Årets sista dag inleddes med löshoppning. Lotus har inte löshoppat sen vi tränade för kvalitetstävlan så det var ju ett tag sen. Dock verkade han komma ihåg hur det fungerade – och framförallt hur roligt det var. Därför tog han i ordentligt, även på det där första varvet när bommarna fortfarande låg på marken. När hindren sedan låg på låga 50 cm eller nåt hoppade han som om de var minst det dubbla. Dock blev det lite besvärligt med taxeringen när det var två hinder; ett hinder brukar han ju få hoppa då och då när vi tömkör, men två i rad var det länge sen han träffade på. Efter ett par försök löste han dock även det och sedan hoppade han klockrent över 115 cm. Han hade säkert kunnat hoppa högre än så, men jag tyckte att det räckte.
Lotus hoppade verkligen bra med massor av spänst och fina språng. Det syns faktiskt att han är hoppstammad och han hade nog kunnat bli en ganska bra hopphäst om bara matte hade haft det intresset. Och om han inte haft alla sina skador för med den bakgrunden känns inte hoppning som nåt självklart val. Nu är det dock så att han har en matte som tycker att hoppning är jätteläskigt så att det här med att hoppning förmodligen inte är så bra för Lotus känns nästan som en lättnad för mig – det är ju liksom en bra ursäkt att slippa! Löshoppa däremot borde vi nog göra oftare för det är säkert jättebra träning och dessutom tyckte Lotus att det var enormt kul.
Eftersom hoppningen inte kändes som nåt vidare motionspass fortsatte vi sedan med en tur med vagnen. Det var vackert gnistrande vinterväder, om än utan snö, och några minusgrader men med en sol som faktiskt värmde lite. Vi hade en riktigt mysig tur på skogsvägar och ängar. Dock blev det nästan bara skritt eftersom marken var frusen och knölig. Lotus visade dock tydligt att han gärna hade gjort väldigt mycket mer och han hade definitivt inte sagt nej till en galopp om tillfälle givits. Nu fick han nöja sig med lite styrketräning i skritt och han verkade ganska nöjd även med det. Jag kunde inte låta bli att bli lite imponerad över hur totalt opåverkad han var av att vagnen hoppade och skuttade bakom honom på den knöliga vägen och högljutt kraschade ispölar. Lotus är verkligen en fullfjädrad körhäst!
Lotus hoppade verkligen bra med massor av spänst och fina språng. Det syns faktiskt att han är hoppstammad och han hade nog kunnat bli en ganska bra hopphäst om bara matte hade haft det intresset. Och om han inte haft alla sina skador för med den bakgrunden känns inte hoppning som nåt självklart val. Nu är det dock så att han har en matte som tycker att hoppning är jätteläskigt så att det här med att hoppning förmodligen inte är så bra för Lotus känns nästan som en lättnad för mig – det är ju liksom en bra ursäkt att slippa! Löshoppa däremot borde vi nog göra oftare för det är säkert jättebra träning och dessutom tyckte Lotus att det var enormt kul.
Eftersom hoppningen inte kändes som nåt vidare motionspass fortsatte vi sedan med en tur med vagnen. Det var vackert gnistrande vinterväder, om än utan snö, och några minusgrader men med en sol som faktiskt värmde lite. Vi hade en riktigt mysig tur på skogsvägar och ängar. Dock blev det nästan bara skritt eftersom marken var frusen och knölig. Lotus visade dock tydligt att han gärna hade gjort väldigt mycket mer och han hade definitivt inte sagt nej till en galopp om tillfälle givits. Nu fick han nöja sig med lite styrketräning i skritt och han verkade ganska nöjd även med det. Jag kunde inte låta bli att bli lite imponerad över hur totalt opåverkad han var av att vagnen hoppade och skuttade bakom honom på den knöliga vägen och högljutt kraschade ispölar. Lotus är verkligen en fullfjädrad körhäst!
RSS Feed
