Det blev en nästan två timmar lång tur med mycket skritt men också långa travsträckor. Tyvärr var väl inte underlaget det bästa med ganska hårda grusvägar, men vi travade på där det kändes OK. Lotus var mestadels pigg och glad och verkade gilla att vara på utflykt, även om han ibland fullständigt tappade farten – för att i nästa stund bara vilja springa fort. På vägen hem passerade vi hans gamla stall och stannade och pratade en stund med våra gamla stallkompisar. Lotus såg ut som om han var på väg in i stallet, han kände nog igen sig!
Igår var vi på utflykt. Inte så långt bort dock utan vi åkte helt enkelt hem. Lotus har ju tidigare stått i stallet i närheten av vårt hus och nu hämtade vi hem häst och vagn för att köra en tur på vägarna kring oss. Det är mysiga omgivningar och trevliga vägar och framför allt kul med lite omväxling. Dessutom var det roligt att återupptäcka ställen som vi insåg att det var väldigt länge sen vi varit på.
Det blev en nästan två timmar lång tur med mycket skritt men också långa travsträckor. Tyvärr var väl inte underlaget det bästa med ganska hårda grusvägar, men vi travade på där det kändes OK. Lotus var mestadels pigg och glad och verkade gilla att vara på utflykt, även om han ibland fullständigt tappade farten – för att i nästa stund bara vilja springa fort. På vägen hem passerade vi hans gamla stall och stannade och pratade en stund med våra gamla stallkompisar. Lotus såg ut som om han var på väg in i stallet, han kände nog igen sig!
0 Comments
Självklart var jag ju bara tvungen att köra även i går kväll. Kände att jag måste jobba vidare på det vi tränade på dagen innan och se om något hade fastnat. Och det hade det faktiskt, det gick väldigt mycket bättre att köra nu. Lotus var mjuk och följsam och jobbade riktigt bra. Jag tänkte jättemycket på hur jag skulle själv skulle göra och hur jag skulle hålla mina händer och det gav verkligen resultat för Lotus var riktigt fin. Han var också klart lugnare den här gången – även om det fortfarande var både blåsigt och kallt så var det inte fullt lika illa som dagen innan och överhuvudtaget så var omgivningarna lugnare. Nu kunde jag ibland t o m tycka att Lotus inte riktigt gick fram så mycket som jag skulle önska, men ibland så var nog det en påminnelse om att jag höll lite för hårt i honom – när han fick en eftergift så gick han klart mera framåt. Det är dags att jag vänjer mig vid att Lotus numera är väldigt känslig och att jag också måste vara just det.
Som avslutning travade vi några gånger fram och tillbaka på raksträckan längs ridhuset och där gick Lotus med ett härligt tryck och satte verkligen under sig – härlig känsla! Passet gav mig en hel del av självförtroendet tillbaka, jag kanske kan lära mig att köra trots allt! I morse började vi med en skogspromenad och Lotus var sprudlande pigg. Sedan hade vi besök av kiropraktorn. Han skulle ändå komma till stallet för en annan häst och jag passade på att låta honom göra en liten koll på Lotus. För ovanlighetens skull fanns det ingenting att behandla. Kiropraktorn var väldigt nöjd med det han såg och konstaterade att Lotus var mycket rakare i kroppen än han nånsin varit och att han nu har en rejäl muskulatur som ”håller allt på plats”. Han tyckte också att han var mjukare i sina leder än han varit innan och konstaterade att specialskorna och det faktum att vi skippat ridningen verkligen gjort resultat. Det känns faktiskt som om jag numera har en ganska frisk häst och faktum är ju att Lotus under det år som han nu gått med sina dyra specialskor inte haft ett enda återfall av sina gamla förslitningsskador. Däremot har vi ju haft andra skador i stället och helt frisk kommer jag nog aldrig att våga tro att han är. Men otroligt skönt i alla fall att få godkänt av kiropraktorn – om det hade funnits några problem så hade han upptäckt dem. Däremot fick jag kritik för att Lotus blivit lite väl rund. Jag har nog inte riktigt tänkt på att det nu växer en hel del gräs i hagen utan låtit honom gå kvar på samma kraftfodergiva som under vintern. Dags att dra in på maten nu och återgå till den lite mer slimmade versionen av Lotus. Jag vet ju att det är riktigt dåligt för honom att släpa runt på onödiga kilon med tanke på hans lite klena kropp. Mindre mat och mera motion helt enkelt. Söndagen bjöd ju på högsommarvärme – på måndagskvällen blåste nordanvinden och temperaturen dippade rejält. Kylan och vinden förvandlade hästarna till ystra unghästar och Lotus var alldeles knasig. Redan vid intaget hade han tydligen varit rejält ”på tårna” och kommit farande i full galopp under galna bocksprång samtidigt som han hade ”skrikgnäggat”.
Jag hade bokat träning med A, som försökte att ta skydd i sin bil för att slippa de kalla vindarna (tack vare head set fungerade det arrangemanget riktigt bra). Lotus var extremt taggad och det var massor av tryck i honom redan när jag körde fram. Började med att jobba längs fyrkantspåret med väldigt grundläggande övningar, dvs tempoväxlingar och hörnpasseringar. Lotus jobbade otroligt bra och var fantastiskt rörlig och lösgjord. Däremot hade jag väldigt svårt att placera honom där jag ville och när vi skulle försöka oss på att köra serpentiner kändes det som om vi bara fladdrade runt på banan. Det faktum att det var många hästar som rörde sig ute på området gjorde förstås sitt till – Lotus hade mycket att titta på och det var väl lite si och så med hans fokus på mig. Men hur jag än kämpade så fick jag inte till det där stödet på yttertömmen och jag kände mig rejält frustrerad. Lösningen var att A tog över tömmarna. Efter att hon jobbat Lotus en stund i öppnor och sidvärtsrörelser så började han att lyssna och blev otroligt fin. Han gick fortfarande med mycket spänst och schvung och när detta nu kunde kombineras med att han faktiskt gick med ett bra stöd på bettet och lyssnade på sin kusk så blev det riktigt bra. För min del så kunde A gärna ha fått köra hela passet medan jag bara satt bredvid och njöt (och huttrade…). Riktigt så enkelt kom jag dock inte undan – och det ville jag ju förstås inte heller egentligen. Jag fick ta över tömmarna och nu hade jag en helt annan känsla i körningen med en häst som kändes genomarbetad och följsam. Till en början. Snart kände jag mig nämligen som en total nybörjare som knappt ens klarade av att göra en hörnpassering. Lotus jobbade så otroligt bra och blev därför väldigt känslig. Mina lite för yviga och stora tömtag störde honom och resultatet blev att det hela blev ganska vingligt. Jag gjorde helt enkelt alldeles för mycket, höll för hårt i tömmarna, blev kvar för länge i tömtagen. Jag fick därför jobba med att vara stadig och göra så lite som möjligt. Försök att bara sitta där med stilla händer och störa Lotus så lite som möjligt. På slutet fick jag äntligen skörda frukterna och jag kunde ligga på stora bågar med en häst som verkligen bar sig själv och följde mina små tömtag, samtidigt som han gick med en otrolig spänst. Så enkelt det kändes då – och så svårt det är! Ibland känns det som om jag aldrig kommer att bli den där duktiga kusken som jag vill vara. Samtidigt var ju omständigheterna igår ganska extrema med tanke på vädret och jag kände inte riktigt igen min vanliga Lotus. Exakt det här skulle dock kunna inträffa på en tävling och därför var det en väldigt nyttig erfarenhet. Och det klär Lotus att gå med lite mera tryck, det gäller bara att jag lär mig att hantera det. För att få upp lite värme själv så spände jag ifrån Lotus och skrittade av honom för hand. Han marscherade på som om han inte fått röra sig på en vecka – trots att han då jobbat ganska hårt i minst en timme. Ganska uppspelt häst! Men när vi så småningom landat i stallet, mumsat lite äpplen och ”snackat lite” med några av favoritkompisarna – då slappnade Lotus av och såg plötsligt väldigt trött ut. Och väldigt nöjd! Igår gjorde vi en favorit i repris och åkte till Johannesberg igen för lite mer hinderkörning. Den här gången var det bara Petra och jag – under As sakkunniga ledning. Inser verkligen vilken förmån vi har som har tillgång till en bra tränare på hemmaplan och dessutom har möjlighet att åka till ett riktigt tävlingsområde och träna då och då! Dagen bjöd på rena högsommarvärmen och Lotus verkade ganska solmosig när jag hämtade honom i hagen. Därför var han inte heller riktigt lika pigg som när vi tränade förra gången. På sätt och vis var det ganska skönt eftersom han var lite väl stökig senast – samtidigt saknade jag den där riktiga framåtbjudningen en aning. Svårt att få en perfekt tempererad häst! Precis som förra gången värmde vi upp med lite dressyrkörning i hindren. Första övningen bjöd på ganska tighta svängar och jag hade lite svårt att få in känslan. Både jag och Lotus vill gärna svänga lite för tidigt, vilket innebär att bakhjulet fastnar i hindret. Jag måste våga hålla kvar en stund till innan jag ber Lotus att svänga – och Lotus måste vara så pass uppe på yttertömmen att han faktiskt ligger kvar. När vi jobbat på en stund började dock Lotus att komma i form och i takt med att han blev mjukare och bättre i formen så blev han också betydligt följsammare och svängarna fungerade mycket bättre. Sambandet mellan dressyr och hinderkörning är minst sagt uppenbart! Egentligen vill vi nog båda två mest bara busa runt bland hindren när vi är på Johannesberg, men jag inser ju att hela jobbet blir väldigt mycket bättre om vi lägger lite tid på grunderna. Uppvärmda och klara styrde vi mot Macken. Även om det inte var riktigt lika mycket tryck i Lotus som vid förra träningstillfället så kunde vi köra snabbare den här gången tack vare att jag nu kunde köra mycket bättre vägar. Lotus var helt klart följsammare nu och vi slapp få en massa ofrivilliga stopp orsakade av att vi kom fel i svängarna. Den här gången vågade jag även sätta Lotus i galopp in och ut ur hindren. Kritiken jag fick var dock att jag är alldeles för yvig i mina tömtag och att jag jagar på Lotus för mycket eftersom jag själv blir lite för ivrig. Jag måste köra mer som när vi tränar dressyr med stadiga händer och små tömtag och jag måste verkligen jobba på att Lotus ska gå på små framåtdrivande hjälper samt faktiskt svara på pisken när jag behöver använda den.
Fortsatte med Hagen och även där kände jag verkligen att vi hade klart bättre flyt i körningen nu. Ända tills A sa åt mig att ta en snävare väg än förra gången – då strulade vi till det igen genom att vända onödigt tidigt och få mer trångt om plats än vad som egentligen var nödvändigt. Efter att ha tränat på just den svängen några gånger och jobbat på att få Lotus eftergiven i sidan så blev det dock riktigt bra. Det var ett väldigt roligt och bra träningspass – samtidigt som jag blev extremt medveten om vad jag behöver träna vidare på. Jag ska bli mycket bättre på att plocka fram koner och annat material och verkligen träna på det här med att köra genom hörn och att ha en häst som följer min yttertöm och faktiskt hamnar där jag vill placera honom. Lotus verkade ganska trött när vi var klara och värmen gjorde förstås sitt till. Han var ordentligt svettig på ”rätt ställen”, vilket verkligen visade att han använt musklerna i bakdelen. Idag var han ganska stel i kroppen, framför allt i bakbenen, så han hade nog ganska ordentlig träningsvärk. En skogspromenad kändes som ett alldeles lagom jobb. Pigg och glad var han i alla fall. Blev tvungen att jobba till långt in på småtimmarna på torsdagskvällen. Dock väntade hovslagaren kl 9.30 på fredagsmorgonen och om en Tuss med ”myror i byxorna” överhuvudtaget ska kunna stå still i de nästan två timmar som skoningen tar så måste han få röra på sig innan. Därför var det bara att masa sig ur sängen och åka till stallet ganska tidigt på morgonen. Ett strålande vackert försommarväder fick mig dock att piggna till och det var riktigt härligt att tömköra ute på ridbanan. Lotus var lite slö till en början (morgontrött?), men piggnade till när han väl kommit igång och vi gjorde ett riktigt bra pass. Jobbade mycket med övergångar, en hel del galoppjobb och en del öppnor och sidvärtsrörelser. Nu fungerade öppnorna riktigt bra, trots avsaknaden av väggar/staket. Det beror tydligen lite på dagsformen.
Hann lagom skritta av och få av Lotus utrustningen innan hovslagaren kom. Trots motionspasset så var Lotus ganska rastlös och jag kunde inte lämna honom en sekund medan hovslagaren ”byggde” hans skor. Den tiden använde jag till att frisera såväl man och svans som hovskägg och öron så nu ser han riktigt prydlig ut. När han sedan till slut fick gå ut i hagen igen visste han inte hur fort han skulle komma ut ur stallet. Han studsade sedan iväg i glada bocksprång, stannade för att rulla sig (nyduschad…) och studsade sedan vidare. Glad häst! Lotus har fått ta det lite lugnt några dagar. Till att börja med behövde han nog lite återhämtning efter söndagens bravader. Han var lite stel i bakkärran på måndagen, även om han inte verkade särskilt trött. Dessutom var det dags för avmaskning, vilket även det resulterade i två dagar med lite lugnare pass.
Jag behövde flytta trillan från logen till förrådet i ridhuset och eftersom det betydde att jag ändå skulle behöva sela på och spänna för (trillan är ingenting som man särskilt gärna flyttar med egen kraft), passade vi på att ta en skön tur i kvällssolen. Det är ju inte så ofta vi kör med trillan så därför var det lite extra kul. Det fick bli en sväng bort till kyrkan och en liten avstickare in på en grusväg. Det är lite kulturbyggd i det området med fina gamla hus så det kändes lite extra roligt att köra där med just trillan. Det var faktiskt lite som att färdas bakåt i tiden och vagnen passade så bra in i miljön. Lotus, som hade stått i sjukhage hela dagen pga avmaskningen, verkade njuta i fulla drag av att få ”gå på tur” och marscherade på i bra tempo. Igår tog vi en skogspromenad och ett lätt tömkörningspass. Idag bestämde jag dock att det fick vara nog med vila och gjorde ett dressyrpass med giggen. Vi har inte kört dressyr på en hel vecka, men Lotus kändes jättefin och jag tyckte att vi gjorde ett riktigt bra pass. Jag försökte att jobba mycket med tempoväxlingar och övergångar och ”tjatade” på mig själv om att vara tydlig och kräva snabba reaktioner. Nu blir det ju aldrig riktigt lika bra när man inte har en tränare där som får en att skärpa sig lite till och kräva det där lilla extra, men jag tyckte att Lotus jobbade på bra. Fin i formen, riktigt lätt i handen och väldigt aktiva bakben. Det känns verkligen att vi lagt en bra grund att jobba vidare från och jag känner mig inte riktigt lika beroende av att köra för en tränare som jag gjort i vissa perioder, utan tycker att vi kan göra ett bra jobb även på egen hand. Dock ska jag se till att boka in A för lite intensivträning de närmaste veckorna, om två veckor är det nämligen dags för tävling igen. Man får väl säga att helgen bjöd på kontraster. På lördagen hölls traditionsenligt Frösunda marknad i och runt ridhuset och självklart var Lotus och jag med och körde. Solen sken, det var härligt varmt och mer besökare än nånsin. Det är fina trillan som gäller vid såna här högtidliga tillfällen och Lotus var så fin framför vagnen. Han såg också ganska nöjd ut när vi körde ner till folklivet vid ridhuset. Att vara där mitt i vimlet och ”mingla” passar Lotus väldigt bra. Att det var ganska rörigt med diverse motorfordon, helikoptrar, barnvagnar, fårvallning och en och annan get (!) bekom inte Lotus det allra minsta. Han knallade snällt på och tittade sig lite nyfiket omkring. Även om det inte direkt var nån kö så var det en strid ström av folk som ville åka med oss och varje gång jag kom tillbaka för att lämna av passagerarna så stod det nya på tur att åka så nån paus fick vi aldrig. Mest var det barn och en och annan tillhörande förälder som ville åka, men ett kärt återseende var två äldre damer, varav den ena gick med rullator, som åkte även förra året och som var så otroligt glada över att de fick åka i år igen. Vi körde i drygt två timmar och mot slutet var nog Lotus rejält uttråkad. Att skritta samma runda gång efter gång är kanske inte riktigt hans grej, men han är väldigt bussig som ändå ställer upp och helt klart var vi ett uppskattat inslag. Dessutom tjänade vi en bra slant till stallkassan. Igår fick Lotus sin revansch. Då var det nämligen dags för årets första besök på Johannesberg och maratonträning. Det var så mysigt att komma dit igen och Lotus såg väldigt nöjd ut när vi lastade ur. Vi spände för och värmde upp genom att skritta runt området och visa det för vår nya groom Anna. Lotus var förvånansvärt lugn till en början, men efter första traven så kan man väl säga att jag hittat ”på-knappen” för sen var det minst sagt full fart. Det var bestämda steg, spetsade öron och väldigt mycket spring i benen. Redan under uppvärmingen tog Lotus flera gånger initiativet till glada galopper – med inslag av bocksprång – och jag kan ju inte säga att jag hade full koll på honom. Att han är pigg och glad är ju förstås bara kul, men bocksprången är jag inte helt förtjust i… Nåja, kan ju inte låta bli att tycka att det är väldigt kul att Lotus tycker att det är SÅ roligt att få springa på Johannesberg och hans entusiasm smittar helt klart av sig.
Själva träningen började med att vi skulle ligga på en volt i ett hinder med ganska trånga vägar. Vi värmde upp på exakt samma sätt förra året och jag hade nog trott att vi skulle lösa den uppgiften bättre nu. Dock hade jag svårt att få Lotus att ta stödet på yttertömmen och det tog en stund innan vi fick till något slags flyt. Var inte helt nöjd med den starten. Nästa uppgift var att köra i Macken, som är ett av favorithindren. Och där lossnade det. Jag kände verkligen att vi utvecklats en hel del från förra säsongen (utan att direkt träna på den här sortens körning) och vi kunde ligga i ett jämnt tempo i en bra trav och göra fina mjuka svängar. Lotus bjöd bra och var jätterolig att köra. Busade gjorde han mest mellan hindren, i själva hindret nöjde han sig med att gå med bra bjudning. Och nej, vi körde egentligen inte särskilt fort. Dessutom blev jag kanske en aning feg just eftersom Lotus visade lite tendenser att dra iväg lite lagom okontrollerat så jag vågade inte riktigt släppa iväg honom ens där det var bra raksträckor som inbjöd till lite högre tempo. Men just det faktum att vi kunde hålla ett jämnt och bra tempo och få till bra svängar utan att trassla in oss och få ofrivilliga stopp gjorde att hela körkänslan blev jättebra. Vi fortsatte med Hagen, som jag förra året upplevde som ganska trång och knepig. Nu fick vi till jättebra vägar och ett riktigt bra tempo. Jag var jättenöjd! I Målarhindret fick vi träna på att köra upp- och nerför backar och här blev det tydligt att Lotus blivit mycket starkare – nu sätter han sig verkligen i backarna och balanserar kroppen jättebra. Som avslutning travade vi genom vattnet och det gjorde Lotus som han aldrig gjort annat. Sedan fick Lotus ta en ordentlig travrunda runt området och trots att vi då hållit på en bra stund så hade han massor av energi kvar och travade med en otrolig bjudning. Kunde inte låta bli att ta ett av hindren igen lite sådär i förbifarten och då kändes det riktigt bra. Jag var otroligt nöjd med träningen. Det känns verkligen att vi kommit en bra bit till i vår utveckling, även om vi behöver träna mer för att våga köra lite fortare. Men det är ett helt annat flyt, en helt annan känsla – och så otroligt kul! När jag nu fick chansen att köra några varv i varje hinder märktes det verkligen skillnad och de sista rundorna var jag riktigt nöjd med. Jag vill bara träna mer, lära mig mer, få upp farten lite till, kunna ta hindren i galopp. Och att Lotus älskar det här är det ju ingen tvekan om. Han bara sprudlade av glädje och ville bara mer och mer. Sånt smittar av sig! Vår groom hade också jättekul, tog sin uppgift på fullt allvar och undrade när vi skulle träna nästa gång. Det undrar Lotus och jag också! I tisdags hade vi vår vanliga ”tisdagskörning”. Dock har vi nu flyttat ut från ridhuset och kör helst utomhus i stället; den här gången blev det på ridbanan eftersom gräsbanan var i blötaste laget. Lotus jobbade bra, men kändes lite seg. Redan när vi skrittade fram kände jag att han saknade bjudning och även om det blev något bättre under passets gång så saknade jag det där riktiga trycket i honom. Dock jobbade han trevligt och var fin i formen så jag var ändå ganska nöjd med honom.
Även igår verkade Lotus lite trött. Såg att han var rejält svullen runt ganascherna, något som ofta händer så här på våren när det spirar diverse växter i hagen och hästarna bara inte kan låta bli att tugga i sig det de hittar. Nån gång har Lotus till och med fått feber på grund av detta. Därför tempade jag honom igår, men han visade helt normal temp. Vi började med en promenad i skogen och helt klart så var Lotus inte sitt vanliga pigga jag för han brydde sig inte ens om att hoppa över diken och vattendrag. Fortsatte med ett tömkörningspass i ridhuset. Då var all trötthet som bortblåst och Lotus var verkligen jättefin. Vi jobbade på samma sätt som häromdagen med mycket öppnor och sidvärtsrörelser och jag la även in många tempoväxlingar samt fick till några riktigt fina försök till piaff. Lotus var härligt följsam och lydig, jobbade verkligen genom hela kroppen och såg otroligt fin ut. Hela hästen utstrålar kraft och styrka, han rör sig med en helt annan säkerhet än tidigare, ja han ser faktiskt ut som en riktig dressyrhäst. Kan erkänna att jag var en väldigt stolt matte och det var inte utan att jag önskade att det varit nån där som såg honom. I morse gjorde jag mitt vanliga ”arbetsbyte” med A, vilket innebär att jag hjälper henne med morgonjobbet i stallet och sedan har hon träning med oss. Även om jag nog inte skulle vilja jobba i stall varje dag så uppskattar jag verkligen de här mornarna i stallet. Det är väldigt skönt att börja dagen med några timmars fysiskt jobb och det är avkopplande att jobba med hästarna – en välbehövlig kontrast mot mitt vanliga och ibland rätt stressiga jobb vid datorn. Träningspasset gjorde vi på gräsbanan och Lotus fick med beröm godkänt. Han var fin redan från början och jobbade med bra takt och i fin form. Vi jobbade på med att göra många övergångar och nu fick jag öka på svårighetsgraden ett snäpp till genom att korta honom ännu mer när jag skulle samla honom och göra ökningar som närmade sig ”riktig” ökad trav. Jag fick växla mellan arbetstrav, mellantrav och ökad trav och även om jag kan erkänna att jag har lite svårt att riktigt känna och se nyansskillnaderna, så var jag imponerad över hur bra Lotus jobbade och hur han verkligen tryckte på i ökningarna. Enligt A så visade han verkligen en början till riktig ökad trav med ”häng” i frambenen, även om han inte har styrkan nog att göra det fullt ut. Till en början var Lotus lite ouppmärksam och en aning seg i övergångarna, men efter att jag gett honom några lite tuffare tillsägningar så räckte det med att jag väste åt honom för att han skulle öka. Ännu ett riktigt riktigt bra pass! Lämnade träningsbanan med en otroligt bra känsla och var väldigt nöjd med den fantastiska utveckling som Lotus visar. För inte alltför länge sedan kändes de här målen helt ouppnåeliga – nu känns det snarare som om vi bara börjat och att vi kan komma hur långt som helst! Avslutade passet med att hämta trillan från ridhuset, eftersom vi behöver den när vi ska köra på Frösunda marknad på lördag. Eftersom den är ganska tung ville jag slippa att själv dra den över ”vallen” som är precis innanför ridhusdörren. Därför spände jag för ute i hinderförrådet och det första Lotus fick göra var att ta i ordentligt för att få vagnen över tröskeln. Inga problem, tyckte Lotus. Inte heller tyckte han att det var det minsta konstigt att det lät ganska mycket om vagnen, en gammal trilla med järnskodda trähjul går ju inte direkt tyst. Slarvigt nog hade jag inte tagit med mig några remmar till bakselen och dessutom helt förbisett att det faktiskt är en liten nedförsbacke mellan stallet och ridhuset. Där blev Lotus nästan påkörd bakifrån av vagnen… Cool som han är så tog han det hela med ro, han stannade upp och tittade på mig och verkade undra om det verkligen skulle vara så här. Det skulle det naturligtvis inte och jag skämdes över mitt slarv. Som tur var så dök Bosse upp precis i det ögonblicket och fick agera broms så att vi kunde ta oss vidare till logen utan missöden. Och jag lovar, bakseleremmarna är nu framplockade och jag kommer aldrig mer att sätta mig i en obromsad vagn utan att spänna fast bakselen först. Dock blev den här lilla incidenten ännu en påminnelse om vilken fantastiskt klok och lugn häst jag har. Igår hade vi arbetsdag i stallet. Diverse städning stod på listan, men jag anmälde mig raskt som frivillig att gå runt hagarna och kolla staket och annat. Med tanke på att dagen bjöd på ganska ihållande regn var det inte så många som konkurrerade om just den arbetsuppgiften, men jag njöt faktiskt av att vara utomhus. Efter den obligatoriska korvgrillningen var det dags för lite körning med Lotus. Som sällskap i vagnen hade jag den lilla tjejen som har sin farmor och farfar i granngården och som tycker att det är jättekul att få åka med oss ibland. Vi körde lite fram och tillbaka på skogsvägar och grusvägar och Lotus var på ett strålande humör och travade glatt på. Vi hade en jättemysig tur och om det nu kanske regnade lite av och till så märkte vi det knappt.
Idag bestämde jag mig för att det var dags att prova det nya, och som det visade sig väldigt fina, underlaget i ridhuset med lite tömkörning. Lotus var jättefin. Det var bra fart på honom, men till skillnad från häromdagen så höll han sig i skinnet och lyssnade på mig. Och visst, helt klart så är det enklare att göra ett bra tömkörningsjobb när man är inom fyra väggar! Eftersom vi var ombedda att undvika att ”ligga och nöta” på volter tills ridhusunderlaget satt sig ordentligt så jobbade jag mycket längs fyrkanten med övergångar, öpppnor och skänkelvikningar. Vi gjorde även lite jobb på volter, men då tänkte jag verkligen på att öka och minska storleken och flytta volterna hela tiden för att inte nöta på samma ställe. Och det var helt klart nyttigt, det gjorde att jag tvingades styra och planera vår väg. Lotus jobbade jättebra i traven, man såg verkligen hur han satte under sig och jobbade bakifrån och han såg väldigt fin ut i formen. Att trava längs långsidorna är däremot lite svårt numera eftersom Lotus lagt upp ett högre travtempo i körningen som han gärna vill ta med sig även i tömkörningen – och så fort kan matte inte springa. Vi jobbade även mycket i galopp och Lotus kunde då ligga i en väldigt kort och stadig galopp. Som avslutning jobbade vi lite mot piaff och fick till några riktigt fina tramp. Det var väldigt roligt att arbeta Lotus från marken och verkligen se honom jobba. Han är SÅ fin nu! Det är fascinerande att se den välmusklade kroppen, hur korrekt han jobbar och vilken styrka han utstrålar. Vi har nått en nivå som jag aldrig trodde skulle vara möjlig – och vi tänker inte stanna här. Ibland kommer tanken; hur länge får jag njuta av det här? Men jag försöker alltid att skjuta undan såna tankar. Jag har en helt fantastisk häst, kanske kommer jag aldrig mer att ha en så fin häst. Vi har ingen aning om hur länge det här varar, men jag njuter verkligen av varenda sekund och gör mitt bästa för att ta den här tiden tillvara. Nån gång när Lotus jobbar sådär riktigt bra kan jag även sakna ridningen för en kort sekund och fundera lite på hur det skulle kännas att sitta på honom när han går på det sättet. Men egentligen saknar jag inte ridningen ett dugg. Visst, det var roligt att rida honom, men samtidigt var jag ofta frustrerad över att jag inte var en tillräckligt duktig ryttare för att nå de resultat jag ville. Jag känner sällan samma frustration när jag kör eller tömkör. Dessutom misstänker jag att just det faktum att Lotus inte längre behöver vara ridhäst har bidragit till att han jobbar så otroligt bra just nu. Jag var full av inspiration när jag åkte till stallet idag. Dels efter gårdagens träningspass och dels efter att ha läst några bra träningstips i en blogg. Öppnor och skänkelvikningar har alltid varit viktiga övningar när jag ridit och tömkört, men jag har inte ens tänkt på att man även kan göra dem i vagn. Visst, ibland har jag blivit uppmanad att ”tänka lite öppna” för att uppnå nåt annat mål, men jag har egentligen aldrig kört öppnor och skänkelvikningar på allvar.
Förutsättningarna blev dock lite annorlunda mot vad jag tänkt mig. Det hade regnat ganska rejält så jag hade ingen lust att vara på gräsbanan eftersom risken var stor att vi skulle trampa sönder den. Eftersom ridhuset fortfarande är stängt för renovering av botten så gick det inte att vara där heller och dessutom hade gårdagens hoppträning av just den anledningen hållits på utebanan - och kvar där var en hel hoppbana. Jag funderade en stund på vart vi skulle ta vägen, men bestämde mig sedan för att ge rid-/hoppbanan en chans. Och där blev jag positivt överraskad. Det var visserligen ganska många hinder, men de stod på ett sånt sätt att det fanns gott om plats att köra runt och utanför dem. Vårt dressyrpass fick därför inslag av hinderkörning, där vi kunde köra alla möjliga formationer runt hindren. Allt eftersom Lotus blev uppvärmd blev jag modigare och la in allt knepigare vägar. Lotus var jätteduktig! Han tyckte nog att det här var en rolig övning och gick med bra energi och var jättefin i formen. Han kändes otroligt lösgjord och följsam och jobbade verkligen jättebra. Jag fick påminna mig om hur svårt det tidigare varit att få honom att vara följsam i vänstervarvet – nu kunde vi göra snäva vänstersvängar utan några som helst problem. Vi jobbade på med de övergångar och tempoväxlingar vi jobbade med dagen innan och testade även både skänkelvikningar och öppnor, vilket fungerade jättebra. Det var verkligen ett jätteroligt körpass och att det regnade i stort sett hela tiden störde oss inte det allra minsta. Däremot skämdes jag lite när jag efteråt såg att vi lämnat ganska djupa spår i ridbanesanden på en del ställen så jag kände mig tvingad att gå tillbaka med en kratta och jämna ut det värsta. |
Vi finns på Instagram:
|