Sagt och gjort, när jag kom till stallet frågade jag ett par stycken om de hade tid och lust att köra med mig och fick snart napp hos min gamla stallkompis H. Det var en härligt solig försommarkväll, som gjord för en tur med vagnen. Vi började med att ta några varv runt vallen och att Lotus tyckte att det var mysigt gick inte att ta fel på. Han travade på med en härlig drivning och öronen spetsade. H var jätteimponerad av honom och tyckte att det var fantastiskt att han jobbade så bra framför vagnen, som om han aldrig gjort annat. Då ska man komma ihåg att H och jag var stallkompisar redan i förra stallet och hon är en av de få i nuvarande stallet som känt ”den gamla Lotus”, den som var stökig och bråkig och som ingen skulle ha vågat drömma om att sätta framför en vagn.
Efter denna uppvärmning fortsatte vi med lite dressyrträning på ängen. Lotus var trevlig i formen och jobbade på bra. Jag försökte verkligen att koncentrera mig på att jobba med ytterstödet och hörnpasseringarna och även om jag inte lyckades jämt så tyckte jag ändå att det gick ganska bra. Dock hade han inte riktigt samma härliga bjudning som ute på vallen, kanske beroende på att underlaget nu var lite stummare eller så är det helt enkelt roligare att springa när man har hela vallen framför sig.
Provade att köra igenom LA-programmet, mest för att visa H vad som ingår i ett körprogram. Jag kom dock inte riktigt ihåg hela programmet så det blev lite improvisationer här och där, men jag fick i alla fall med alla rörelserna. Större delen av programmet gick helt OK, även om det finns många detaljer att slipa på. Exempelvis så måste jag jobba ännu mer med att verkligen hitta stödet på yttertömmen för att inte hela tiden hamna lite för långt innanför spåret. Serpentinerna blev riktigt fina och ryggningen började bra, för att sedan bli lite sned. Men det stora problemet är den lilla bågen på enhandsfattning… Det momentet får mig att undra om det verkligen är så klokt att redan nu kliva upp till LA eller om jag borde köra LB en gång till. För jag får det bara inte att fungera, det hela känns alldeles bakvänt och gång efter gång tar jag i fel töm och stackars Lotus vet inte vart han ska ta vägen. Men jag får väl träna på så gott jag kan den korta tid jag har på mig och stå ut med att jag kommer att få poängavdrag på detta moment. Det var i alla fall nyttigt att köra programmet, det gav lite ledtrådar om vad jag verkligen behöver träna på.
H hade lite bråttom hem så hon lämnade oss själva den sista stunden. Jag jobbade vidare en stund och tränade bland annat lite mer på den hopplösa enhandsfattningen. När jag övade i skritt gick det i alla fall lite bättre och jag fick till ett par åtminstone godtagbara bågar även i trav, även om de knappast skulle ge särskilt höga poäng på en tävling. Sedan körde vi tillbaka till stallet och för första gången spände jag ifrån alldeles själv. Det gick naturligtvis jättebra och Lotus stod blick stilla. Skönt, då är ännu ett moment avklarat.