Lördagen bjöd på strålande soligt vårväder och jag körde ett rejält arbetspass i trädgården. Var helt slut när jag kom till stallet så den planerade tömkörningen fick utgå till förmån för körning – och jag tror inte att Lotus misstyckte. Värmde upp med att skritta i backar för att sedan trava och galoppera på vallen och den del av stubbåkern som var torr och fin. Lotus var jättetrevlig att köra; jobbade på med massor av energi samtidigt som han jobbade i riktigt fin form. Han var ganska ordentligt svettig när vi var klara så han hade nog fått ta i lite.

På söndagen hade vi vår nya groom A på plats igen och dagens uppgift var övningskörning med giggen; dels för att A ville prova hur det kändes och dels för att jag behövde träna på att köra dressyr med en person bredvid mig i vagnen.

Vi körde årets första pass på utebanan och det känns som om det är lite mer plats för en vagn där än i ridhuset. Lotus behövde lite uppvärmningstid innan han kom till bra jobb, men sen var han riktigt duktig. Försökte verkligen att tänka på allt som A och jag jobbat med under veckan och tyckte nog att vi klarade oss ganska bra på egen hand. Lotus var fin i formen, någorlunda lätt i handen och när vi väl kommit igång så gick han i ett riktigt fräscht och luftigt travtempo. Gissar att A hade velat göra en och annan förbättring om hon sett oss, men på det stora hela var jag väldigt nöjd. Jag körde även igenom tävlingsprogrammet (med viss improvisation eftersom jag inte hade fullständig koll på i vilken ordning momenten kommer) och det gick förvånansvärt bra. Inga tiopoängare kanske, men klart godkänt. Till och med avvikelsen på enhandsfattning gick riktigt bra. Däremot måste vi nog träna lite på övergångar till skritt samt det där med att stå stilla i halten, dvs de där sakerna som egentligen borde vara ganska enkla men som man är väldigt slarvig med att träna på.

Vi tränar vidare – även igår fick vi hjälp av A. Den här gången fick jag köra fram själv och Lotus kändes superfin. Han var väldigt mjuk och lösgjord redan från start och jag hade en väldigt trevlig känsla. Fick jobba mycket med tempoväxlingar och att öka och minska volter – där får jag verkligen jobba med att hålla kvar vänstertömmen för att hålla voltspåret fast jag ställer åt höger. Lotus har blivit väldigt mycket känsligare och mer uppmärksam och han går på betydligt mindre hjälper än för bara några veckor sedan.

Dock ville A se lite mer/luftigare trav – dagen innan gick han i en väldigt luftig och vägvinnande trav som jag i och för sig tyckte kändes ganska hastig, men som faktiskt är den trav vi bör visa i ett dressyrprogram. Därför satt A upp i vagnen och körde en stund – och det räckte med att hon tog tömmarna och petade lite med pisken så såg jag hur Lotus satte under sig bakbenen, blev kortare i formen och fick en helt annan trav. Hon jobbade honom en stund med mycket övergångar och tempoväxlingar och Lotus var så otroligt fin. När jag sedan fick ta över tömmarna igen kändes Lotus jättefin. Nu hade han det där ”trycket”, samtidigt som han var lätt i handen och väldigt följsam. Nu kunde även jag göra fina övergångar och tempoväxlingar och jag kunde göra fina serpentiner med en följsam häst. Så otroligt nöjd med min fina Lotus! Älskar verkligen att träna och att få jobba på så här intensivt som vi gjort nu och se en tydlig utveckling är jättekul. Så tacksam för att jag har denna möjlighet!

Lotus var nog lite trött när vi var klara, det har varit några tuffa dagar för honom. Men han såg väldigt nöjd ut när han stod och gäspade i stallgången när jag gjorde i ordning honom efter passet. Ännu nöjdare såg han ut när han sedan fick gå ut i hagen i solen. En Lotus som får jobba sig trött är helt klart en väldigt nöjd Lotus! Idag ska vi dock bara ta en promenad, nu har Lotus gjort sig förtjänt av lite vila.

Vi ligger verkligen i hårdträning just nu – framför allt Lotus. Efter en alldeles för lång period av konvalescens och igångsättning utnyttjar jag nu till fullo det faktum att jag har en alldeles fantastisk körtränare i hemmastallet och dessutom arbetstider som gör det möjligt att träna när hon har tid och när det finns möjlighet att nyttja ridhuset – dvs i första hand på mornarna. Dessutom har jag väldigt entusiastiska ”körkollegor” i stallet som tar initiativ till roliga träningar. Kan förutsättningarna bli bättre?

Igår kväll hade vi precisionsträning. A hade byggt upp en riktigt seriös bana med både bollar och nummerskyltar. Vi har inte varit i närheten av en precisionsbana sen i somras och dessutom har jag aldrig kört precision med nya giggen. Nyttig träning med andra ord. För att få det hela ännu mer ”på riktigt” kallade jag in sambon som groom.

Lotus tyckte att det var väldigt kul att få springa mellan konerna och det var bra fart på honom. I början var vi dock lite ostrukturerade. Jag tror att jag tappar lite av mitt vanliga fokus när konerna kommer in i bilden och jag blir då lite slarvigare och hetsigare än när jag kör dressyr - och samma sak verkar gälla Lotus. När vi hade hållit på ett tag fick vi dock riktigt bra flyt i körningen och Lotus kändes fin. Helt klart så har han förstått det här med konkörning och han suger verkligen mot ”hindren”.

Mitt stora problem är att lära mig banan – och det komplicerades ytterligare av att jag försökte att lära mig banan medan jag körde. En del dåliga svängar kunde därför förklaras med att jag faktiskt inte riktigt visste vart jag skulle. Men dessvärre måste jag nog erkänna att även när jag vet vart jag ska så är det inte min starkaste sida att komma rätt på portarna och sedan se den bästa vägen mot nästa port. Men men, övning ger färdighet och när vi fått köra banan några gånger fick vi riktigt bra flyt och kunde avsluta med ett felfritt varv i någorlunda bra fart. Hade även bra hjälp av groomen som använde sina road racing-erfarenheter för att lotsa mig rätt genom svängarna. Inte riktigt samma fart som han är van vid, men principen är ju densamma.

Roligt hade vi i alla fall allihop och jag hoppas att vi får fler tillfällen att träna på detta så kanske vi inte behöver så många övningsrundor innan vi kan ta oss runt felfritt.

I morse hade vi dressyrträning. Precis som förra veckan så fick A börja att köra. Lotus var jättefin! Han såg lättare och luftigare ut än senast vi tränade och tog hjälperna väldigt bra. Han såg riktigt elastisk ut och det syntes verkligen hur han varierade steglängden och satte under sig bakbenen ordentligt. De fick till riktigt fina ökningar det gick verkligen att variera både tempo och steglängd. I början av passet var Lotus lite öppen formen eftersom A prioriterade att han skulle sätta under sig, jobba bakifrån och vara lätt i handen, men efter en stund kunde hon samla honom lite mer och då syntes det verkligen att han blev kortare i hela kroppen. Som jag njöt av att titta på honom för han var bara så otroligt fin! Han har verkligen en snygg sida och rör sig väldigt trevligt och när jag ser honom i arbete syns det tydligt hur otroligt musklad han blivit, han är faktiskt ett riktigt muskelpaket nu för tiden.

Jag körde en stund på slutet (fast jag nästan tyckte att det var synd att sitta upp och ”förstöra”). Jag fick växla lite mellan rakt spår och volter och variera tempot i syftet att hitta känslan och kunna påverka honom med små hjälper. Han var fantastiskt trevlig att köra och jag njöt verkligen. Min fina fina häst!

En Lotus som får träna och jobba sig trött och sedan tillbringa dagarna i sin stora hage tillsammans med sina kompisar, det är en nöjd och glad Lotus. Och en nöjd och glad Lotus är väldigt mycket trevligare att jobba med. Som jag njuter av att min vanliga trevliga häst äntligen är tillbaka! Dessutom njuter jag av att vår intensiva träning redan gett resultat.

I lördags tömkörde vi på utebanan och Lotus överraskade mig genom att kunna genomföra hela passet utan några galna bocksprång. Eller nåja, det är klart att han inte kunde låta bli att ta några glädjeskutt när han fattade galopp, men det är skillnad på bocksprång och bocksprång och de där små glada skutten har jag inga problem med, de hör snarare till.

Lotus jobbade otroligt bra genom hela passet. Han var bärig och lätt i handen, jag kunde korta och länga honom och han tog både förhållningar och framåtdrivande hjälper jättebra. Han gick i en ganska hög men ändå inte särskilt öppen form och var på det hela taget jättefin. Kändes verkligen jättebra att jobba med honom och det märktes att han tagit till sig det vi jobbat med i veckan.

Igår blev det en härlig körtur i vårsolen tillsammans med vår nygamla kompis A. Vi tog ”som vanligt” landsvägen bort till kyrkan och körde sedan på grusvägarna där. Lotus var sådär härligt trevlig som jag vill ha honom; pigg och glad och med vägvinnande trav, men samtidigt lugn och avspänd och bara väldigt nöjd. Han travade på jättebra, låg i en stadig form och jobbade verkligen genom hela kroppen, samtidigt som han var trevligt lätt i handen. Precis som det ska vara!

Vi var ute i en och en halv timme, tillryggalade ungefär 12 kilometer och av det var en stor del trav. Lotus var väldigt nöjd, lite svettig och inte det minsta trött när vi var tillbaka.

Bjuder på några fina bilder från körkursen – tack Ulrika Gindemo som var flitig med kameran!

Foto: Ulrika Gindemo

Inspirerad av kursen så har det blivit mycket körning de senaste dagarna. I måndags fick dock Lotus en välbehövlig paus i form av en promenad. Det faktum att han lugnt och stilla gick ett par steg bakom mig hela promenaden talade sitt tydliga språk; Lotus var lite trött efter helgen.

I tisdags körde jag på egen hand och Lotus kändes riktigt fin. Nu är du ju alltid så att när man haft en bra träning och fått smak på hur bra det KAN gå, så vill man ju förstås att det ska gå lika bra när man kör på egen hand nästa gång – och så blir det ju nästan aldrig. Nu var det ju dessutom så att det pass som Christer gjorde med Lotus i söndags egentligen var långt över Lotus förmåga och på en nivå som jag nog aldrig kommer att uppnå. Men bortsett från det så var jag riktigt nöjd med det pass vi gjorde på tisdagskvällen och Lotus kändes stadig och fin i formen och jobbade på bra. Lite stark i handen kanske och jag fick honom inte riktigt så luftig och självgående som jag kanske hade hoppats på, men han var ändå mjuk och följsam.

A och jag kom ju överens om att ta tag i träningen ordentligt och vi har nu gjort bra träningspass både onsdag och torsdag. Vi byter lite tjänster, vilket betyder att jag hjälper henne med morgonpasset i stallet och när alla hästar är ute och stallet iordninggjort så är det dags för körning. A har fått köra fram Lotus båda dagarna och sedan har jag fått ta över. På så sätt får både häst och kusk lite utbildning.

A vill att vi får Lotus lättare, känsligare och mer självgående. När Christer körde honom fick han ju visserligen en häst som verkligen satte under sig bakbenen och gick i hög form, men han fick också ganska mycket häst i handen och Lotus gick i en form som han egentligen inte riktigt har styrka nog att klara. A vill att vi istället under en period låter Lotus gå i en lite längre och öppnare form, men han ska verkligen jobba genom kroppen och använda sina bakben, samtidigt som han ska vara väldigt lätt i handen. Som den ”dressyrnörd” jag trots allt är så har jag lite svårt att tycka att hästen faktiskt jobbar bra när den inte ”kröker på nacken”, men när jag nu verkligen ansträngde mig för att titta på hur Lotus jobbade med kroppen och strunta i hur halsen såg ut, kunde jag konstatera att han jobbade otroligt bra, verkligen använde kroppen rätt och såg väldigt balanserad ut.

När det var min tur att köra fick jag träna på att exakt kunna reglera vilket tempo Lotus skulle gå i och han skulle bli kvar i det tempo jag bestämde även om jag lättade lite på tömmen. Så fort han ökade tempot det minsta fick jag ta tillbaka honom, för att sedan lätta igen. Det fungerade över förväntan, Lotus verkade förstå vad det handlade om och körningen blev väldigt mycket trevligare när jag slapp ha så mycket i handen. Sakta men säkert blev Lotus både kortare och högre i formen utan att jag fick mer i handen och jag hade en väldigt trevlig känsla i körningen. I slutet av passet kunde vi göra jättefina ökningar där Lotus svarade bra framåt för väldigt små hjälper och sedan fick jag ta tillbaka honom så kraftigt att han verkligen satte under sig och nästan trampade lite, innan han fick gå framåt igen. Det hela kändes väldigt harmoniskt och trevligt och Lotus verkade väldigt nöjd, även om han fick jobba på ordentligt.

Nu gäller det att befästa detta hos både mig och häst och komma bort från den lite väl låga form med mycket i handen som vi hamnat i på sistone. Men det känns jättebra och jag tycker att vi kommit en bra bit på vägen.

I går fick Lotus äntligen gå ut i sin stora hage igen. Han verkade väldigt nöjd med detta, även om han tog det med ro (vilket kan bero på han var väl motionerad och avrastad innan). Han blev översvallande välkomnad av sin kompis Lillen som verkade väldigt lycklig över att Lotus var tillbaka och inte vek en centimeter från Lotus så länge jag var kvar i stallet.

Tillbaka i vardagen efter en rolig, intensiv, inspirerande och en smula omtumlande kurshelg för Christer Pålsson. Vi åkte redan i fredags kväll – A, jag och Lotus – och med tanke på att det var halv storm och snöglopp på lördagsmorgonen visade det sig vara ett väldigt klokt beslut. Både Lotus och jag sover bra borta och det var otroligt skönt att kunna åka i lugn och ro när vi var redo och sedan kunna installera sig utan stress. Kursen hölls på anläggningen Rotbrunna utanför Enköping, ett väldigt trevligt ställe med ett jättefint stall och plats för oss kuskar på övervåningen. Lotus installerade sig snabbt och verkade nöjd med sina nyfunna vänner i form av en otroligt charmig russkille på ena sidan och ett halvblodssto på den andra. De två halvbloden stod sedan och åt ur samma höpåsar, på varsin sida om gallret.

Vi inledde lördagsmorgonen med en promenad i omgivningarna och Lotus var minst sagt ”uppe i det blå”. Han var totalt överladdad, hoppade och for och jag fick använda båda händerna för att kunna hålla honom i styr. När jag sedan från ridhusläktaren hörde hur det rasade snö från ridhustaket med ett öronbedövande dån blev jag riktigt nervös för vår körning. Det var också en väldigt spänd och ofokuserad häst som jag hade framför vagnen när det blev dags för vår första lektion. Det kändes inte som om han lyssnade på mig över huvud taget och han följde definitivt inte mina tömtag. Christer gillade inte alls det han såg och ganska snart klev han upp i vagnen och tog över tömmarna. Jag kan säga att jag bara var tacksam, ville faktiskt inget hellre än att få hjälp med att ”få Lotus inom ramarna”. Christer gav Lotus ett rejält arbetspass och jobbade med att han skulle driva framåt, bli lättare fram, inte hänga fast i tömmen och bli tung i handen. Han vill gärna ta tag i högertömmen och inte ta stöd på vänster, med påföljden att han inte heller följer med vänstertömmen – det är därför vi inte riktigt kommer dit vi ska… Och det är klart att Lotus svarade på jobbet och blev jättefin; med en erfaren kusk vid tömmarna som ger honom korrekta och tydliga direktiv så blir det ju ganska omgående bra. Jag fick köra en stund på slutet och nu var det en helt annan känsla i hästen.

Den känslan kunde vi ta med oss till eftermiddagens träning. På morgonen kändes allt bara ”fladdrigt” och ostyrigt och jag skämdes nästan över hur illa jag körde. Det märktes också att Christer var missnöjd – han vet att vi kan bättre och vill se en utveckling. Därför kändes det bra att börja det andra passet med en riktigt följsam och trevlig häst som verkligen jobbade bra. Nu tog jag också till mig kritiken om att jag var för ostadig och yvig i mina hjälper.

Vi jobbade mycket på böjda spår där jag fick öka och minska volten runt koner och det blev väldigt tydligt så fort Lotus inte följde mig som han skulle. Nästa svårighet var att gå från det böjda spåret ut på rakt spår – utan att tappa vägen. Lotus driver gärna till höger i det läget och jag måste vara väldigt snabb med att räta ut honom för vänstertömmen – samtidigt som jag hela tiden måste ha ett stadigt stöd på högertömmen och gärna ha hästen en aning högerställd. Det var för övrigt det genomgående temat; just nu får jag inte ställa Lotus till vänster överhuvudtaget utan han ska vara rak eller något högerställd tills han kommit igenom ordentligt i den sidan (något som jag definitivt känner igen sen tidigare, både från ridning och körning).  Vi avslutade passet med att jobba på små volter i skritt och trav med ganska mycket samling och nu var Lotus riktigt fin.

Om jag kände mig ganska hopplös efter första passet så var en hel del av självförtroendet tillbaka efter det andra. Christer sa flera gånger att jag har en fantastisk häst och att vi skulle kunna vinna det mesta inom dressyren om vi bara får ordning på allting. Det kräver dock att kusken skärper till sig och jag fick mycket kritik för att jag inte är tillräckligt stadig och konsekvent. Kritik som jag verkligen tog till mig och som jag hoppas hjälper mig vidare.

Och om jag på morgonpromenaden hade en häst som i princip svävade en bit ovanför mig så var kvällspromenaden raka motsatsen; nu hade jag en avslappnad häst som gick en halv meter bakom mig med hängande lina. Och han verkade väldigt nöjd!

När jag skrittade fram Lotus till söndagens pass så kändes han nästan lite avslagen, men så fort vi kom in i ridhuset och började trava fram så var han jättefin. Han gick med ett härligt driv och jag hade ett jämnt stöd i tömmarna. Även idag jobbade vi mycket med volter av varierande storlek runt koner och jag fick fokusera på att få Lotus att följa tömmen och ta stöd på vänstertömmen. Vi jobbade i ett lite kortare tempo än dagen innan och kom lite närmare samling. Jag hade en jättebra känsla i körningen och skillnaden mot det första passet var enorm.

Christer verkade nöjd med det han såg och klev sedan upp i vagnen för att försöka ta Lotus ett steg till och han fick verkligen Lotus att komma under sig med bakbenen, bli lätt och luftig framtill och helt självgående. Men plötsligt verkade Lotus tycka att det var lite väl jobbigt och svarade emot genom att kicka bakut; först en gång bara lite grann och sedan en gång till och då lite högre. Man kan väl säga att Lotus gjorde ett stort misstag. Om man nu absolut ska sparka bakut framför vagnen (vilket man förstås absolut inte ska) så ska man definitivt inte göra det med en av Sveriges mest rutinerade kuskar vid tömmarna. Lotus fick verkligen lära sig en rejäl läxa… Och även om jag kanske skämdes lite över Lotus beteende, så var jag samtidigt tacksam över att detta hände just där och då. Lotus fick precis den minnesbeta som han behövde och jag hoppas verkligen att han lärde sig något. Han har helt enkelt blivit lite för kaxig och olydig på sistone och det är helt klart dags att ta tag i detta.

Efter denna lilla incident gick Lotus dock som han aldrig gått förut. Wow vad han travade! Höga luftiga framben, väl undersatta bakben och fin hög form. Nu såg jag ju bara det hela från vagnen, men A som betraktade det hela från marken kunde bekräfta att han var fantastiskt fin.

Så nog kunde man se en utveckling under denna helg och det här var nog precis den kick-start som Lotus och jag behövde för att komma igång igen. Jag kommer ju aldrig att kunna köra Lotus på det sätt som Christer gör – och det kanske är tur det för jag är inte säker på att Lotus skulle hålla för att gå så i längden. Men det är både roligt och nyttigt att få se vad Lotus faktiskt kan prestera och om jag kan lära mig att plocka fram en del av detta så kommer jag att vara väldigt nöjd.

Jag är otroligt nöjd med vad vi presterat denna helg (även om jag skäms lite för Lotus uppförande…) och vet vad vi har att jobba mot. Att flera gånger få höra Christer säga att Lotus är en fantastiskt fin häst värmer ett stolt mattehjärta och att han är lite tuff mot både kusk och häst handlar mest om att han vet vad vi kan prestera och vill att vi ska utvecklas. Men den samling och form som Lotus gick i under helgens sista pass har han aldrig presterat förut så nog har det skett en utveckling, trots allt. Att A var med på kursen och såg alla våra pass är förstås en enorm fördel. Nu får hon hjälpa oss att förvalta och befästa det vi lärt oss. Vi har redan planerat för intensivträning framöver.

Och som vanligt var det fantastiskt roligt att vara på kurs och träffa både nya och gamla bekantskaper och få umgås med likasinnade ”körnördar”. Försökte att titta så mycket som möjligt på övriga ekipage och fick se många fina hästar och duktiga kuskar. Mina favoriter var nog ett par med två otroligt fina russ.

Dags att sammanfatta de senaste dagarna. I måndags tömkörde vi i ridhuset. Lotus var riktigt skötsam, vilket innebar att han kunde göra galoppfattningar utan att börja bocka och sprattla och att han höll sig till den gångart jag bestämde. Han var riktigt fin och jobbade bra. Jobbade mycket med öppnor och skänkelvikningar för att få honom lite mjukare i sidorna. Fin i formen, men vi får inte riktigt till öppnorna eftersom han inte riktigt vill sätta under sig på det sättet som jag vill.

På tisdagskvällen var det som vanligt körning i ridhuset. En riktigt trevlig Lotus som jobbade på bra. Jobbade mycket med tempoväxlingar och försökte att både korta och länga traven ordentligt. Fungerade helt OK, men jag skulle vilja ha Lotus lite mer elastisk och lydig – nu känns det som om reaktionerna tar lite för lång tid. Körde även diverse rörelser som är med i dressyrprogrammet – vi ska faktiskt tävla om några veckor. Det tyckte jag fungerade ganska bra och Lotus kändes riktigt följsam.

Igår tog vi en ordentlig skogspromenad i vårsolen. Det är ganska spännande att promenera med Lotus. Rätt som det är så får han för sig att hoppa över ett dike i bästa fälttävlansstil eller så kan han bara inte motstå att ta några galoppsprång nerför en backe. Som tur är så leder jag honom alltid i lång lina så det finns lite utrymme för honom att fladdra runt, men det gäller att hänga med. Till hans försvar ska sägas att han aldrig har för avsikt att komma loss och jag har aldrig tappat honom – det är liksom bara så att han är så full av energi och spring i benen och nånstans måste han ju göra av överskottet.

Idag tömkörde vi utomhus. Första gången på länge som jag vågade mig på att tömköra ute på vägarna och till en början gick det väldigt städat till. Men så plötsligt, när vi var i kanten av en åker, så for Lotus i luften på det där sättet som bara Lotus kan, helt omotiverat och utan nån som helst förvarning. Han lyckades få en töm runt ena bakbenet och det var lite rörigt ett tag innan jag trasslat ut honom. Och sen gick vi vidare som om ingenting hade hänt…

Fortsatte sedan med dressyrjobb på ridbanan. Värmde upp med att Lotus fick trava på stora volter och han var jättefin. Gick med ett härligt påskjut och såg väldigt lösgjord ut. Dock kunde han inte hålla sig i skinnet utan flera gånger flög han i luften i bocksprång som skulle göra en rodeohäst avundsjuk. Sprången kommer utan minsta lilla förvarning och han bockar på nåt sätt med både skruv och snärt så att han nästan rycker tömmarna ur händerna på mig. Tre gånger trasslade han in sig mer eller mindre mycket i tömmarna och vi fick stanna och trassla upp allting innan vi kunde fortsätta. Sista gången blev jag riktigt riktigt arg på Lotus och han fick verkligen veta det. Kanske var det precis vad som behövdes för efter det lugnade han ner sig en aning och även om det fortfarande kom ett och annat bocksprång så var de inte fullt lika våldsamma. Växlade mellan trav och galopp en stund och kunde faktiskt jobba honom ordentligt i galoppen. Men jag blir lite trött på att han ska vara så stökig…

Fortsatte med lite öppnor och skänkelvikningar och Lotus jobbade bra. Öppnorna blir riktigt fina om jag inte kräver alltför långa sträckor och om jag hela tiden driver på bakbenen. Antar att det enda vi kan göra är att träna vidare och att styrkan är på väg tillbaka. Skänkelvikningarna var riktigt fina och där kunde han bli kvar i en ganska hög form.

Till helgen åker vi på kurs för Christer Pålsson. Ska bli jättekul verkligen, men jag önskar att vi vore lite mer förberedda. Visst, man åker inte på kurs för att visa upp sig utan för att få hjälp att komma vidare. Dock hade jag gärna velat att vi hade kunna jobba vidare på det vi grundlade på förra kursen så att Christer kunde hjälpa oss att komma ett steg till. Nu har vi i stället i princip tagit några steg bakåt och eftersom A dessutom varit bortrest så har vi inte kommit igång med träningen trots att vi var redo för det för flera veckor sen. Men det ska bli jättekul att komma iväg och jag får ta det som en ”kick-start” för att komma igång igen. Och A är tillbaka och kommer att följa med på kursen så nu hoppas jag verkligen att vi kommer igång på riktigt igen. Jag behöver verkligen nån som tjatar på mig!

 I vårt stall finns väldigt många olika inriktningar inom ridsporten representerade. Dressyr av lite olika sorter och slag, hoppning, körning och även western. I lördags bjöd westernrepresentanten in till att prova på en trail-bana och det är klart att Lotus och jag skulle vara med. Hindren var av lite olika karaktär och handlade snarare om att ta sig igenom eller runt än över. För min del blev det förstås tömkörning – och jag kunde ganska snart konstatera att många av övningarna krävde en ytterskänkel. Slalom runt koner var inget problem, inte heller att skritta genom ett ”L” av bommar och sedan rygga tillbaka samma väg. Rutan av bommar, som man skulle gå in i och sedan snurra runt i utan att röra bommarna, var nästintill omöjlig att klara på töm, men att trava över bommarna gick bra. Bron (gjord av en lastpall) gick bra så länge jag gick bredvid Lotus, men när jag skulle tömköra honom över så tyckte han att det var enklare att smita på sidan. De efterföljande upphöjda bommarna som skulle passeras i skritt borde egentligen inte vara några som helst problem, men nu har ju Lotus ett lite speciellt förhållande till bommar och vill gärna hitta på egna övningar. Nu provade han att ta bommarna i både trav och galopp och det gick väl lite sådär kan man säga. Galoppen resulterade i rejäla hopp som urartade i vilda bocksprång, med tömmar som snodde sig runt benen på honom och en nästan tappad häst som följd. Helt klart så är Lotus lite mer galen än vanligt just nu!

Vi använde övningarna lite på vårt eget sätt och det var nyttigt att trixa runt genom olika formationer. Ett bra sätt att träna både lydnad och precision och jag tyckte nog ändå att vi klarade ut en del ganska krångliga situationer. Förutom de gånger när Lotus fullständigt ”flippade ur” i bocksprång så var han riktigt duktig och han såg väldigt fin ut, men jag tror inte att vi fick särskilt högt betyg i uppförande och jag tror definitivt inte att vi har nån karriär framför oss inom trail. Men det var både roligt och omväxlande och väldigt nyttigt.

Som avslutning fick Lotus jobba på i lite högre tempo i både trav och galopp på stora volter och han var otroligt fin med ett härligt påskjut. Passade även på att dra isär cavallettibommarna till travavstånd och Lotus såg väldigt nöjd ut när han fick trava över dem.

Igår tog vi en tur med vagnen i härligt soligt men ganska blåsigt vårväder. Kunde köra runt vallen, som nu torkat upp ganska bra, och körde även på skogsvägen. Lotus var stundtals väldigt taggad, samtidigt som han vissa sträckor snarare saknade bjudning. Däremellan travade han dock på i en väldigt fin och taktmässig trav och i fin form. Dock var han ganska stökig. Flera gånger fladdrade han iväg helt omotiverat och bakdelen ”guppade” ordentligt ibland. En gång sparkade han till och med i vagnen och då blev jag riktigt arg på honom. Han sparkade varken högt eller hårt så det kändes egentligen inte farligt, men väldigt onödigt och ganska obehagligt och framför allt får såna incidenter mig att bli lite orolig för vad som kan hända härnäst. Hur mycket koll har Lotus egentligen och vet han att det inte är nån bra idé att bocka på riktigt framför vagnen? Nu är han tack och lov ganska lydig och när jag sa till honom på skarpen så skärpte han sig genast. Frågan är bara om han kommer ihåg det nästa gång…

Ja, det är verkligen hög tid att släppa ut honom i stora hagen så att han får rasta av sig själv litegrann och inte behöver ta ut allting under motionspassen. Hagarna har torkat upp förvånansvärt bra och egentligen skulle jag nog kunna släppa ut honom redan nu. Dock ska vi på kurs för Christer Pålsson i helgen och med tanke på hur länge Lotus redan gått i sin lilla tråkiga hage, vågar jag inte släppa ut honom nu och riskera skador eller tappade skor just nu. Men nästa måndag får han gå ut med sina kompisar och jag hoppas verkligen att det är den rätta medicinen för att jag ska få tillbaka min lite mer normala häst.

Har haft några helt galna dagar när det har känts som om jag jobbat dygnet runt – och även de få timmar då jag inte jobbat har jobbet snurrat i mitt huvud. Det är såna dagar som det kanske skulle vara enklare att bara låta hästen vila, kanske t o m be nån annan ta hand om den mest nödvändiga skötseln och helt strunta i att åka till stallet. Men jag fungerar inte så, och inte Lotus heller. Dessutom tror jag att de där pauserna jag får från jobbandet genom att åka till stallet är bra för mig, även om stallbesöken gjort att den redan alltför korta nattsömnen blivit ännu kortare.

I tisdags kväll körde vi i ridhuset – utan Petras entusiasmerande sällskap den här gången, men de som körde innan mig hade i alla fall ställt fram lite koner så vi hade ändå lite hjälp till bra övningar. Lotus jobbade bra, men kändes faktiskt lite trött. Fin i formen och bra jobb, men inte den där riktiga mjukheten och framför allt inte den riktiga bjudningen. Det var fjärde dagen i rad han gjorde ordentliga jobb så jag tror helt enkelt att han var lite trött.

På onsdagen hade jag redan planerat för en skrittpromenad. I ursprungsplanen ingick dock en vagn, men med tanke på att jag hade lite kort tid på mig i stallet på grund av jobbet så fick det bli en promenad i stället. Körningen kräver ju en del tid för uppstart och avslutning så det kändes bättre att använda tiden till en ordentlig promenad. Nu kändes Lotus allt annat än trött – det var bra fart på honom. Dock märktes det i alla fall att han var ganska avrastad för även om han var pigg så höll han sig på marken.

Igår hade jag egentligen inte heller så mycket tid för stallet, men jag bestämde mig för att inte tänka så mycket på det, det kändes helt OK att ”betala” för några trevliga timmar i stallet genom att jobba några timmar extra på kvällen. Att det var den första riktiga vårdagen bidrog till beslutet. Solen sken, fåglarna kvittrade och det var riktigt varmt i luften.

Spände för maratonvagnen och värmde upp med en sväng på grusvägarna. Lotus var sådär lagom pigg, men kunde förstås inte låta bli att ”bli rädd” för saker och ting då och då och fladdra iväg. Fortsatte sedan ute på ridbanan – fantastiskt härligt att kunna var där igen! Lotus kändes till en början lite oengagerad och saknade den där riktiga gnistan. Dock kom han igång mer och mer och efter en stund hade jag en fantastiskt fin häst som verkligen jobbade genom hela kroppen och var sådär härligt mjuk och följsam. Jobbade ganska mycket med övergångar och tempoväxlingar och fick klart mer respons än häromdagen. Tyckte också att Lotus bar sig riktigt bra och kom upp bra i formen. Ett riktigt bra pass faktiskt. Däremot kunde han inte riktigt hålla sig i skinnet utan kunde inte låta bli att ”flyga i luften” några gånger. Fast egentligen handlar det mest om att han far iväg, får lite extra skjuts i bakdelen. Gissar att han gör ungefär samma sak som när han nästan tvångsmässigt exploderar i bocksprång när jag tömkör, men när han går framför vagnen verkar det som om han insett att han ska låta bli luftsprången. Hoppas att han inte glömmer bort den detaljen en vacker dag…

Lotus var riktigt varm och till och med lite svettig när vi var klara och verkade faktiskt lite trött. Tror att det är lite jobbigare för honom att gå dressyrpass med maratonvagnen än med giggen. Men trötta Tussar är ganska trevliga Tussar!

Dags att sammanfatta några hektiska dagar. I lördags fick vi ännu en gång sällskap av Petra och Dando i ridhuset och hon var i vanlig ordning ambitiös och tog fram både koner och bommar för att vi skulle kunna göra några av de övningar som hon och A brukar göra. Nu skulle vi först köra upp mellan två koner på medellinjen för att sedan bara några meter senare svänga antingen höger eller vänster mellan två koner. Jag tyckte att det kändes väldigt trångt när vi promenerade där med hästarna, men lite senare satt jag och körde åttor runt konerna med en väldigt följsam och trevlig häst och det var faktiskt inte svårt alls. Kändes väldigt bra kan jag säga. Dock vågade jag inte hålla på så länge med just den övningen eftersom Lotus helst inte ska gå på små volter. Hur som helst så var Lotus väldigt fin hela passet. Han var sådär trevligt mjuk och lösgjord redan när vi startade, jättefin i formen och lydig och reglerbar. Jobbade mycket med övergångar och fick honom att ”sätta sig” både i avsaktningar och igångsättningar. Nu orkade han också gå i en högre form, åtminstone en stund i taget. Avslutningsvis fick han trava på stora volter i låg och rund form och han kändes härligt lösgjord och självgående.

Blev varse att hästar lär sig väldigt snabbt, åtminstone när det är godis inblandat. När vi körde häromkvällen så fick jag ju hjälpa Petra att hålla i Dando och mata honom med godis medan hon spände för. Lotus stod ju bredvid och självklart fick han också godis. Nu hade Petra egen groom med sig och vi ställde upp hästarna bredvid varandra för att spänna för. Jag hann få fast ena skackeln innan Lotus helt sonika tänkte knalla bort till Petra och Dando – där fanns det ju godis att hämta.

I söndags hade vi besök av en gammal kompis, som jag red mycket tillsammans med i mitt ”förra hästliv”, dvs med min förra häst i mitt gamla stall. Hon har inte sett Lotus på många år och aldrig med vagn, men helt klart så tyckte hon att det var en trevlig bekantskap. Vi körde landsvägen bort till grusvägarna, där det blev långa sköna travsträckor. Lotus var lite sprallig i början och for iväg ett par gånger, men sen sansade han sig och kunde ligga och rulla i en jättefin bärig trav i fin form och var sådär riktigt trevlig att köra. Min kompis var mäkta imponerad av hur Lotus jobbade och vilken kraft det faktiskt var i honom.

Dagens enda lilla incident var när vi mötte en permobil. Lotus, som inte brukar vara rädd för några fordon, oavsett hur stora de är eller hur många hjul de har, tyckte tydligen att en permobil var väldigt märklig. Han började skygga och kränga ut mot dikeskanten och jag fick be min groom hoppa ur och styra upp honom, men han insåg snabbt att det nog inte var nån större fara och ordningen var återställd.

Vi var ute i nästan en och en halv timme och Lotus såg väldigt nöjd och behagligt trött ut när vi var hemma igen.  

Igår var det dags för tömkörning. Vi brukar ju ofta vara i stort sett ensamma i ridhuset på kvällarna, men den här gången hade vi sällskap av massor av kompisar. På gott och ont kanske, det ställde en del krav på att jag kunde styra och på att Lotus höll sig i skinnet. Vi värmde upp på stora volter och Lotus såg jättefin ut. Lite busig förstås, det kom några rejäla bockserier, men det var ju inte mycket annat att vänta. När han sprattlat av sig kunde han dock jobba väldigt bra i både trav och galopp.

Fortsatte med lite öppnor och skänkelvikningar och tyckte att han var bärig och samlad och han orkar sätta under sig bakbenen allt bättre. Jobbade mycket med övergångar och avslutade med att han fick trava på längs långsidorna – lite jobbigt för matte men jag hade en väldigt fin häst.