Lotus var riktigt duktig. Helt klart så har han börjat att jobba i en högre form än tidigare. Han kändes riktigt mjuk och jobbade verkligen genom hela kroppen. Däremot blev han lite väl stark. Han lägger sig på i handen och vill gärna gå i ett tempo som är lite högre än det som jag kan hantera. Jobbade mycket med övergångar, la in halter och ryggningar och fick honom så småningom både mer bärig och lättare i handen.
Testade även att köra honom i lite slutor och det fungerade över förväntan. När jag kör en sluta går jag in mycket närmare hästen än jag annars gör och när jag gjorde detta kom jag på att jag faktiskt kunde utveckla det till samma övning som jag fick göra med vagnen i lördags, dvs att svänga vänster genom att flytta undan högerbogen för pisken. Så det ägnade vi oss åt en stund och sedan hade jag en riktigt rund och lösgjord häst. Han var sådär riktigt rund och fin i det avslutande travarbetet och innan dess hade vi gjort ett riktigt bra galoppjobb.
Idag blev det lite spontan körträning för A (med en höstlovsledig tjej från granngården som lycklig groom). A tog vid där vi slutade senast – och krånglade till det ytterligare. Hon identifierade nämligen snabbt vårt grundproblem: att få Lotus att vara ärligt eftergiven i vänstersidan och svänga för lätta hjälper utan att vika sig i halsen. Fick göra en övning som var lika enkel som effektiv: att köra en stor volt innanför fyra koner. Ambitionen var att köra en rund och jämn volt och vara så nära konerna som möjligt. Här avslöjades det obönhörligt om Lotus inte var uppe på yttertömmen – då kom vi omedelbart för långt ifrån konerna. I högervarvet gick det ganska bra, men problemen kom förstås i vänstervarvet. Där blev det kantigt och vingligt och jag fick hela tiden uppmaningen att vara lätt i vänsterhanden, stadig i högerhanden och svänga för pisken.
Problemet är att jag har svårt att behålla den stadiga högerhanden när jag samtidigt ska använda pisken. Lösningen kan förstås vara att försöka att köra på en hand, vilket också är något som jag definitivt strävar efter att lära mig. Nu provade vi en ny lösning: jag fick köra utan pisk. Trodde aldrig att det skulle fungera, dels trodde jag inte att jag skulle kunna svänga Lotus utan stödet från pisken och dels trodde jag att han helt skulle tappa farten. Så fel jag hade! När jag nu kunde sitta med riktigt stadiga händer och ett stabilt stöd på högertömmen blev Lotus plötsligt rak och eftergiven och gjorde mjuka svängar där han följde vänstertömmen helt utan motstånd och utan att vika sig i halsen. Dessutom behöll han travtempot utan att jag behövde göra mer än att nån gång då och då uppmuntra honom lite med rösten. Fortsatte sedan ut på fyrkanten där jag kunde öka på tempot till en bärig arbetstrav – fortfarande utan pisk. Lotus var kanonfin och kändes härligt lösgjord och framåtgripande. Dessutom var han lätt och fin i handen och jag fick den där behagliga känslan av att allt bara fungerade och liksom gick av sig själv.
Snacka om aha-upplevelse! Jag har lärt mig två saker idag: en stadig högertöm är nyckeln till allting och jag kan inte behålla en stadig högertöm om jag samtidigt ska använda pisken hela tiden. Och jag behöver faktiskt inte använda pisken så mycket som jag tror, Lotus går ändå. Vilket innebär att jag borde kunna ha en stadig högertöm…