Därefter blev det premiär med vagn på nya ridbanan. Började med lite lösgörande jobb i skritt, men tyckte mest att det blev vingligt. Övergick till trav i stället och blev ännu en gång imponerad av hur bra Lotus jobbar. Följsam, stadig i formen, väldigt liksidig. Det liksom bara fungerade och han var otroligt trevlig att köra. Vi gjorde inga konstigheter, bara rakt fram längs fyrkanten med lite (små) tempoväxlingar och många övergångar mellan skritt och trav, vände över ridbanan då och då i stora bågar. Men det kändes så himla bra och det var härligt att känna att Lotus svarade så bra på jobbet. Vågade bara hålla på i ungefär 15 minuter, får verkligen lägga band på mig själv för att inte frestas att låta Lotus jobba för hårt så här i början. För han säger verkligen inte ifrån själv!
Därefter var det dags för årets tandläkarbesök. Väldigt praktiskt att tandläkaren kommer till oss och monterar upp sin ”mottagning” i stallet! De första gångerna denna tandläkare tittade på Lotus så fanns det ganska mycket att göra och ibland har det inte ens räckt med ett besök om året. Numera verkar dock allt ha stabiliserat sig och det enda som behövs är lite normalt underhåll för att hålla efter begynnande vassa kanter. Lotus fann sig snällt i behandlingen och raglade sedan tillbaka till sin box, drogad som han var av lugnande medel. En stund senare mockade jag boxen med en trött häst ståendes i ett hörn. I tron att Lotus fortfarande var så trött av det lugnande medlet att det inte var nån risk att han skulle hitta på hyss lämnade jag boxdörren öppen när jag skulle hämta en kvast några meter bort. Men nu är ju Lotus en gång för alla just Lotus…. En öppen boxdörr går faktiskt inte att motstå och självklart var han tvungen att ragla ut på stallgången i ett misslyckat rymningsförsök. Lotus är nämligen osedvanligt nyfiken och brukar ta alla chanser att smita iväg på äventyr, mer än en gång har han smitit ut ur boxen vid ett obevakat ögonblick och gett sig ut på upptäcksfärd i stallgången.