blodad tand så jag ska faktiskt försöka ta mig ut på lite småtävlingar i vår, om allt funkar och Lotus får vara hel.
RSS Feed
