Jag hade en fantastiskt bra känsla i körningen! Lotus var otroligt elastisk, han kunde verkligen växla mellan att länga ordentligt i en ökning och att sätta under sig i en minskning, hela tiden med lagom stöd på bettet. Jag kunde sitta med en stilla hand och jobba med små hjälper och Lotus var så lyhörd på rösten att jag knappt behövde använda pisken. Det känns verkligen som om vi tagit ett rejält steg framåt i vår utveckling.
När A sedan krånglade till det lite genom att låta mig köra serpentiner avslöjades det dock att Lotus inte var riktigt så lyhörd som jag trodde för plötsligt hade jag svårt att följa den linje jag tänkt mig. Det blev dock mycket bättre när jag slutade att hela tiden stirra på Lotus och fokusera på hans form och istället tittade långt framför oss på den väg vi borde ta. Då kunde vi avsluta passet med några riktigt fina serpentiner och jag njöt sedan av att trava några varv med en häst som var helt stadig och självbärig. Otroligt nöjd med vårt träningspass!
Igår tog vi maratonvagnen och gav oss ut på stubbåkrar och vallar. Långa travsträckor och en hel del galopp och en väldigt glad häst. Ju mer vi galopperade, desto mer ville Lotus just galoppera och så småningom kändes det som om det var den enda gångarten som gällde. Det blev ett ganska ordentligt pass med långa sammanhängande sträckor i trav och galopp. Vagnen skakade och skramlade så att jag trodde att den skulle falla sönder, men det bekymrade inte Lotus det minsta. Energin behöll han genom hela passet medan svetten rann och om han nu blev trött så visade han det inte förrän han stod hemma i boxen igen. Där stod han med halvslutna ögon och såg ganska trött men väldigt nöjd ut.