Det närmaste jag kommit en häst under denna vecka var två åsnor; den ena sorgligt bunden med ett rep runt ena frambenet hänvisad till en liten jordplätt utan nåt ätbart och den andra bunden bakom en bil som ägaren framförde i ett inte helt långsamt tempo. Oklart om det var för att motionera åsnan eller om han bara ville ”bevisa” nåt. Sjukt var det i alla fall och det är klart att man kanske på nåt sätt borde ha ingripit, men nu är man ju en gång för alla ganska feg och uppfostrad med att man inte ska lägga sig i. Man kan ju i alla fall konstatera att djurhållningen i sydligare delar av Europa är långt ifrån den vi är vana vid...
Lotus har haft det bra, väl omhändertagen av mina snälla kompisar. Meningen var att kiropraktorn skulle titta på honom häromdagen eftersom han ändå var i stallet. Det visade sig då att Lotus lyckats trampa en sko snett och troligen samtidigt ”dragit till nånting” för han satt tydligen fast både här och där på ett sätt som han inte brukar göra och var dessutom rejält varm i den snedtrampade foten. Kiropraktorn valde därför att helt låta bli att behandla tills dess att skoproblemet var löst för att undvika att börja behandla problem som inte var några problem.
Den sms-korrespondens jag hade med kiropraktorn från stranden i Grekland kanske dock innehöll vissa språkförbistringar för jag trodde att skadan var betydligt värre än den senare visade sig vara. När jag kom till stallet igår och skulle titta på vad jag trodde var en sned hov visade det sig att det var ett helt vanligt fall av en sko som blivit trampad på från fel håll och blivit uppfläkt och sedan tillbakatrampad igen med en glipa mellan sko och hov som följd. Inget särskilt allvarligt men självklart inget som Lotus skulle gå längre än nödvändigt på. Nu har jag tack och lov en fantastiskt bussig hovslagare som till fullo förstår hur ”nojig” jag är med min häst så han dök upp i morse och riktade om skon så nu ska förhoppningsvis det lilla problemet vara ur världen.
Det blev lite extra gos och pyssel med Lotus idag och en skön promenad för att i viss mån kompensera att jag dels varit borta en vecka och dels ska åka iväg igen. I kväll bär det nämligen av mot Sparreholm för en körkurs som jag ser mycket fram emot. Det är klart att det skulle vara ännu roligare att få ta med mig Lotus, men nu är det ju som det är och det ska bli väldigt kul bara att få vara med. Förhoppningsvis får jag redan i kväll stifta bekantskap med den häst som ska vara min kompis under helgen.
Och på måndag morgon bär det av till kliniken med Lotus. Faktisk fortfarande ingen ångest, känner mig rätt lugn med att det ”bara är det gamla vanliga”. Fast det är klart att det ibland ilar till av oro över att det skulle kunna vara nåt värre. Men ingen idé att oroa sig, ska bli skönt att åka dit och få klarhet.