Hade ju alltså inte ridit Lotus på två veckor. Han hade för övrigt inte ens varit inne i ridhuset på hela den perioden. S tyckte dock inte att det var det minsta konstigt och tog inte heller nån direkt hänsyn till det när vi började jobba. Och Lotus var vad man skulle kunna kalla ”på”. Full av energi och mer eller mindre marscherade fram i skritten. Jag fick börja med att jobba mycket med halvhalter och serpentiner för att få honom att börja lyssna – och vänta – på mig och snart jobbade han riktigt trevligt. När jag sedan började jogga fram i trav kändes han väldigt stadig och trevlig och började direkt att jobba i jättetrevlig form, även om han fortfarande hade lite bråttom och jag var tvungen att lägga in många halvhalter. Vad som gjorde mig mest glad var att han kändes ovanligt liksidig.
Efter en kort andhämtningspaus började vi jobba mer med traven under nedsittning och det blev öppnor och skänkelvikningar. Lotus kändes alldeles otroligt fin! Han hittade takten och formen direkt och bara gled fram i fina öppnor. Han la sig själv i ett lite högre tempo än vi gjort tidigare och fick då ett helt annat flyt i rörelsen. Jag kunde växla mellan att rida riktiga öppnor och att ha honom nästan rak utan att han tappade formen, vilket knappt varit möjligt förut.
Mest intressant var dock att han nu går så otroligt bra i vänstervarvet och plötsligt är det nästan lättare att rida i vänstervarvet än i högervarvet. I vänster varv känns det som om han själv hittar rätt tempo och öppnorna blir hur lättsamma som helst. I höger varv samlar och kortar han sig gärna lite för mycket och tappar då takten och blir lite hackig. Där måste jag driva honom mera framåt och verkligen jobba med att hålla stödet på yttertygeln. Men när jag hittade rätt även där, wow vad fin han blev! Han fullständigt svävade fram med en takt och spänst som jag nästan aldrig upplevt förut. Jag kände verkligen hur han jobbade med hela kroppen och fick massor av luft under frambenen och det var nästan att jag fick en känsla av att jag skulle studsa ur sadeln för att det rörde sig så mycket. Men där fick jag ingen pardon av S; hon bara skrattade och sa att när Lotus nu jobbade så bra så var det bara för mig att trycka ner rumpan i sadeln och sitta kvar. Och jag skrattade också för det var bara så underbart roligt att rida min fina häst.
Galoppen trodde jag kanske skulle bli lite problematisk eftersom vi ju faktiskt inte överhuvudtaget jobbat med galoppen på de här två veckorna, men inte då. Lotus gjorde klockrena fattningar och galopperade riktigt balanserat och i ovanligt bra form. Jag lyckades med att verkligen hålla efter yttersidan och vi kunde galoppera flera varv på volten även i vänster galopp utan att tappa formen. S var klart imponerad och vi fick massor av beröm.
Efter detta var traven ännu finare och jag kunde växla mellan öppnor och korta sekvenser i sluta med en härligt smidig och rörlig häst. Dock fick jag fortfarande tänka mycket på att driva honom lite mera i högervarvet för att få det riktiga flytet. Känns som om vi måste ligga precis på gränsen till att tempot blir för högt för att hitta den optimala takten. I skänkelvikningarna blir det ännu tydligare; de blir lite hackiga om jag rider för långsamt men när vi hittar det rätta tempot blir de jättefina med ett härligt flyt.
Ja, den ridkänsla som jag fick uppleva under detta ridpass har jag nästan aldrig haft förut, nånsin på någon häst! Lotus var så otroligt rörlig och samtidigt balanserad och taktmässig och allt kändes så förvånansvärt enkelt. Jag fick massor av beröm för att jag börjat rida ordentligt; att jag sitter bättre och verkligen ger Lotus det stöd och de hjälper han behöver. Och jag känner ju själv att jag hittat en helt annan känsla i ridningen. Tror att det delvis handlar om att jag lärt mig att hålla efter yttersidan i alla lägen och där har jag lärt mig massor genom körningen. Känslan sitter nu allt mer i ryggmärgen och jag kan korrigera och rätta till innan det hunnit bli fel på riktigt. Jag sitter också mycket mera stilla med både händer och skänklar och använder mina hjälper mera korrekt. Att Lotus blivit mycket starkare och mera rakriktad gör ju också sitt till.
Jag var helt otroligt nöjd efter detta ridpass och gick runt med ett leende resten av dagen. Och S var väldigt entusiastisk och gav både mig och Lotus massor av beröm. Hon konstaterade att det är ju helt fantastiskt att Lotus inte bara ”lever på övertid” utan han gör det så otroligt bra. Underbara fina häst!
Idag har jag en härlig träningsvärk som minne av att jag verkligen fick RIDA igår. Jag jobbade minsann med både mage och rygg, det känns verkligen. Och den sortens träningsvärk är bara trevlig!