Vi försöker ju att ”tänka lite tömkörning” i ridningen. Nu gjorde jag tvärtom och använde lärdomar från ridningen i tömkörningen. Jag jobbade verkligen med att flytta in framdelen något och flytta ut bakdelen. I svängarna flyttade jag bakdelen så att han gick lite sidvärts, precis som vi gjorde när jag red senast. Det gav faktiskt resultat, jag märkte att Lotus fick med sig bakbenen bättre och han blev mjuk och fin. Han såg otroligt lösgjord och fin ut när jag avslutningsvis travade av honom på stora volter.
Jag fick en liten påminnelse om hur viktigt det är att man har utrustning som fungerar. Jag började min tömkörningskarriär med en körpisk av det enklare slaget och tyckte att den var bra – ända tills jag fick prova en riktig körpisk från Piskmakaren. Då var jag bara tvungen att köpa en sån och efter det har jag vägrat att använda nåt annat. Igår insåg jag dock att jag hade glömt att ta med pisken efter att ha haft den hemma för att laga snärten som hade gått av. Blev alltså tvungen att köra med den gamla pisken. Då insåg jag verkligen hur bra min riktiga pisk är! Längden är perfekt avpassad så att jag kan komma lagom långt ifrån hästen och ändå nå fram med pisken och dessutom är den så väl balanserad att den ligger perfekt i handen och det känns som om den inte väger nånting. Den pisk jag nu använde väger nog egentligen inte mer, men den har en helt annan balans och kändes därför tung och klumpig. Dessutom var den för kort och jag hade svårt att hitta rätt position i förhållande till hästen.
Jag är verkligen inte den som alltid måste ha utrustning av rätt märke och det senaste snittet, snarare tvärtom. Däremot vill jag ha saker som fungerar. När jag valde att verkligen satsa på tömkörning grävde jag ett djupt hål i plånboken och köpte tömkörningsgjord och tömmar från Tärnsjö Garveri. Det har jag inte ångrat en sekund! Jag hade kanske kunnat nöja mig med en enklare gjord, men jag fullständigt älskar mina tunna, smidiga och följsamma lädertömmar som verkligen ger mig den perfekta känslan när jag jobbar med hästen.
Samma sak gäller mina stallkläder. Jag använder gärna tröjor, jackor och byxor från de ”mindre fina ” butikerna, bara kläderna är sköna och gör sitt jobb. Däremot satsar jag på bra skor. Jag går ju mer än jag rider och att ha bra på fötterna är viktigt. Jag använde tidigare ofta mina jodphurs, men märkte så småningom att jag fick ont i både fötter och knän när jag gick mycket i dem. Jag investerade därför i ett par rejäla walkingskor, som är perfekta att tömköra i. På vinterhalvåret har jag ett par riktiga vandringskängor som dels är otroligt sköna att gå i och dessutom håller mig varm och torr om fötterna, även när vintern blir riktigt kall.