Ja, det drar ju som sagt ihop sig till tävling i helgen. Och jag är osedvanligt dåligt förberedd. Igår hade jag i alla fall bokat in en träning för A. Första seriösa dressyrpasset sen slutet av juni och även första gången på lika lång tid som vi spände för giggen. Min första reaktion var ”oj vad högt jag sitter och vad mycket häst jag ser”! Men både Lotus och jag tycker om giggen; jag får mycket bättre känsla i körningen när jag sitter i den och jag tror att Lotus tycker att han kan röra sig lättare.

Vi körde på gräsbanan och hela passet ägnades egentligen åt att få Lotus att jobba jämnt och liksidigt och med bra driv bakifrån. Och ja, vi var ringrostiga, båda två. Tror egentligen inte att vi varken glömt särskilt mycket eller tappat styrka, men vi har tappat skärpan i detaljerna. Jag blir helt enkelt lite för slarvig, inte så distinkt som jag borde vara. Därför fick jag jobba mycket med att öka och minska med syftet att Lotus skulle svara direkt på hjälperna - och att jag tydligt skulle visa vad jag ville. Det handlade också mycket om att Lotus skulle jobba i ett fräscht tempo (hans arbetstrav är ett betydligt högre tempo än jag i allmänhet kör) och verkligen använda sina bakben.

I början kändes det hela lite vingligt. Lotus var lite ojämn i sin bjudning och jag hade svårt att få honom att ta rätt stöd på bettet. I vanlig ordning var vänstervarvet svårare och jag fick tänka mycket på att inte bli hängande i vänstertömmen utan snarare låta honom vara rak eller lite utåtställd i det varvet. När vi jobbat på ett tag kände jag dock hur Lotus fick allt mer ”gung” i sin rörelse (känns väldigt tydligt i giggen) och han jobbade nu riktigt bra med härlig bakbensaktivitet. Där fick jag dock börja passa så att han inte blev för låg i formen i stället.

När nu Lotus verkligen började jobba ordentligt och skjuta på bakifrån visade det sig att gräsbanan var ganska hal. Lotus tappade fästet ett par gånger och jag tyckte riktigt synd om honom när han lydigt verkligen ”satte sig” i en kraftig minskning ur en travökning och slant till ordentligt med bakfötterna. Kändes ju inte helt bra, dels med tanke på skaderisken men också för att det är synd om han tappar förtroendet och inte vågar jobba bra. Vi gick därför in på ridbanan och avslutade passet. Här är ytorna lite mindre, men underlaget fick Lotus att jobba ännu bättre.

Även om nu inledningen av träningspasset kändes lite tveksam så var jag väldigt nöjd med slutresultatet. Lotus var verkligen kalasfin, hade den där härliga lättheten och framåtbjudningen och var otroligt trevlig att köra. Nöjd var jag också med att jag fick till ett par riktigt bra enhandsfattningar.

Bosse var på plats med sin kamera och jag fick se några av bilderna i kameran efteråt. Det gjorde mig väldigt glad för Lotus såg verkligen jättefin ut!

Jag insåg att jag måste ha Lotus broddad på lördag, och det var lite av ett orosmoln eftersom skorna hängt med ett bra tag (han ska skos några dagar efter tävlingen, kanske inte helt optimalt planerat…). Därför passade jag på att ta hjälp av min kompis, som ska vara groom på lördag och var med och tränade igår, och satte igång och rensade broddhål för att få i blindbroddar. Vi trodde att vi stötte på patrull redan i första skon när ett av hålen verkade som fyllt av cement, men till vår stora förvåning fick vi till slut det hålet rent och så även övriga sju. Nu får Lotus gå med blindbrodd resten av veckan, redo för broddar.

Redan i morse var det dags för ännu ett pass med vagnen. Med gräsbroddar i den här gången, och det var faktiskt stor skillnad. Lotus kändes jättefin idag. Framför allt kom vi igång med ett bra jobb betydligt fortare än i går och jag tyckte att jag kunde jobba honom i en fin framåtgripande och spänstig trav. Vi jobbade vidare med läxan från igår och jag la mycket fokus på tempoväxlingar och övergångar. Måste verkligen få Lotus att gå framför allt på röstkommandon, är medveten om att jag lätt lockas att använda pisken för mycket samt att jag tjatar lite onödigt mycket på honom även med rösten. På slutet hade vi härligt flyt i körningen, Lotus svarade bra framåt, gick på små hjälper och var följsam och mjuk när jag gjorde några få volter och serpentiner (undviker att ligga alltför mycket på böjda spår). Visst hade det varit kul att vara bättre förberedd för tävling, men jag tycker ändå att Lotus inte är alltför långt ifrån den form han var i juni. Tycker också att jag har mycket nytta av det jag lärde mig under vår intensivträning (som ju tyvärr förmodligen var det som gjorde att Lotus blev överansträngd).

Igår fick Lotus flytta in i stallet igen efter en dryg månad på bete. Det har varit jätteskönt att han honom ute och jag tror att han mått väldigt bra av det. Dock känns det skönt att stalla in honom nu när temperaturen (särskilt på nätterna) sjunkit rejält och det dessutom regnar en hel del. Lotus ser verkligen ut som en utehäst; lite bukig, långhårig, alldeles för lång man, luddiga öron och oklippt hovskägg. Men innan lördag ska han vara ansad och prydlig igen!

I måndags tyckte jag att det var dags för Lotus att jobba lite seriöst, med tanke på hur ostyrig han varit dagen innan. Det fick därför bli ett tömkörningspass i ridhuset. Vi jobbade mest i skritt, men jag la även in korta travpass. Lotus jobbade riktigt bra och såg väldigt fin ut. Dock lyckades han inte hålla sig i skinnet riktigt hela tiden utan det blev några riktiga urladdningar med rejäla bocksprång. A var inne och red samtidigt och när hon såg Lotus fara runt undrade hon om vi verkligen skulle vara med på kadriljen på julafton. Kan erkänna att jag också hade mina betänkligheter, men jag bestämde mig för att det nog skulle gå bra om Lotus bara fick ladda ur lite INNAN själva kadriljen. A gav mig också några väldigt matnyttiga tips för tömkörningen. Hon tyckte att jag skulle flytta upp tömmarna till de översta ringarna eftersom Lotus blev lite väl låg i formen. Och faktiskt, han fick direkt en mycket bättre form. Det är så lätt att bara fortsätta att göra som man alltid gjort och inte riktigt se att hästen faktiskt utvecklats och ändrat sig, därför är det så värdefullt att få utomstående ögon på sig ibland. A tyckte också att jag skulle jobba Lotus lite mot piaff och få honom att verkligen sätta under sig och jag insåg att det ju var en väldigt bra övning att göra nu när vi inte ska trava så mycket men han ändå behöver komma igång. Riktigt duktig var han.

På tisdagen var det alltså julafton och kadrilj. Jag ”pimpade” Lotus med röda ben och luva, han var otroligt söt. Tyckte själv att jag var väldigt fiffig som lät paddarna sticka upp en bra bit över lindorna och sedan vek ner dem igen, det såg verkligen ut som ”julstrumpor”. Vi gick ner till ridhuset nästan en halvtimme innan kadriljen skulle börja och hade gott om tid att skritta och även trava lite för att Lotus dels skulle bli varm och dels i bästa fall även ladda ur lite. Och visst laddade han, det kom några rejäla bocksprång vid några tillfällen. Dock tyckte jag att han lugnat ner sig rejält innan det var dags att påbörja själva kadriljen.

Vi la oss, förstås, sist i ledet och hade inga som helst problem att hänga med när vi började att öva i skritt. Egentligen var det inga större problem när vi gick över till trav heller, vi gjorde ju inga särskilt komplicerade vägar och tempot var inte högre än att jag med lätthet kunde hänga med. Nej, det svåraste var nog att hålla koll på Lotus för att förekomma honom om han skulle explodera i bocksprång – samtidigt som jag skulle hålla koll på var de andra var. Dock skötte sig Lotus riktigt bra och brallade bara iväg ett par gånger (oftast när vi kommit lite på efterkälken och jag sprang lite med honom för att komma i fatt) och aldrig när vi var i närheten av de andra och därmed blev det heller aldrig nån farlig situation. Det var riktigt kul att vara med och väldigt roligt att konstatera att vi faktiskt kan göra mycket av det som ryttarna gör, trots att vi inte rider. Dessutom tyckte Lotus att det var väldigt kul att få vara med de andra och leka och det var nog bra ”hjärngymnastik” för honom.

Här finns fina bilder.

Igår hade jag min pappa med till stallet och vi tog en ordentlig tur med vagnen, trots duggregn. Vi följde landsvägen bortåt och kunde sedan trava på lite på en grusväg. Lotus var pigg och glad, som vanligt, men klart mer lugn och sansad än förra gången vi var ute och väldigt trevlig att köra. Vi hade haft idéer om att köra häst och vagn till julottan på morgonen, men la ner de planerna eftersom vi insåg att det var alldeles för krångligt. Dock gjorde vi ett försök att fotografera Lotus framför kyrkan nu i stället, vilket gick lite ”sådär” eftersom han omöjligt kunde stå stilla.

Och idag gjorde jag precis samma tur, dock själv den här gången – och i riktigt fint väder. Lotus känns klart mer avrastad nu än tidigare i veckan och det känns rätt skönt, tycker inte riktigt om att alltid sitta på helspänn och vara beredd på explosioner. Men pigg och entusiastisk var han förstås, som vanligt, och vi hade en mysig tur.

I dagarna för ganska exakt fem år sen var Lotus riktigt riktigt dålig och jag var helt säker på att det bara fanns en utväg och att det var att ta bort honom. Det var då min veterinär fick mig att ändå kämpa vidare eftersom han trots allt trodde att Lotus skulle fungera i nån form av arbete. Jag valde att tro på honom och la om träningen helt och det var faktiskt starten på ett helt nytt hästliv för min del. Det var då som ridningen plötsligt blev en väldigt liten del av vår träning och tömkörningen la grunden till att Lotus så småningom blev körhäst. Så här i backspegeln kan jag bara säga att jag är oerhört tacksam för att jag tog denna väg och trots att vj haft en del motgångar och trots att det ibland varit väldigt jobbigt så är jag oerhört tacksam för att jag valde att kämpa vidare med min fantastiska häst. För det blev ju alldeles fantastiskt bra!

Idag fick jag återigen ett kvitto på att jag valde rätt, då för fem år sen. Tränade för S och Lotus var bara helt fantastisk. Redan när vi värmde upp kände jag att han var jättefin. Ivrig var han så jag fick göra många små bågar och svänga hela tiden för att hålla honom sysselsatt. Då blev han mjuk och fin och kändes väldigt lösgjord. När vi började trava var han väldigt taktmässig och mjuk och kändes verkligen jättefin. Framför allt var jag nöjd med att han var väldigt mjuk och rund även i vänstervarvet redan från början. Det brukar vara ett gott tecken. Gjorde sedan ett kanonbra galoppjobb och Lotus var fin i formen och både fattningar och avbrott blev jättefina. Pigg och glad var han men lyssnade ändå på matte.

Riktigt bra blev det när vi började göra öppnor och slutor i trav. Tror aldrig att Lotus gått på det sättet! Och jag har aldrig haft en sån ridkänsla. Lotus fullständigt dansade fram, helt taktmässig och lösgjord, rund och låg och med en härlig lätthet. Och jag bara satt där i sadeln och tyckte att jag egentligen inte gjorde nånting. Vi växlade mellan öppnor och slutor och allt var bara enkelt, det kändes som om vi bara lekte. Den ridkänslan är helt obetalbar. Just den här känslan av att allt är lätt och enkelt och att man skulle kunna fortsätta hur länge som helst. Att jag får uppleva detta på min tidigare så trasiga häst, ja det är helt fantastiskt! Jag var nästan tårögd av lycka och ännu roligare blev det eftersom S var så uppenbart imponerad av det hon såg.

Tror faktiskt aldrig att Lotus gått så bra och jag har nog nästan aldrig ridit på det sättet. Så otroligt roligt! Önskar bara att jag hade haft någon där med en kamera så att jag hade kunnat se hur det såg ut. Men känslan finns kvar, den kommer jag att drömma om i natt! Älskade finaste Lotus, jag är bara så otroligt glad över att jag trott på dig hela tiden. Du är så otroligt värd allt slit och du har gett mig hundrafalt igen och mer än så! Dagen ridpass var nog en av de bästa julklappar jag fått någonsin!

Igår blev det lite spontan hinderkörning tillsammans med A. Och Lotus var otroligt fin även då. Pigg och glad men inte överentusiastisk och därmed lyssnade han på mig och körningen blev riktigt bra. En riktigt lösgjord och mjuk häst som jobbade i trevlig form och verkligen väntade och lyssnade på mig. Vi fick riktigt bra flyt i körningen och kunde köra i åttor genom hindren och byta väg lite fram och tillbaka utan att trassla in oss – något som inte fungerat förut. Fick väldigt bra känsla i körningen och tyckte äntligen att bitarna började falla på plats. Vi håller oss fortfarande till trav (med lite inslag av galopp då och då), men håller ett mycket bättre tempo än tidigare och framför allt får vi klart färre ofrivilliga stopp. Lotus var riktigt fin på slutet, sådär härligt rund och lösgjord. Väldigt nöjd med honom! Och jättekul att även hinderkörningen nu börjar fungera, känns faktiskt som om vi gjort stora framsteg. Helt klart ger det mersmak, både Lotus och jag älskar det här!

Igår kväll var vi på utflykt till Johannesberg. En mycket ivrig Lotus sprang ombord på släpet och han såg ganska nöjd ut när han upptäckte var han hade hamnat. Tror att Johannesberg är förknippat med väldigt positiva minnen för honom. Nu var vi dock inte där för lek och bus den här gången utan för seriöst arbete. Vilket inte var helt lätt att förklara för Lotus. Vi värmde upp genom att trava runt på ängarna och även om vi inte befann oss på dressyrbanan, dvs innanför staketen, så var ju min avsikt att hitta dressyrformen. Det var dock lättare sagt än gjort. Lotus var mer inne på avdelningen att titta sig omkring och springa fort.

Vår domare/tränare, M, dök upp och sa till mig att jag om 10 minuter skulle vara redo för start. Nytt försök att hitta dressyrformen och det gick väl lite sisådär. Inledningen av programmet blev också därefter. En Lotus som mest vinglade runt, gick över tömmen och dessutom verkade irriterad över bettet och därför slog sig fri ibland. M avbröt oss en bit in i programmet och vi gjorde en paus för seriös framkörning. Fick jobba på en volt i trav och galopp och hitta formen och plötsligt kändes allt mycket bättre. Nytt försök med programmet och nu gick det bättre och ju längre in i programmet jag kom desto finare blev Lotus. Riktigt nöjd var jag dock inte och det var inte domaren heller. Hon kom med massor av kritik, väldigt konstruktiv sådan, men hon berättade också vad som var bra. Mest grundläggande var att jag måste få Lotus mer loss och genomarbetad innan jag kan gå i på banan och jag måste också få honom att bjuda framåt. Hon tipsade om att jag kunde lägga in lite galopp just innan jag ska gå in på banan för att få honom lite mer alert och lösgjord. Måste även bli mer stilla i handen och inte börja fixa och trixa en massa bara för att jag nästan får panik över att han inte går i form – det får snarare motsatt effekt. Och så var det det där med pisken… Även M tyckte att jag använde den för mycket. Inte så att jag använder den för hårt men däremot en massa duttande i onödan och att jag på så sätt stör hästen. Hon sa bland annat att en av travökningarna inleddes jättebra med en häst som verkligen började att länga, men sen fortsatte jag att jaga honom med pisken och resultatet blev i stället att Lotus tappade takten och slutade bjuda framåt. Ja, sen var det ju de gamla vanliga felen, dvs att jag inte riktigt kommer ut i hörnen och att jag är lite slarvig med att följa linjerna. Inga nya sanningar direkt men väldigt nyttigt att få höra dem ännu en gång.

Med allt detta i bakhuvudet gick jag in och körde programmet en gång till. Nu hade jag en helt annan känsla! Lotus bjöd framåt och gick verkligen med ett sug. Varje gång vi vände upp på medellinjen kändes det som om han gick på räls och jag fick också beröm efteråt för mina raka uppkörningar. Lotus kändes följsam och fin och jag fick till vägarna ganska bra, även om vi fortfarande genade lite i hörnen, vilket bland annat gjorde att första serpentinbågen hamnade alldeles fel. Men på det stora hela kändes det jättebra och jag fick också beröm av M, som tyckte att det var en avsevärd skillnad jämfört med första försöket och nu fick jag genomgående 6:or och 7:or i protokollet.

Fick lite taktiska råd med mig hem, exempelvis hur jag ”rädda” en lite felplacerad serpentinbåge eller volt genom att flytta hästen lite sidvärts. Väldigt nyttigt var det att få träna på att tävla och många av de problem som dyker upp på tävling blev nu väldigt påtagliga. Tror att det handlar en hel del om att jag vill lite för mycket och därmed stressar Lotus, som istället slår ifrån sig och slutar jobba. Dessutom var det otroligt nyttigt bara det här att få köra på en bana med riktiga mått och träna på att få vägarna rätt. Inte helt lätt…

Lotus var nog lite tagen efter dagens övning, han fick jobba på ganska ordentligt, men verkade ändå nöjd och glad och klev på med engagerade steg när vi skrittade en runda som avslutning. Nyttig och trevlig utflykt var det. Till min hjälp hade jag världens bästa P, som fick vara både hästskötare, groom och domarsekretare. Hon läste högt ur protokollet när vi körde hem och kunde fylla på med lite av det som domaren sagt men som inte hunnit komma på pränt.

I morse hann vi med en kort promenad innan det var dags för hovslagaren och nya skor. Passade bra med tanke på att jag lär behöva skruva i broddar inför söndagens maratonträning och oddsen för att få i dem känns betydligt bättre med nya skor.

Lotus lilla formsvacka var kortvarig. Den varade liksom bara över tävlingen. Tur var ju det, men jag kan ju inte låta bli att gräma mig lite över att den där fina hästen jag har hemma inte riktigt vill följa med på tävling just nu. Nåja, jag njuter i alla fall av att jag har en fin häst på träning!

Igår kväll blev det ett ridpass. Vi värmde upp med en skön promenad i kvällsolen innan vi gick in i ridhuset och gjorde ett dressyrpass. Riktigt fin Lotus! Han kändes sådär härligt mjuk, fin och arbetsvillig och allt kändes lätt. Gjorde en bra uppvärmning i skritt (och var lite stolt över mig själv för att jag hade tålamodet att verkligen göra detta arbete noggrant, vet ju att det lönar sig) och kunde sedan jogga igång i trav på en häst som liksom kändes som om han redan var framriden. Galoppen fungerade jättebra och sedan jobbade vi en bra stund med traven. Först blev det öppnor och skänkelvikningar, dvs såna övningar där jag får lite hjälp att hålla hästen i form. Eftersom det gick så bra dristade jag mig till att fortsätta med volter, serpentiner, diagonaler och annat som finns i LB-programmet. Fungerade faktiskt över förväntan, även om vi ”tappade balansen” lite ibland och då blev det lite springigt. Galoppfattningar från trav – och sedan avbrott till trav igen – var kanske det som ställer till de största problemen, men vi jobbar på det (på träning gör vi bara fattningar från skritt och avbrotten har vi bara precis börjat jobba med på allvar). Nästa lördag ska vi göra ett nytt försök att trassla oss igenom en LB och jag hoppas verkligen att vi kan visa lite mer kvalitet än senast.

Lotus är verkligen trevlig att rida nu. Känns som om han fått en helt annan styrka och balans än tidigare. Nöjda och glada avslutade vi med ännu en kvällspromenad.

I morse var det dags för körning igen. Värmde upp med en halvtimmestur på grus-/skogsvägar. Där underlaget tillät blev det frisk trav med en väldigt glad häst – som höll på att slå knut på sig själv när han var tvungen att tvärstanna för ett par våryra harar som studsade ut på vägen mitt framför honom.

Fortsatte sedan med en halvtimmes dressyrkörning i ridhuset (fortfarande för blött på vår gräsbana för ett vettigt dressyrpass). Lotus jobbade på bra och var rund och fin i formen och kändes lösgjord och självgående. Dock hade vi lite diskussioner om det här med att faktiskt gå där jag bestämmer och inte hela tiden försöka gena i hörn och volter. Fick igenom min vilja någorlunda och försökte verkligen att vara konsekvent och noggrann, men kan väl erkänna att jag inte nådde riktigt hela vägen fram. Väldigt nöjd var jag däremot med att han var jättefin i vänstervarvet, för tillfället känns det knappt som om han har någon ”lätt” och ”svår” sida och det är ett rejält framsteg. Och även om vi inte presterade på topp så var det avsevärt mycket bättre än på tävlingen – nu hade jag en bra känsla i körningen och hittade flytet och mjukheten.

Tror dock att jag måste göra något åt betslingen. Plötsligt har Lotus börjat ”fippla” med bettet, ibland lägger han tungan över det och flera gånger idag slog han sig fri och verkade irriterad över något i munnen. Detta har inte hänt förut och han visar inga tendenser att göra så när jag rider. Jag har länge kört på ett vanligt oledat tränsbett, men nu ska jag prova med något annat bett och se om det blir någon skillnad. Är lite sugen på att prova att köra honom på ett riktigt körbett (typ postkandar), alternativt byter jag till ett tvådelat, som fungerar bra vid ridning och tömkörning.

Åh vad jag älskar min fina häst! Han är verkligen helt fantastisk! Det är en ynnest att få jobba med en häst som honom och ibland vill jag nästan nypa mig i armen för att vara säker på att det faktiskt är på riktigt. Jag vet att det låter fånigt och ibland känner jag mig som en tonåring som tapetserar flickrummet med hästbilder (vilket jag i och för sig gör, hela huset är fullt av bilder på Lotus), men jag är bara så oerhört glad över att jag kämpat vidare med denna fantastiska häst och att vi nu nått så otroliga resultat.

Till att börja med så gjorde vi ett riktigt bra ridpass igår. I början kändes Lotus lite seg, faktiskt så pass seg att jag började fundera på om det var nåt fel på honom. Dock var det nog bara så att han behövde lite tid på sig för att komma igång. Ansträngde mig verkligen för att göra en lika noggrann framridning som jag gör när S tjatar på mig och det gav resultat. När Lotus bara fått komma igång lite i kroppen jobbade han jättebra i skritten och sedan kunde vi fortsätta med ett bra travjobb där han kändes väldigt taktmässig och liksidig och dessutom riktigt fin i vänstervarvet. Sedan gjorde vi ett riktigt bra galoppjobb. Vågade ta lite mera i honom redan från början och fick svar i form av att han verkligen kom till arbete och jobbade i rund och fin form. Riktigt bra ridkänsla.

Satte mig sedan ner och jobbade i trav. Fick till riktigt fina öppnor och nästan samma fina samling som i söndags. Det blev sådär trevligt lätt, jag kunde sitta ner djupt i sadeln och bara låta Lotus bära mig och jag fick verkligen bra känsla i ridningen. Hade sedan en härligt lösgjord och liksidig häst som jag kunde ”trava ner” på stora volter. Han kändes så otroligt fin, faktiskt ett av de bästa passen jag gjort på egen hand. Så otroligt nöjd med honom!

Och i morse hade vi körträning med A. Lotus kändes kanonfin redan från början. Fick honom att jobba bra i skritten, även om jag fick lite ”skäll” för att jag inte riktigt hade honom på yttertömmen i vänstervarvet. När vi började travjobba jobbade vi först i vänstervarvet (= det svåra varvet) och jag fick växla mellan att ligga på stora mittvolten (och verkligen jobba med att både hitta stödet på ytter OCH få den där lagom stora vänsterställningen) och att gå ett halvt varv runt spåret och göra noggranna hörnpasseringar. Och trots att det var det svåra varvet och i början av passet var Lotus otroligt fin. Jättefin i formen och härligt lösgjord.

Att gå över till högervarvet kändes sedan som rena barnleken. Eller ja, då dök ju problemet upp med att Lotus gärna vill böja sig lite för mycket i innersidan samt att han gärna blir lite låg, men där ligger det ju på mig att vara stadig i handen och hjälpa honom till rätta. Fin var han i alla fall, riktigt fin. Fick även tänka på att köra i ”ett lite högre tempo än jag egentligen tyckte var lagom”. För jag vet ju att Lotus blir finare när han går i ett lite fräschare tempo.

Jobbade med lite ökningar och de gick ovanligt bra. Lotus inleder riktigt bra med bra påskjut. Sedan blir jag lite för ivrig och driver på lite onödigt mycket med taktfel som följd. Men när jag insåg att jag ska låta honom vara lite i fred när han väl påbörjat en bra ökning fick vi till riktigt fina ökningar.

Fortsatte med serpentiner och åttvolter. Volterna blev ganska fina men jag insåg att jag var lite slarvig med att köra upp på en rak linje innan volterna och att fortsätta på en rak linje efteråt. Det i sin tur ledde till att jag fick träna på att vända över ridhuset och hålla en rak linje ända tills Lotus nästan slog näsan i väggen innan jag svängde. För att komplicera det hela ytterligare fick jag växla mellan att svänga höger och vänster, vilket rörde till det både i mitt och Lotus huvud. Men jag lärde mig ett och annat och får vi bara träna vidare på detta så kan det nog bli bra.

Där nånstans var det dags att avsluta. Lotus var kanonfin och trots att vi hållit på i en hel timme och travat större delen av tiden så visade han inte större tecken på trötthet, men det är klart att det hade tagit på honom och svetten rann om honom. Helt otroligt nöjd med honom! Så himla fin genom hela passet och jag hade den där riktigt fina känslan i körningen och en väldigt följsam häst.

Det här bådar verkligen gott för tävlingen på söndag. Om vi bara kan få med oss lite av den känslan vi hade idag kanske vi kan prestera riktigt bra. Tävlingen kommer att bli intressant för det är nog det tuffaste startfält jag mött. Vi är bara sju startande, vilket ju i och för sig är ganska få. I körsammanhang på vår nivå är det dock många och framför allt är det bra ekipage och väldigt fina hästar. Det kommer att bli rejäl konkurrens och jag tror inte att vi har nån större chans till placering. Men vi ska verkligen kämpa för att göra vårt bästa och ge de andra ”en match”.

Ett litet orosmoln inför tävlingen är att min sele fortfarande inte kommit tillbaka från reparationen, trots att jag borde ha haft den för minst en vecka sen. Nu har jag i och för sig fått besked om att den skickats idag, men frågan är om man vågar lita på att den hinner fram till i morgon. Jag har visserligen en lånesele, men problemet är att den inte fungerar nåt vidare med giggen. I så fall blir vi nog tvungna att tävla i maratonvagnen, vilket i och för sig inte vore nån katastrof, men det är så mycket roligare att tävla med giggen. Men nu håller jag tummarna för att selen dyker upp i morgon. Och att solen skiner på söndag. Eller att det åtminstone inte regnar.

Igår hade Lotus och jag besök av vår kompis Å, alltid lika trevligt! Lotus älskar när Å kommer på besök. Kanske det har lite att göra med alla äpplen hon alltid bjuder på, men ett besök av Å betyder också alltid mycket mys och pyssel samt någon rolig aktivitet. Vi blev båda ganska charmade när Lotus hälsade oss med en gäll gnäggning, eller kanske snarare ett illvrål, när vi kom i stallgången.

Aktiviteten blev denna gång tömkörning över bommar. En övning som jag ägnar mig åt alldeles för sällan, framför allt för att det är så svårt att göra jobbet riktigt bra när man inte har nån medhjälpare som kan justera avstånd, lyfta upp fallna bommar och så vidare. Det är Å en riktig stjärna på och därför kändes det alldeles rätt att köra lite avancerat markarbete när möjligheten nu gavs.

Jäklar vilket bra jobb vi gjorde, och jäklar vad fin Lotus var! Som vanligt la vi bommar på ett voltspår. Började med att ha ett lite längre avstånd med tanken att Lotus skulle ta ett travsteg mellan bommarna. Det fungerade dock inget vidare. Lotus förstod inte riktigt vad han förväntades göra utan det blev både galoppsprång och hoppsasteg. Svårigheten när man tömkör är ju att man inte alltid riktigt hinner med att vara sådär följsam och stadig som man (förhoppningsvis) är när man rider och därför kan det vara lite svårt att korrigera. Vi kortade därför avståndet så att det avpassades för ett steg per bom, precis som vi brukar göra, och lät bommarna vara upphöjda på utsidan. Nu jobbade Lotus kanonbra över bommarna med höga benlyft och full koncentration.

När vi gjort den övningen i båda varven la Å upp bommarna på båda sidorna (sockerbitar på ”mittemellan höjd”). De första varven blev det lite trassligt (man KAN faktiskt fixa även travserier i galopp….), men när både Lotus och jag hittat flytet och Å korrigerat avstånden lite blev det jättebra. Lotus tog i som jag aldrig sett honom göra, travade med höga ben och häng i steget och det såg nästan ut som om han gick i passage. Superfin var han och väldigt nöjd såg han ut.

När han tagit den serien fyra-fem gånger i varje varv vågade jag dock inte fortsätta för jag insåg hur mycket mjölksyra Lotus troligen hade. Man kan ju tänka sig själv hur jobbigt det är att springa med höga benlyft! En skrittpaus för att hämta andan (det behövde matte också…) medan Å byggde om till galoppbommar. Sedan fick Lotus hoppa studs, först på låg höjd vilket han närmaste verkade tycka var för lätt och knappt värt att anstränga sig för. Sedan la vi dock upp bommarna på ”högsta sockerbitshöjd” och då började Lotus hoppa på riktigt. Oj vad han tog i, man kan lugnt säga att han överdrev lite. Men fin var han – och väldigt väldigt lycklig.

Avslutade sedan med trav på stora volter och Lotus var otroligt fin. Massor av bakbensaktivitet och jättefin i formen. Snacka om väl genomarbetad häst! Både Å och jag var jättenöjda med honom och Å, som inte sett honom jobba på det här sättet på ett tag, tyckte att han hade satt ännu mera muskler runt bog och skuldror och att han såg väldigt fin ut. Stolt matte, förstås. Å fascinerades även av att Lotus kunde göra detta jobb med så stor energi och massor med engagemang men utan att en enda gång ”flippa ur” i bocksprång. Det hade inte varit möjligt för nåt år sedan. Ytterligare ett tecken på han både mognat och blivit starkare.

Önskar verkligen att vi kunde göra den här typen av jobb oftare.

I morse blev det körning. Kanske man kunde ana ett spår av trötthet hos Lotus, vilket inte var så konstigt med tanke på styrkepasset kvällen innan, men inte värre än att vi ändå kunde göra ett jättebra jobb. Joggade fram ute på grusvägen innan vi gick in i ridhuset för att ”trimma”. Var väldigt nöjd med att vi ganska snabbt hittade formen och Lotus jobbade jättetrevligt. Rund och fin och riktigt liksidig. Hade ställt upp en rad koner längs medellinjen och tanken var att jag skulle kunna köra lite slalom, men jag hade felbedömt avståndet så det stod lite för tätt. Dock var de väldigt bra som hjälp för att placera såväl volter som serpentiner.

Jobbade mycket lösgörande och mycket volter, serpentiner och tempoväxlingar. Lotus jobbade med bra driv och energi och han kändes väldigt lösgjord och fin. Får faktiskt en väldigt trevlig känsla av att saker och ting liksom börjar falla plats och de flesta övningar fungerar riktigt bra. Volterna hamnar oftast där de ska, vi kommer oftast ut i hörnen, ökningarna kommer verkligen bakifrån med bra påskjut och Lotus är riktigt lyhörd på mig. Visst har vi fortfarande massor av detaljer att jobba med, men rent övergripande börjar det kännas riktigt bra. En väldigt angenäm känsla!

Vi har ju haft en ganska lugn period nu, men nu börjar aktiviteterna rada upp sig igen. Nästa söndag åker vi till Runsten och tävlar; dressyr och precision. Nu har utomhussäsongen börjat och det passar oss bra med lite större ytor att röra oss på. I början av juni åker vi till Rockelstad och kurs för Christer Pålsson igen och om allt klaffar (dvs tillräckligt stort antal intresserade deltagare) så kommer vi dessförinnan även att ha en träning för honom på hemmaplan. Samma vecka som kursen är det dags för tävling på Johannesberg och där är planen att vi ska göra vår första maratonstart. Vi har även en maratonträning inplanerad i slutet av maj, kan verkligen behövas för att vi ska våga oss på en tävlingsstart… Om allt känns bra planerar jag att åka till Sala och tävla i slutet av juli och om vi inte hunnit bli avskräckta så blir det maraton även då. Självklart satsar vi även på att tävla på Johannesberg i slutet av augusti. Kul att ha lite aktiviteter att se fram emot!

I tisdags fick Lotus vilodag. Själva vilodagen var helt enligt plan, däremot uteblev den planerade promenaden eftersom det var synnerligen trist väder med både regn och blåst. Bestämde mig för att varken jag eller Lotus skulle bli lyckligare av att ge oss ut i det och att promenera i ridhuset är om möjligt ännu tråkigare. Det blev myskväll i stället. Lotus fick även sin sista dos Finadyne samt den tredje och sista sprutan med Pentosan. Gav honom den helt själv och det var inte utan att jag var lite stolt över att jag fixade det.

Igår blev det ett ridpass. Försökte att verkligen vara noggrann från första stund och använda det tänk som S hjälpte oss till i söndags. Gick väl ganska bra, men jag fick inte det där riktiga flytet och mjukheten i ridningen och Lotus jobbade inte riktigt sådär bra som jag hade hoppats. Ingen katastrof på nåt sätt, men jag kände mig ändå lite besviken. Hade velat kunna jobba vidare där vi var i söndags, men nu kändes det som om vi inte nådde ända fram. Stundtals kändes han dock riktigt fin och vi fick bland annat till några fina öppnor med bra flyt. Även galoppen blev ganska bra när vi jobbat en stund med den. Men det är svårt att rida, det är bara att konstatera. Samtidigt kan jag trösta mig lite med att det vi numera presterar en dag när jag inte känner mig riktigt nöjd är vida bättre än det som jag för nåt halvår sen tyckte var jättebra. Vi har trots allt utvecklats!

I morse var det körning på schemat. Inser att det bara är tre veckor till nästa tävling och det är hög tid att komma igång med träningen. Var ju lite besviken efter den senaste starten och hade då väldigt konkreta planer på hur jag skulle träna vidare för att nästa start ska bli bättre. Hög tid att sätta igång med detta! Med tanke på gårdagens inte så fantastiska ridpass hade jag dock inga större förhoppningar om att körningen skulle fungera idag. Kanske var det just de lågt ställda förväntningarna som gjorde att det faktiskt gick riktigt bra?

Värmde upp med skritt och trav på grusvägen och gick sedan in i ridhuset och började jobba på riktigt. Jobbade i skritt en stund och försökte få en mjuk och lösgjord häst – och det gick riktigt bra. Kom sedan igång i en fin trav där Lotus var mjuk och bärig redan från början. Kunde sedan fortsätta med ett riktigt bra jobb; volter och serpentiner, tempoväxlingar och så vidare. Försökte verkligen att vara noggrann med allt jag gjorde, dvs jag ansträngde mig verkligen för att komma ut i hörnen, placera volter där jag tänkt mig och i rätt storlek, få jämna bågar i serpentinerna... Och det kändes riktigt riktigt bra. Lotus var fin, jobbade jättebra, rund och fin i formen, bärig och följsam och med massor av driv. Fick bland annat till några riktigt fina ökningar där vi klarade oss nästan helt ifrån galoppinslag. Gjorde även många avbrott till skritt och även om de inte alltid blev bra så lyckades vi så småningom ganska bra. Målsättningen är att klara av skrittdelen av programmet på nästa tävling utan både för sent avbrott och taktinslag.

Ja, ett riktigt bra pass faktiskt med bra känsla i körningen och en nöjd och glad häst som verkligen var full av arbetsvilja. Ordentligt svettig var han när vi var klara, han får nog jobba en del på det ganska tunga ridhusunderlaget, men han verkade inte det minsta trött och det kändes som om han hade mycket kvar att ge när jag valde att avsluta.