Körningen har gett hästlivet en helt ny dimension och mening. Bara det här att faktiskt börja med något nytt har gett mig en nytändning. Att sedan både Lotus och jag tycker att det är enormt roligt gör ju inte saken sämre. Tror aldrig att Lotus mått så bra som han gör nu. Och det syns på honom. Han är en otroligt nöjd och glad häst med massor av arbetsglädje och han har byggt upp en fantastisk kropp med massor av fina muskler. Tack vare körningen har jag kunnat jobba Lotus mycket mer än vad som var möjligt tidigare och detta har gett honom både styrka och kondition. Och Lotus är verkligen gjord för att arbeta – mer än en vilodag i taget gör honom odrägligt rastlös.
Även som ridhäst har Lotus utvecklats enormt och han jobbar på ett sätt som jag för några år sedan inte hade trott var möjligt. Körningen har byggt upp en kropp som klarar ridningen mycket bättre än tidigare – och i ridningen kan jag jobba med saker som jag inte kommer åt i körningen. En perfekt kombination. Dessutom har min ridning utvecklats väldigt mycket tack vare att Lotus fungerat så bra. Och bättre ridning ger en ännu finare häst och så vidare.
Varje årsskifte känns lite som en milstolpe. Det var vid årsskiftet 2007/2008 som jag på allvar trodde att Lotus tid var förbi och att den enda utvägen skulle vara att döma ut honom. Det var då som min fantastiska veterinär sa till mig att varje häst hade rätt att existera på sina villkor och att alla hästar kanske inte självklart passar som ridhästar. Det var då jag bestämde mig för att starta om med en helt annan inriktning på träningen och det var då som tömkörning blev en av våra viktigaste byggstenar. Då tänkte jag att Lotus kanske inte skulle kunna bli så mycket mera än en promenadhäst men jag var tacksam bara för att få han honom kvar.
Nu har det gått fyra år sedan dess. År som innehållit både med- och motgångar men som på det hela taget varit ganska fantastiska. Och 2011 har kanske varit det mest fantastiska av dem alla. Förutom att Lotus haft en helt otrolig utveckling så har han dessutom fått vara frisk. Jag räknar knappt den lilla känning han hade i hasleden i oktober eftersom den läkte så snabbt och enkelt med bara en enda behandling och en kort konvalescens. Ändå har han jobbat både mer och hårdare än han nånsin gjort tidigare. Helt klart har vi kommit in i en god cirkel där Lotus tål mera jobb och förmodligen därför också håller bättre.
Ja, det senaste året har verkligen gett mig ”återbetalning” för all den möda jag lagt ner på Lotus – och detta med ränta! Och jag har njutit av varje sekund, väl medveten om att ingenting är självklart och att den här sagan kan ta slut när som helst.
I julhelgen gjorde vi vår första träning i precision. Det var också första gången som Lotus fick dela ridhuset med andra körhästar. Självklart uppförde han sig som om han aldrig gjort annat än varit just körhäst och sprungit runt bland koner. Och roligt hade han, liksom både kusk och groom. Läs mera här.
Den 20 mars debuterade Lotus på körtävling i Rimbo. Jag lät Ankan köra, mest för att jag själv helt saknade rutin. Lotus skötte sig helt fantastiskt och uppförde sig som om han aldrig gjort annat än varit på körtävling. På grund av dåliga framkörningsmöjligheter kunde han inte riktigt visa sig från sin bästa sida inne på banan och ändå räckte det till seger! Läs mera här.
Den 17 april var det dags för vår gemensamma tävlingsdebut. Detta skedde på Runsten och vi körde LB dressyr. Lotus jobbade jättebra, men vi hade några missar som nog mestadels kunde tillskrivas en orutinerad matte. Poängen räckte till en 2:a-plats, men eftersom det var så få startande så blev det ingen placering. Vi körde även precision och lyckades till min egen förvåning klara banan felfritt. Eftersom det var clear round fick vi en vit rosett med oss hem. Läs mera här.
Redan 12 juni var det tävlingsdags igen, även denna gång på Johannesberg. Valde nu att kliva upp en klass och köra LA. Lotus var jättefin både på framkörning och inne på banan så jag var egentligen väldigt nöjd, men lite småmissar gjorde att vi hamnade precis utanför placering. Gjorde även en riktigt bra precision. Läs mera här.
I mitten av november var det dags för Torsholma Cup igen (ridning) och den här gången hade jag en helt annan ridkänsla än tidigare och fick ihop 60 procent i LB. Inget att vara jättestolt över, men för mig var det ett bra kvitto på att vi ändå utvecklats rejält. Läs mera här.
Jag rekommenderar även ett besök på albumsidan, där finns massor av fina bilder från året som gått.