Fick planera om veckan lite och fredagen, som i allmänhet är vilodag, blev arbetsdag. Tömkörde i ridhuset och eftersom vi var alldeles ensamma kunde jag inte motstå frestelsen att plocka fram några bommar. Det blev mycket lösgörande jobb över bommarna i trav, varvat med lite mer samlat jobb längs långsidorna. Lotus var jättefin och full av arbetslust. Avslutade med några språng över en minioxer och Lotus gjorde stora runda fina språng och såg väldigt nöjd ut.
Precisionskörning
På lördagen var det en stor dag; för första gången fick Lotus vara med de andra körhästarna och träna precisionskörning! Det finns nu tre körhästar i stallet, inklusive Lotus, och Lotus har visserligen träffat de andra hästarna när de dragit vagn förut, men aldrig när han själv varit förspänd. Vi vidtog därför alla försiktighetsåtgärder och lät de andra spänna för först så att Lotus fick se och höra dem röra sig med sina vagnar innan han själv spändes för. Sambon fick sedan gå bredvid och hålla i ”skrajsnöret” medan vi skrittade en stund och testade en första travsträcka, bara för att se att allt var som det skulle. Sedan fick sambon kliva ombord, men vi behöll säkerhetslinan. Men Lotus skrattade nog nästan åt oss och våra säkerhetsarrangemang för han var hur lugn och snäll som helst. Reagerade inte ett dugg varken på de andra ekipagen eller på alla konerna som var uppställda i ridhuset. Det enda som hände var att han blev väldigt pigg och glad och tyckte att hela arrangemanget var fantastiskt kul!
A höll i träningen – och körde även själv – och hon hade sett till att ridhuset var fyllt av ”hinder” i form av portar gjorda av koner. Efter lite uppvärmning i skritt och trav fick vi köra lite olika övningar mellan konerna och så småningom blev det en hel bana. Inte särskilt svåra vägar egentligen, men det som gör det hela lite komplicerat är ju att man måste köra exakt rätt och inte bara ungefär, annars tar man med sig konerna. Och det är också det som gör det så otroligt kul; man skärper till sig och blir otroligt fokuserad på körningen och kämpar verkligen för att få till svängarna.
Och Lotus var helt otroligt duktig! Han jobbade fantastiskt bra och var med mig precis hela tiden. Pigg och glad, massor av driv och det där med att stå och vänta på sin tur var riktigt jobbigt, men ändå var han lyhörd och lydig och jobbade i väldigt trevlig form. Visst petade vi till en kon då och då, men sista varvet runt banan klarade vi oss felfritt och jag var faktiskt lite förvånad själv över att jag hittat känslan i körningen och lärt mig ganska bra hur jag ska styra för att på bästa sätt ta mig genom portarna. Vi har ju trots allt inte tränat den här typen av körning särskilt många gånger!
De andra, som inte sett Lotus framför vagn tidigare, var klart imponerade och tyckte att Lotus var otroligt duktig och väldigt snygg framför vagnen. De frågade om jag tjuvtränat och tyckte att det såg ut som om Lotus gått med vagn i minst tio år. Klart att jag blev stolt över allt beröm!
Jag var så otroligt nöjd med min fina häst. Och kul hade vi, båda två. Att köra på det här sättet är bland det roligaste jag gjort med Lotus. Men lite jobbigt var det tydligen för den inte så väldigt vana körhästen. Inte fysiskt kanske, men psykiskt med många nya intryck. När vi kommit tillbaka till stallet så ville han aldrig slut gäspa. Men jag är helt övertygad om att han var väldigt väldigt nöjd med sig själv!
Fantastiskt träningspass
Denna fantastiska dag toppades av ett helt otroligt bra träningspass för S på söndagen. Redan när vi joggade igång var Lotus kanonfin och gick som han för några veckor sedan gjorde i slutet av ett bra träningspass. Jag fick sedan övergå till att sitta ner i traven och göra öppnor längs långsidorna, varvat med övergångar till skritt. Fortsatte med skänkelvikningar längs diagonalen, där jag fick göra ett avbrott till skritt mitt i under bibehållen skänkelvikning och sedan börja trava igen. Lotus överraskade mig med att vara väldigt lydig och framför allt gjorde övergångarna att han verkligen tog i i rörelsen och blev väldigt fin. Gjorde sedan samma sak i öppnorna och då kände jag verkligen hur ryggen kom upp och bakbenen kom in och S kommenterade att han fick så otroligt fina framben. Jag bara njöt! Lotus var helt underbar att sitta på, så mjuk, lösgjord och följsam och allt liksom bara fungerade. Dessutom kunde jag äntligen sitta som en dressyrryttare, få ner hälarna och räta på mig, vilket jag fick mycket beröm för.
Galoppen blev bättre än nånsin och efter några riktigt fina fattningar fick vi rulla på i lite friskare galopp längs spåret. Det var massor av driv i Lotus, men det hindrade honom inte från att ligga kvar i en rund och fin form och jobba otroligt bra. S var jätteimponerad, gav oss massor av beröm och sa att hon aldrig sett Lotus galoppera så bra.
Avslutade med en travövning där vi fick göra bågar längs långsidan och flytta lite sidvärts genom svängarna. Lotus var helt fantasisk! Han kändes smidig som en lerklump, bara följde mig med en härlig lätthet, inget motstånd nånstans och han var bara SÅ fin!
Aldrig nånsin har jag upplevt en så fantastisk ridkänsla som under detta ridpass, varken på Lotus eller nån annan häst, och det var verkligen helt underbart. Allt det jobb och tålamod jag lagt ner, nu kändes det verkligen som att jag fick återbetalning med massor av ränta. Att få uppleva detta är verkligen värt precis allt slit! Och S var helt klart väldigt imponerad. Aldrig har jag fått så mycket beröm och flera gånger konstaterade hon att det var så otroligt kul att få se Lotus så här fin. Hon om någon vet hur mycket jag kämpat för att komma hit – och hon är en mycket viktig del i att vi kommit så långt som vi faktiskt kommit. Och jag sög verkligen åt mig av berömmet.
Jag vet ju inte hur länge denna saga kommer att fortsätta, den kan ta slut i morgon. Självklart vill jag att det bara ska få fortsätta att vara så här bra en lång tid framöver. Och självklart kommer jag att bli oerhört ledsen den dag det tar slut. Men att få uppleva det jag nu får uppleva med min fantastiska häst är värt precis allt jobb, allt slit och all möda, även om jag inte skulle få komma längre än så här. Och förmodligen är det så att jag just för att jag fått kämpa så mycket för att nå dit där jag är idag, verkligen också uppskattar det jag får och inte tar något för givet. Och bara det är en värdefull lärdom.