Ännu en intensiv tävlingshelg har passerat. Pust! Roligt roligt men ganska så jobbigt, för både två- och fyrbenta.

Kan börja med att berätta att selen kom till rätta, till slut. Men det var nära ögat att den skulle bli liggande på ett sorteringsställe över helgen. Ett par mer eller mindre irriterade telefonsamtal och en hel del övertalning senare så fick jag i alla fall löfte om att hämta ut den på ett ställe där posten normalt sett inte brukar ta emot kunder. Underbart att få den tillbaka! Inget större fel på låneselen, men de invanda egna grejorna är trots allt bäst. Lagad var den men jag kan ju inte påstå att jag var alltför imponerad över utfört arbete och det är mig en gåta hur det kunde ta så lång tid. Men nåja, ordningen är återställd.

Lördagen gick i vanlig ordning i förberedelserna tecken. Inte klokt egentligen hur mycket tid det tar att förbereda sig för en tävling. I förberedelserna ingick som vanligt ett ridpass för S och jäklar vilken fin häst jag hade! Lite seg i början och ville inte riktigt släppa till i vänstersidan så det blev mycket lösgörande jobb i skritt. Det gav resultat och rätt som det var hade jag den där härliga hästen som verkligen jobbade genom hela kroppen med massor av ”gung” i ryggen. Galoppen blir bara bättre och bättre; nu hade jag en rund och reglerbar galopp i båda varven och kunde jobba och ställa igenom honom även i vänstervarvet. Stort framsteg!

Gjorde sedan jättefina öppnor i trav med en häst med samling och massor av ryggverksamhet och jag kunde sitta ner och bara följa med och njuta. Han kändes helt lösgjord och liksidig och det är en så otroligt härlig känsla att kunna rida honom på det här sättet. Riktigt nöjd med honom och massor av beröm från S, som verkar klart imponerad över de framsteg vi gör och detta trots att vi ju faktiskt bara gör två ridpass i veckan. Vilket ju i sig bevisar hur stor nytta vår övriga träning gör.

Och igår var det alltså tävlingsdags igen. Tävlingen gick av stapeln på Runstens gård, drygt 1,5 timmes körning hemifrån. Vi var en hel liten karavan som gav oss av. Oftast har ju min vagn kunnat ”få lift”, men den här gången åkte sambon och jag med två fullastade bilar, varav en drog hästen och den andra vagnen. På vägen plockade jag även upp min kompis Å, som agerade hästskötare och trevligt sällskap. Otroligt skönt att ha en extra hand till hjälp, då kan man slappna av mera själv och veta att hästen har det bra, ute på promenad medan man själv plockar och fixar. Men visst är körning egentligen en galen sport med tanke på vilken ”apparat” det är så fort man ska göra nåt.

Lotus var ovanligt lugn när vi lastade ur honom. Nöjd och glad, men lugn istället för lätt hysterisk. Och detta avspeglades även lite när vi började köra. Lotus kändes kanonfin, jag hittade verkligen den där runda formen och fina känslan och jag kände verkligen att gårdagens lösgörande jobb hade gjort stor nytta. Vad jag saknade var dock den där riktiga bjudningen, den som gör att allt flyter på och att Lotus blir sådär riktigt fin. I collecting-ringen, på gräsplanen utanför själva banan, tyckte jag dock att jag fick lite ”snurr” på honom och där började det kännas riktigt bra. Desto tråkigare då att den känslan försvann så fort vi kom in på banan. Det började med att Lotus stod emot lite under uppkörningen på medellinjen, tror att det var domarens bil han började titta på. Sedan fortsatte han att vara lite spänd, stå emot, inte riktigt lyssna. Och då får man ju inget flyt i körningen. Vi fick massor av småmissar, vägarna blev inte riktigt bra och så vidare. Precis som det blir när man inte har det där flytet och den fina känslan som man ju alltid letar efter. Den som jag haft på träning på sistone. Nu kändes det mest bara tamt och tråkigt och jag fick inte alls möjlighet att visa upp den fina häst som jag ju vet att jag har.

Till saken hör att jag vid det förra tillfället när jag körde för denna domare fick en tillsägelse om att jag använde pisken för mycket. Hon tyckte att jag ”duttade” med den hela tiden och jag försökte verkligen att tänka på detta nu och använde pisken väldigt lite. Men när Lotus vid ett par tillfällen stod emot så mycket att jag knappt kunde påverka honom kände jag ändå att det var på sin plats att lägga på pisken lite mera distinkt. Och då menar jag inte att jag slog honom utan bara att jag var lite mer tydlig med pisken, inte värre än vad nån av oss regelbundet gör på träning eller klart jämfört bart med att man trycker till lite extra med skänkeln när man rider. Så långt ifrån otillbörlig användning av pisken som man kan komma enligt mig. Men det tyckte inte domaren. När jag avslutat min körning hoppade hon ut ur sin bil och talade på ett mycket otrevligt sätt om för mig att jag inte får använda pisken på det sättet och om hon ser det hända igen kommer jag att få en varning som i sin tur kan leda till avstängning. Ja, jag vill sträcka mig så långt att jag faktiskt fick en rejäl utskällning.

Jag har inga problem med att ta kritik. Tvärtom så vill jag gärna ha kritik, konstruktiv sådan. Och jag vill gärna att folk talar om för mig när jag gör fel. Men jag tycker inte att en domare har rätt att vara så omotiverat otrevlig. Hon kunde ha delgett mig den här informationen på ett mycket mera trevligt och sakligt sätt. Om hon har rätt i sak eller inte vet jag i dagsläget inte, men klart är i alla fall att jag ska ta reda på exakt vilka regler som gäller för användning av pisk på tävling. Nån som har bra kunskaper i ämnet får gärna höra av sig.

Nu lämnade jag banan med en känsla av tråkigt sur eftersmak. Att körningen i sig inte gick särskilt bra var ju trist, men domarens bemötande var ännu värre. Det här är ingen bra reklam för sporten och definitivt inget bra sätt att motivera fler att börja tävla. Hur poängen blev kan ni nog räkna ut. Jag förtjänade inte särskilt bra poäng, men fick dessutom känslan av att domaren dömde mig lågt rakt igenom, även där vi faktiskt gjorde ganska bra ifrån oss, bara för att hon bestämt sig för att hon inte tyckte om mitt sätt att köra. Konstigt nog var själva kritiken ganska positiv och trevlig och inte ett ord om användningen av pisken.

Tyvärr bad jag inte någon att filma oss så jag har ingen möjlighet att efteråt titta på hur det såg ut; både hur hästen gick och hur jag hanterade pisken.

Precisionen gick några timmar senare. Lotus kändes lite småseg och jag försökte undvika att köra fram alltför länge för att han skulle ha några krafter kvar. Han kändes ganska trevlig att köra, men även nu saknades flytet. Därför blev det också lite vingligt och vi petade ner flera bollar. Dessutom skyggade Lotus för konstiga saker utanför banan, han som inte brukar vara det minsta tittig, och det bidrog förstås till vinglandet. Vid ett tillfälle fick vi även ett tvärstopp som jag tror berodde på att han fick tungan över bettet, något som hänt vid några tidigare tillfällen så jag måste försöka hitta ett sätt att komma runt det problemet.

Så resultatmässigt gick det faktiskt ganska uruselt. Vi lyckades komma sist i både dressyr och precision och gjorde nog vår absolut sämsta tävling hittills. Vi har ju gått upp en klass och både krav och konkurrens har därmed ökat, men helt klart så var det nog den sämsta körkänslan jag hittills haft på tävling och då spelar varken krav eller konkurrens nån större roll. Det är onekligen ganska trist att hästen går sämre än nånsin på tävling när träningen istället fungerar bättre än nånsin. Jag vill ju visa upp den där fina hästen som jag faktiskt vet att jag har! Men helt klart så är det nåt som händer i tävlingssammanhang som gör att det inte riktigt fungerar – hos mig eller hästen eller båda. Det ligger nära till hands att tro att tävlingen tar på krafterna och att Lotus inte riktigt orkar, men med tanke på hur mycket kraft och ork han har på träning så känns inte det som en möjlig förklaring. Men det ända sättet att komma runt problemet är ju förstås att fortsätta att träna på att tävla och hoppas att det så småningom kan fungera även på tävling.

Och nu låter jag väldigt bitter och besviken men det är jag faktiskt inte. Tvärtom! Vi hade en helt fantastisk dag på Runsten. Solen sken, tävlingsplatsen var jättefin och själva arrangemanget jättebra. Och framför allt älskar jag de underbara människorna som jag lärt känna genom körningen. Det känns som om vi är en enda stor familj där alla känner alla och alla hjälper och stöttar varandra och alla nykomlingar, oavsett om det är en ny tävlande eller en mer eller mindre tillfällig medhjälpare, tas emot med öppna armar. Konkurrenskänslan lyser verkligen med sin frånvaro. Vi har verkligen trevligt ihop och man längtar till nästa tävling bara för den trevliga stämningens skull. Under en väldigt kort stund efter domarens utskällning kände jag att jag fått nog av det här med tävling och att jag bara ska träna i stället. Men några sekunder senare insåg jag att jag tycker alldeles för mycket om det härliga tävlingslivet för att låta en sur domare förstöra glädjen. Och Lotus älskar också tävlingslivet, han såg mäkta belåten ut hela dagen och älskar all den uppmärksamhet han får. Sen ska vi bara få det att fungera inne på banan också.

Nedan lite bilder från tävlingen.

Åh vad jag älskar min fina häst! Han är verkligen helt fantastisk! Det är en ynnest att få jobba med en häst som honom och ibland vill jag nästan nypa mig i armen för att vara säker på att det faktiskt är på riktigt. Jag vet att det låter fånigt och ibland känner jag mig som en tonåring som tapetserar flickrummet med hästbilder (vilket jag i och för sig gör, hela huset är fullt av bilder på Lotus), men jag är bara så oerhört glad över att jag kämpat vidare med denna fantastiska häst och att vi nu nått så otroliga resultat.

Till att börja med så gjorde vi ett riktigt bra ridpass igår. I början kändes Lotus lite seg, faktiskt så pass seg att jag började fundera på om det var nåt fel på honom. Dock var det nog bara så att han behövde lite tid på sig för att komma igång. Ansträngde mig verkligen för att göra en lika noggrann framridning som jag gör när S tjatar på mig och det gav resultat. När Lotus bara fått komma igång lite i kroppen jobbade han jättebra i skritten och sedan kunde vi fortsätta med ett bra travjobb där han kändes väldigt taktmässig och liksidig och dessutom riktigt fin i vänstervarvet. Sedan gjorde vi ett riktigt bra galoppjobb. Vågade ta lite mera i honom redan från början och fick svar i form av att han verkligen kom till arbete och jobbade i rund och fin form. Riktigt bra ridkänsla.

Satte mig sedan ner och jobbade i trav. Fick till riktigt fina öppnor och nästan samma fina samling som i söndags. Det blev sådär trevligt lätt, jag kunde sitta ner djupt i sadeln och bara låta Lotus bära mig och jag fick verkligen bra känsla i ridningen. Hade sedan en härligt lösgjord och liksidig häst som jag kunde ”trava ner” på stora volter. Han kändes så otroligt fin, faktiskt ett av de bästa passen jag gjort på egen hand. Så otroligt nöjd med honom!

Och i morse hade vi körträning med A. Lotus kändes kanonfin redan från början. Fick honom att jobba bra i skritten, även om jag fick lite ”skäll” för att jag inte riktigt hade honom på yttertömmen i vänstervarvet. När vi började travjobba jobbade vi först i vänstervarvet (= det svåra varvet) och jag fick växla mellan att ligga på stora mittvolten (och verkligen jobba med att både hitta stödet på ytter OCH få den där lagom stora vänsterställningen) och att gå ett halvt varv runt spåret och göra noggranna hörnpasseringar. Och trots att det var det svåra varvet och i början av passet var Lotus otroligt fin. Jättefin i formen och härligt lösgjord.

Att gå över till högervarvet kändes sedan som rena barnleken. Eller ja, då dök ju problemet upp med att Lotus gärna vill böja sig lite för mycket i innersidan samt att han gärna blir lite låg, men där ligger det ju på mig att vara stadig i handen och hjälpa honom till rätta. Fin var han i alla fall, riktigt fin. Fick även tänka på att köra i ”ett lite högre tempo än jag egentligen tyckte var lagom”. För jag vet ju att Lotus blir finare när han går i ett lite fräschare tempo.

Jobbade med lite ökningar och de gick ovanligt bra. Lotus inleder riktigt bra med bra påskjut. Sedan blir jag lite för ivrig och driver på lite onödigt mycket med taktfel som följd. Men när jag insåg att jag ska låta honom vara lite i fred när han väl påbörjat en bra ökning fick vi till riktigt fina ökningar.

Fortsatte med serpentiner och åttvolter. Volterna blev ganska fina men jag insåg att jag var lite slarvig med att köra upp på en rak linje innan volterna och att fortsätta på en rak linje efteråt. Det i sin tur ledde till att jag fick träna på att vända över ridhuset och hålla en rak linje ända tills Lotus nästan slog näsan i väggen innan jag svängde. För att komplicera det hela ytterligare fick jag växla mellan att svänga höger och vänster, vilket rörde till det både i mitt och Lotus huvud. Men jag lärde mig ett och annat och får vi bara träna vidare på detta så kan det nog bli bra.

Där nånstans var det dags att avsluta. Lotus var kanonfin och trots att vi hållit på i en hel timme och travat större delen av tiden så visade han inte större tecken på trötthet, men det är klart att det hade tagit på honom och svetten rann om honom. Helt otroligt nöjd med honom! Så himla fin genom hela passet och jag hade den där riktigt fina känslan i körningen och en väldigt följsam häst.

Det här bådar verkligen gott för tävlingen på söndag. Om vi bara kan få med oss lite av den känslan vi hade idag kanske vi kan prestera riktigt bra. Tävlingen kommer att bli intressant för det är nog det tuffaste startfält jag mött. Vi är bara sju startande, vilket ju i och för sig är ganska få. I körsammanhang på vår nivå är det dock många och framför allt är det bra ekipage och väldigt fina hästar. Det kommer att bli rejäl konkurrens och jag tror inte att vi har nån större chans till placering. Men vi ska verkligen kämpa för att göra vårt bästa och ge de andra ”en match”.

Ett litet orosmoln inför tävlingen är att min sele fortfarande inte kommit tillbaka från reparationen, trots att jag borde ha haft den för minst en vecka sen. Nu har jag i och för sig fått besked om att den skickats idag, men frågan är om man vågar lita på att den hinner fram till i morgon. Jag har visserligen en lånesele, men problemet är att den inte fungerar nåt vidare med giggen. I så fall blir vi nog tvungna att tävla i maratonvagnen, vilket i och för sig inte vore nån katastrof, men det är så mycket roligare att tävla med giggen. Men nu håller jag tummarna för att selen dyker upp i morgon. Och att solen skiner på söndag. Eller att det åtminstone inte regnar.

Åh vad härligt det är med ljusa vårkvällar! Att faktiskt hinna göra någonting utomhus, i dagsljus, även på kvällen. Tömkörde i går kväll och vi värmde upp med en halvtimmestur ute på grusvägarna. Valde bort skogen eftersom det är så fruktansvärt blött överallt. I stället gick vi lite upp och ner i några backar. Nyttigt för både häst och matte tror jag.

Fortsatte sedan med lite mer seriöst jobb inne i ridhuset. Lotus verkade faktiskt lite småtrött och oengagerad när vi joggade igång. Kanske han känner av några dagars ganska tuff träning? Dock kom han igång när vi växlat mellan trav och galopp på volten en stund. Fortsatte sedan med lite öppnor och sidvärtsrörelser. Lotus var fin och jobbade riktigt bra. Bar sig bra och var fin i handen, inte sådär stark som jag tyckt att han varit ibland på sistone. Däremot ville han inte riktigt samla sig ”det där lilla extra”. Tror faktiskt att han var lite trött i ”samlingsmusklerna”.  När han fick gå i ett lite högre tempo var han dock jättefin. Fick honom verkligen att sätta under bakbenen och han såg härligt lösgjord ut. Jättebra avslutande jobb på stora volter i trav. Alltid intressant att se hur mycket rörligheten förändras från den där inledande traven till avslutningen med en väl genomarbetad häst.

Blir så himla imponerad av min fina häst! Vilken arbetsmyra han är – och en väldigt duktig sådan. I lördags körde sambon och jag ett pass med giggen. Jag har ju känt på tävling att jag tränat för lite med den för skillnaden jämfört med maratonvagnen är större än jag velat inse. Därför var det nu hög tid för ett träningspass med tävlingsvagnen. Att dra giggen i ridhuset är allt annat än lätt. Jag vet för jag har provat! Vagnen i sig är ganska tung och med sina smala hjul är den definitivt inte gjord för mjukt ridhusunderlag. Det syntes verkligen att Lotus fick ta i och jobba och han var ordentligt svettig efteråt. Men ändå visade han inte det minsta tecken på att bli trött eller tycka att det var jobbigt. Tvärtom så jobbade han på med massor av energi och arbetsglädje hela passet igenom och verkade som vanligt tycka att det var kul att jobba. Vilken kille han är!

Körningen kändes riktigt bra. På tävling har jag ju ibland upplevt att Lotus känns stummare med giggen och att jag inte riktigt får flytet i körningen. Den känslan hade jag inte alls nu. Tvärtom så kändes Lotus jättefin. Mjuk och fin, bra i formen, fin i handen. Så det är väl förmodligen inte giggen som ställer till det utan själva tävlingsomständigheterna. Bra att veta, det gäller med andra ord att köra ännu bättre för att få en fin häst även på tävling.

Jobbade mycket med att verkligen komma ut i hörnen och sambon var på mig som en hök. Han är ingen hästmänniska och kommer nog aldrig att förstå det där med att hästen ska gå i form och andra små men ack så viktiga detaljer, men han har varit med på tillräckligt många träningar och tävlingar för att förstå vidden av att hästen verkligen hamnar där den ska och att man utnyttjar hela ridbanan. Vi ställde koner i ett av hörnen för att få hjälp att verkligen komma ut ordentligt och det fungerade jättebra. Hade även koner på diagonalerna för att tvinga mig att verkligen hamna rätt.

Körde även olika delar ur programmet med fokus på åttvolter och serpentiner och Lotus var kanonfin. Fick även till några helt ok travökningar. Lotus jobbade verkligen bra, kändes väldigt lösgjord och liksidig och jag fick på det stora hela en väldigt bra känsla i körningen. Kände mig väldigt nöjd efteråt och ser fram emot tävlingen på söndag.

På söndagen var det som vanligt dressyrträning för S. Tänkte att Lotus kanske skulle vara trött efter gårdagens styrkepass, men så var inte fallet. Tvärtom så kändes han otroligt fräsch. Fick skritta länge och väl (S har som strategi att prata med mig om ditt och datt medan jag skrittjobbar Lotus och under tiden får jag en väldigt lösgjord och trevlig häst) och Lotus blev väldigt rund och fin. Framför allt imponerade han genom att vara väldigt mjuk och fin i vänstersidan. När jag började trava var han superfin i formen och jag fick den där härliga känslan av att det var ”lite studs” i honom, vilket betyder att han går genom hela kroppen och jobbar med ryggen. Ovanligt liksidig kändes han dessutom och jag kunde njuta av en följsam häst.

Lotus tog sig an galoppen med stort engagemang. Lite väl stort kanske, fick den där känslan av att det var mera fart än form. Men så småningom insåg jag att jag faktiskt kan ta i honom väldigt mycket mer än jag tror. Han orkar faktiskt korta galoppen numera och när jag började rida honom ordentligt och kräva jobb i stället för att tillåta honom att bara forsa omkring så fick han en väldigt fin galopp och jobbade jättetrevligt. Slut på dalandet och dags att börja jobba med andra ord. Dessutom måste jag bli tuffare i galoppfattningarna för Lotus är nästan lite nonchalant och tar framför allt högerfattningarna lite slarvigt.

Dagens bästa var nog trots allt travöppnorna. Fick börja med öppnor i skritt och fick Lotus väldigt rund och ”ihop”. Kunde sedan glida över i trav i samma form och wow, den känslan var otrolig. Kände verkligen hur Lotus samlade sig med bakbenen långt in under kroppen, nacken som högsta punkt och massor av ryggaktivitet. Han var verkligen jättefin, så har han nästan aldrig jobbat med ryttare på ryggen. Däremot kunde jag se honom framför mig för han brukar kunna jobba sådär när jag tömkör. Riktigt riktigt nöjd med honom! Efter några såna långsidor blev han dock trött, det är jobbigt för honom att jobba i den formen. Dock kunde vi avsluta med väldigt fin trav under lättridning i kanonfin form där han var rund och avspänd.

Åh vad vi var nöjda med Lotus, S gav oss massor av beröm och tyckte att Lotus utvecklats enormt. Och jag lämnade ridhuset med ett stort leende i hela ansiktet. Det är de här passen man lever för!

Igår hade Lotus och jag besök av vår kompis Å, alltid lika trevligt! Lotus älskar när Å kommer på besök. Kanske det har lite att göra med alla äpplen hon alltid bjuder på, men ett besök av Å betyder också alltid mycket mys och pyssel samt någon rolig aktivitet. Vi blev båda ganska charmade när Lotus hälsade oss med en gäll gnäggning, eller kanske snarare ett illvrål, när vi kom i stallgången.

Aktiviteten blev denna gång tömkörning över bommar. En övning som jag ägnar mig åt alldeles för sällan, framför allt för att det är så svårt att göra jobbet riktigt bra när man inte har nån medhjälpare som kan justera avstånd, lyfta upp fallna bommar och så vidare. Det är Å en riktig stjärna på och därför kändes det alldeles rätt att köra lite avancerat markarbete när möjligheten nu gavs.

Jäklar vilket bra jobb vi gjorde, och jäklar vad fin Lotus var! Som vanligt la vi bommar på ett voltspår. Började med att ha ett lite längre avstånd med tanken att Lotus skulle ta ett travsteg mellan bommarna. Det fungerade dock inget vidare. Lotus förstod inte riktigt vad han förväntades göra utan det blev både galoppsprång och hoppsasteg. Svårigheten när man tömkör är ju att man inte alltid riktigt hinner med att vara sådär följsam och stadig som man (förhoppningsvis) är när man rider och därför kan det vara lite svårt att korrigera. Vi kortade därför avståndet så att det avpassades för ett steg per bom, precis som vi brukar göra, och lät bommarna vara upphöjda på utsidan. Nu jobbade Lotus kanonbra över bommarna med höga benlyft och full koncentration.

När vi gjort den övningen i båda varven la Å upp bommarna på båda sidorna (sockerbitar på ”mittemellan höjd”). De första varven blev det lite trassligt (man KAN faktiskt fixa även travserier i galopp….), men när både Lotus och jag hittat flytet och Å korrigerat avstånden lite blev det jättebra. Lotus tog i som jag aldrig sett honom göra, travade med höga ben och häng i steget och det såg nästan ut som om han gick i passage. Superfin var han och väldigt nöjd såg han ut.

När han tagit den serien fyra-fem gånger i varje varv vågade jag dock inte fortsätta för jag insåg hur mycket mjölksyra Lotus troligen hade. Man kan ju tänka sig själv hur jobbigt det är att springa med höga benlyft! En skrittpaus för att hämta andan (det behövde matte också…) medan Å byggde om till galoppbommar. Sedan fick Lotus hoppa studs, först på låg höjd vilket han närmaste verkade tycka var för lätt och knappt värt att anstränga sig för. Sedan la vi dock upp bommarna på ”högsta sockerbitshöjd” och då började Lotus hoppa på riktigt. Oj vad han tog i, man kan lugnt säga att han överdrev lite. Men fin var han – och väldigt väldigt lycklig.

Avslutade sedan med trav på stora volter och Lotus var otroligt fin. Massor av bakbensaktivitet och jättefin i formen. Snacka om väl genomarbetad häst! Både Å och jag var jättenöjda med honom och Å, som inte sett honom jobba på det här sättet på ett tag, tyckte att han hade satt ännu mera muskler runt bog och skuldror och att han såg väldigt fin ut. Stolt matte, förstås. Å fascinerades även av att Lotus kunde göra detta jobb med så stor energi och massor med engagemang men utan att en enda gång ”flippa ur” i bocksprång. Det hade inte varit möjligt för nåt år sedan. Ytterligare ett tecken på han både mognat och blivit starkare.

Önskar verkligen att vi kunde göra den här typen av jobb oftare.

I morse blev det körning. Kanske man kunde ana ett spår av trötthet hos Lotus, vilket inte var så konstigt med tanke på styrkepasset kvällen innan, men inte värre än att vi ändå kunde göra ett jättebra jobb. Joggade fram ute på grusvägen innan vi gick in i ridhuset för att ”trimma”. Var väldigt nöjd med att vi ganska snabbt hittade formen och Lotus jobbade jättetrevligt. Rund och fin och riktigt liksidig. Hade ställt upp en rad koner längs medellinjen och tanken var att jag skulle kunna köra lite slalom, men jag hade felbedömt avståndet så det stod lite för tätt. Dock var de väldigt bra som hjälp för att placera såväl volter som serpentiner.

Jobbade mycket lösgörande och mycket volter, serpentiner och tempoväxlingar. Lotus jobbade med bra driv och energi och han kändes väldigt lösgjord och fin. Får faktiskt en väldigt trevlig känsla av att saker och ting liksom börjar falla plats och de flesta övningar fungerar riktigt bra. Volterna hamnar oftast där de ska, vi kommer oftast ut i hörnen, ökningarna kommer verkligen bakifrån med bra påskjut och Lotus är riktigt lyhörd på mig. Visst har vi fortfarande massor av detaljer att jobba med, men rent övergripande börjar det kännas riktigt bra. En väldigt angenäm känsla!

Vi har ju haft en ganska lugn period nu, men nu börjar aktiviteterna rada upp sig igen. Nästa söndag åker vi till Runsten och tävlar; dressyr och precision. Nu har utomhussäsongen börjat och det passar oss bra med lite större ytor att röra oss på. I början av juni åker vi till Rockelstad och kurs för Christer Pålsson igen och om allt klaffar (dvs tillräckligt stort antal intresserade deltagare) så kommer vi dessförinnan även att ha en träning för honom på hemmaplan. Samma vecka som kursen är det dags för tävling på Johannesberg och där är planen att vi ska göra vår första maratonstart. Vi har även en maratonträning inplanerad i slutet av maj, kan verkligen behövas för att vi ska våga oss på en tävlingsstart… Om allt känns bra planerar jag att åka till Sala och tävla i slutet av juli och om vi inte hunnit bli avskräckta så blir det maraton även då. Självklart satsar vi även på att tävla på Johannesberg i slutet av augusti. Kul att ha lite aktiviteter att se fram emot!

Tänk att det ska vara så svårt att rida. Särskilt när man inte har nån tränare på plats som med sin blotta närvaro får en att skärpa sig och göra rätt. Ja, nu gick kvällens ridpass helt ok, men jag kommer liksom inte hela vägen fram när jag rider själv. Försökte rida fram med samma noggrannhet som i söndags och fick Lotus ganska fin, men ändå inte den där riktiga mjukheten. Övergick till galoppjobb och där verkade Lotus ha mera fokus på fart än på form... Nåja, vi jobbade på ett tag och stundtals kunde jag faktiskt jobba honom riktigt bra, men jag lyckades inte riktigt samla ihop honom till ett riktigt ridpart tempo.

Jobbade sedan en stund med traven och då började det arta sig. Lotus var riktigt rund och fin i formen och vi gjorde ganska fina öppnor och kunde även ligga på en åttvolt i riktigt trevlig form. Återgick sedan till galoppen och nu var både tempo och form mycket bättre, även om vi inte riktigt hittade söndagens fina galopp.

Sammanfattningsvis var jag ganska nöjd med vårt pass och visst har både Lotus och jag utvecklats. Men ändå kan jag inte låta bli att bli lite frustrerad; när vi gjort ett riktigt bra träningspass vill jag ju att det ska gå lika bra när jag rider nästan gång – trots att jag vet att det ju aldrig blir så.

Både matte och pålle hade vilodag igår. Fick sms-rapport om en häst som tyckte att det var väldigt onödigt att få leran bortborstad från öronen så jag kan livligt föreställa mig hur han såg ut.

Har äntligen hunnit redigera filmerna från träningen på Rockelsta för en dryg månad sedan. Otroligt nyttigt att titta på sin egen träning. Det blir liksom så tydligt då vad som händer – och vad jag behöver tänka på. Det är också väldigt intressant att följa de tre träningspassen och se utvecklingen. Det sista passet av tre är väldigt mycket bättre än de andra. Det syns också att Lotus trivs bättre på ridhusunderlaget än på den ganska hårda planen ute. Tror att det kan bero på två saker. Dels blev han lite ofokuserad av att det hände så mycket runt omkring när han var ute, men jag har också en teori om att Lotus kanske inte riktigt gillar hårda underlag. Om det nu är så att han känner av lite ledproblem i frambenen är det ju sannolikt att problemet blir värre på ett hårt underlag än på ett mjukt. Jag tycker att han tar för sig bättre när han går i ridhuset och han ser genomgående mycket mjukare ut där.

Det syns också väldigt tydligt hur genomarbetad han är vid det tredje passet. Där ser han helt lösgjord ut samtidigt som han orkar jobba i en högre form. Vid de två första passen ser man också en tydlig skillnad mellan höger och vänster varv med en mycket stelare häst i vänstervarvet. Vid det tredje passet ser han betydligt mera liksidig ut.

Filmerna finns på filmsidan. Scrolla ner till ”Körkurs för Christer Pålsson mars 2012” så kommer filmerna i tur och ordning.

I lördags var det aprilväder i ordets allra värsta bemärkelse. Jag trodde att det var ett skämt när jag tittade ut genom sovrumsfönstret på morgonen och såg att det var alldeles vitt ute och att köra till stallet i 1,5 dm blötsnö var en spännande upplevelse. Lotus verkade ganska lättad över att bli ”räddad” från hagen och få komma in i stallet en stund.

Mindre lycklig var han när vi gick ut igen men han behövde bara gå till ridhuset. Där gjorde vi ett riktigt bra körpass. Dagen innan hade jag tittat på filmen från det bästa passet på den senaste kursen för Christer och där blev jag påmind om en massa saker som jag behöver tänka på. Med detta i bakhuvudet kunde jag göra ett riktigt bra jobb. Lotus var full av energi och arbetsvilja. Jobbade en lång stund i skritt och fick honom rak och lösgjord med bra stöd i handen. Lika fin var han när vi gick över i trav och han fick en fin bärig trav och var väldigt rund och fin i formen. Hade ställt fram lite koner för att tvinga mig att svänga på rätt ställe (tips från kursen) och körde åttvolter och diagonaler mellan dessa. Väldigt bra träning, det hela blir mera distinkt när man faktiskt måste göra saker på ett visst ställe istället för att liksom bara låta det hända.

Lotus var otroligt rolig att köra. Fick det där härliga flytet i körningen och allt liksom bara fungerade. Jobbade mycket med serpentiner och volter och ansträngde mig verkligen för att få rörelserna så korrekta som möjligt, lite tävlingstänk. Inte helt lätt alla gånger, bland annat har vi svårt att få högervolterna att hålla storleken, Lotus vill gärna fall in och volten blir för liten. Där lärde jag mig att jag måste hålla väldigt mycket i vänstertömmen, dock med bibehållen högerställning.

Fick till riktigt bra ökningar – och kunde ändå göra avsaktningar till skritt. Även halterna blev helt OK och jag utmanade mig själv genom att göra halt mellan konerna för att verkligen stanna på rätt ställe. Inte lätt och det funkar inte varje gång, men övning ger färdighet.

Lotus fick jobba på ordentligt och var rejält varm när vi var klara. Dock visade han inte ett spår av trötthet och då är det ändå ganska tungt för honom att dra vagnen i ridhussanden. Helt klart har han byggt upp mycket styrka och ork.

Igår var det träning för S. Lotus verkade lite loj när vi tog en promenad innan jag satt upp och så även när jag skrittade fram. Så fort jag började kräva lite jobb blev det dock fart på honom och han kom till bra arbete direkt. Jättefin redan i skritten och jag fick den där behagliga känslan när han verkligen går genom hela kroppen och man känner hur han använder ryggen. Fin även i traven med massor av spänst och schvung och han kändes lösgjord och fin. Fick trava på en stor åttvolt och det var ett väldigt bra sätt att få grepp även om vänster sidan.

La mycket fokus på galoppen och den var helt fantastisk. Fick en rund och fin galopp med en häst som jobbade i trevlig form. Han var rund och låg i formen i båda varven och jag kunde korta galoppen, ställa igenom inåt i båda varven och även jobba med avbrotten. Avbrotten har varit en rejält svag punkt, men nu kunde jag korta galoppen, flytta honom lite i öppna och få riktigt fina avbrott. Ett rejält framsteg! Att även fattningarna blev väldigt fina och samlade var en extra bonus. Galoppen börjar verkligen att fungera nu och det är en väldigt trevlig känsla.

Gjorde ett kort travpass där jag fick återvända till åttvolten, nu under nedsittning, och Lotus kändes härligt lösgjord och fin i formen. Fick honom lika låg och rund i vänstervarvet som i höger och det är alltid något av en seger. Sedan återgick vi till galoppen som nu blev ännu bättre. För nästan första gången i mitt och Lotus liv kände jag att jag kunde samla och reglera galoppen utan att tappa kvaliteten.

Ja, det var ett riktigt bra pass. Kunde avsluta med en häst som kändes helt lösgjord i kroppen och alldeles jämn och liksidig. Lyckades även jobba honom lagom länge så att han faktiskt hade lite energi kvar även på slutet. Han kändes härligt fräsch och fin i kroppen. Kanske det är vilopausen i kombination med lite behandling som nu gett resultat.

Har haft lite tid över och gjort något som jag länge tänkt göra. Jag har nämligen gått igenom mina bilder på Lotus i jakt på lite jämförelsematerial för att se hur han utvecklats. Och det har han. Definitivt. Den lilla ”räkan” jag köpte som 4-åring har blivit stor och ståtlig!

Gjorde även lite andra reflektioner. Exempelvis att det under 2011 togs ungefär lika många bilder som under alla föregående år sammanlagt. Även bildkvaliteten har förbättrats avsevärt – tack mina duktiga fotografer! Och att det går väldigt många bilder på ”Lotus med vagn” på varje bild på ”Lotus med ryttare”. Det är faktiskt svårt att tro att Lotus överhuvudtaget varit ridhäst de senaste åren. Måste nog göra något åt det!

Nu har jag inte letat efter de bästa bilderna. I stället har jag försökt att hitta bilder tagna någorlunda rakt från sidan för att jämförelsen ska bli så relevant som möjligt. Så håll till godo!

I tisdags fick Lotus vilodag. Själva vilodagen var helt enligt plan, däremot uteblev den planerade promenaden eftersom det var synnerligen trist väder med både regn och blåst. Bestämde mig för att varken jag eller Lotus skulle bli lyckligare av att ge oss ut i det och att promenera i ridhuset är om möjligt ännu tråkigare. Det blev myskväll i stället. Lotus fick även sin sista dos Finadyne samt den tredje och sista sprutan med Pentosan. Gav honom den helt själv och det var inte utan att jag var lite stolt över att jag fixade det.

Igår blev det ett ridpass. Försökte att verkligen vara noggrann från första stund och använda det tänk som S hjälpte oss till i söndags. Gick väl ganska bra, men jag fick inte det där riktiga flytet och mjukheten i ridningen och Lotus jobbade inte riktigt sådär bra som jag hade hoppats. Ingen katastrof på nåt sätt, men jag kände mig ändå lite besviken. Hade velat kunna jobba vidare där vi var i söndags, men nu kändes det som om vi inte nådde ända fram. Stundtals kändes han dock riktigt fin och vi fick bland annat till några fina öppnor med bra flyt. Även galoppen blev ganska bra när vi jobbat en stund med den. Men det är svårt att rida, det är bara att konstatera. Samtidigt kan jag trösta mig lite med att det vi numera presterar en dag när jag inte känner mig riktigt nöjd är vida bättre än det som jag för nåt halvår sen tyckte var jättebra. Vi har trots allt utvecklats!

I morse var det körning på schemat. Inser att det bara är tre veckor till nästa tävling och det är hög tid att komma igång med träningen. Var ju lite besviken efter den senaste starten och hade då väldigt konkreta planer på hur jag skulle träna vidare för att nästa start ska bli bättre. Hög tid att sätta igång med detta! Med tanke på gårdagens inte så fantastiska ridpass hade jag dock inga större förhoppningar om att körningen skulle fungera idag. Kanske var det just de lågt ställda förväntningarna som gjorde att det faktiskt gick riktigt bra?

Värmde upp med skritt och trav på grusvägen och gick sedan in i ridhuset och började jobba på riktigt. Jobbade i skritt en stund och försökte få en mjuk och lösgjord häst – och det gick riktigt bra. Kom sedan igång i en fin trav där Lotus var mjuk och bärig redan från början. Kunde sedan fortsätta med ett riktigt bra jobb; volter och serpentiner, tempoväxlingar och så vidare. Försökte verkligen att vara noggrann med allt jag gjorde, dvs jag ansträngde mig verkligen för att komma ut i hörnen, placera volter där jag tänkt mig och i rätt storlek, få jämna bågar i serpentinerna... Och det kändes riktigt riktigt bra. Lotus var fin, jobbade jättebra, rund och fin i formen, bärig och följsam och med massor av driv. Fick bland annat till några riktigt fina ökningar där vi klarade oss nästan helt ifrån galoppinslag. Gjorde även många avbrott till skritt och även om de inte alltid blev bra så lyckades vi så småningom ganska bra. Målsättningen är att klara av skrittdelen av programmet på nästa tävling utan både för sent avbrott och taktinslag.

Ja, ett riktigt bra pass faktiskt med bra känsla i körningen och en nöjd och glad häst som verkligen var full av arbetsvilja. Ordentligt svettig var han när vi var klara, han får nog jobba en del på det ganska tunga ridhusunderlaget, men han verkade inte det minsta trött och det kändes som om han hade mycket kvar att ge när jag valde att avsluta.