Som avslutning travade vi några gånger fram och tillbaka på raksträckan längs ridhuset och där gick Lotus med ett härligt tryck och satte verkligen under sig – härlig känsla! Passet gav mig en hel del av självförtroendet tillbaka, jag kanske kan lära mig att köra trots allt!
I morse började vi med en skogspromenad och Lotus var sprudlande pigg. Sedan hade vi besök av kiropraktorn. Han skulle ändå komma till stallet för en annan häst och jag passade på att låta honom göra en liten koll på Lotus. För ovanlighetens skull fanns det ingenting att behandla. Kiropraktorn var väldigt nöjd med det han såg och konstaterade att Lotus var mycket rakare i kroppen än han nånsin varit och att han nu har en rejäl muskulatur som ”håller allt på plats”. Han tyckte också att han var mjukare i sina leder än han varit innan och konstaterade att specialskorna och det faktum att vi skippat ridningen verkligen gjort resultat.
Det känns faktiskt som om jag numera har en ganska frisk häst och faktum är ju att Lotus under det år som han nu gått med sina dyra specialskor inte haft ett enda återfall av sina gamla förslitningsskador. Däremot har vi ju haft andra skador i stället och helt frisk kommer jag nog aldrig att våga tro att han är. Men otroligt skönt i alla fall att få godkänt av kiropraktorn – om det hade funnits några problem så hade han upptäckt dem.
Däremot fick jag kritik för att Lotus blivit lite väl rund. Jag har nog inte riktigt tänkt på att det nu växer en hel del gräs i hagen utan låtit honom gå kvar på samma kraftfodergiva som under vintern. Dags att dra in på maten nu och återgå till den lite mer slimmade versionen av Lotus. Jag vet ju att det är riktigt dåligt för honom att släpa runt på onödiga kilon med tanke på hans lite klena kropp. Mindre mat och mera motion helt enkelt.