Men något måste jag ändå ha gjort rätt för Lotus blev otroligt fin. Travade jättebra med bra bakben och luftiga framben och jättefin i formen. Mjuk och följsam och fin i handen. Och där kom nästa problem; när Lotus blev känsligare och mjukare så gällde det ju för mig att själv bli mjukare och mindre ”yvig” och helt enkelt lita på honom.
Jag var alldeles trött i huvudet när vi var klara, men samtidigt väldigt nöjd för på slutet fick jag en riktigt bra känsla i körningen och Lotus var verkligen jättefin. Vi trivdes också båda bra med giggen. Jag tyckte om att jag kom upp lite mer och fick bättre överblick över hästen och jag inbillar mig att Lotus kanske tycker att giggen rullar lite lättare.
Söndagens pass blev lite mer av konditionsträning. Tog med mig en kompis i maratonvagnen och gav oss ut på stubbåkrarna. Lotus var pigg och glad och det blev mycket trav och långa härliga galoppsträckor. Massor av bjudning hos Lotus och samtidigt jobbade han väldigt bra. Jag krävde ju inte någon direkt dressyrform, men han jobbade ändå i en väldigt trevlig form och man såg verkligen hur han använde bakbenen på ett bra sätt. Ordentligt svettig blev han, men vi kunde konstatera att han svettades på ”rätt ställen”; det syntes verkligen att han tagit i ordentligt bakifrån och han var alldeles löddrig mellan bakbenen.
Min stallkompis Carro red samtidigt på stubbåkern och hennes mamma var flitig med kameran. Även vårt ekipage fastnade på bild, bilderna finns här.