Tränade tömkörning för C igen. Och även denna gång var det mycket hjärngymnastik för mig och en hel del snurr i huvudet. Inledde med att jobba länge i skritt med syftet att få Lotus lätt i handen och rakriktad och framför allt att han ska ta förhållningar och sen stå stilla eller gå kvar i det tempo jag bestämt även när jag ger en eftergift. Han vill ju gärna rinna iväg och anser att en eftergift betyder att han får gå fram igen. C konstaterade även vad jag redan visste; att Lotus inte riktigt sätter under sig vänster bak och detta är något man måste jobba med hela tiden.

Gjorde sedan samma jobb i trav och här var det svårt för mig att kunna växla mellan förhållningar och eftergifter utan att Lotus bara gav sig iväg. Nej, lätt var det inte, men jag börjar mer och mer förstå hur C tänker. Hon menar att hästen måste få en eftergift i munnen för att kunna få med sig bakbenen. Man vill ha en häst som jobbar med en utsträckt och välvd överlinje och ju mera den söker sig framåt-neråt med ett lagom stöd på bettet desto bättre. Hästen får aldrig lägga sig på i handen och den ska gå på väldigt små hjälper. Samtidigt måste jag som ryttare/kusk vara väldigt snabb med att ge en rejäl eftergift så att hästen verkligen får möjlighet att sträcka ut överlinjen. Om man drar ihop hästen för mycket och får den kort i nacken så har den inte heller nån möjlighet att sätta under sig bakbenen. Och visst känner jag igen detta, bl a så är det ju just detta som Anders E försöker uppnå.

När vi fått någorlunda ordning på skritt och trav och Lotus verkligen började söka sig framåt-neråt och hade en väldigt trevlig hals, började vi samla honom lite till så att han gick in i piaff. Här visade C att det var bättre att gå vid hästens höft och använda ett vanligt dressyrspö. På så sätt kom man åt hästen väldigt bra och Lotus blev riktigt känslig för hjälperna och jobbade faktiskt väldigt bra. Jag fick sedan växla mellan att piaffa honom längs långsidan och ta in honom på en liten volt där han fick en ordentlig eftergift på yttertömmen. När han sedan kom tillbaka till spåret igen samlade jag honom på yttertömmen och fick honom att sätta under sig igen. Wow, han var faktiskt riktigt fin!

C och jag turades om att köra och självklart gick Lotus väldigt mycket bättre så länge C höll i tömmarna. Men även jag fick in känslan mer och mer. Känner att jag har många bra saker att jobba med här. Den här klassiska skolan är nog inget som jag kommer att anamma fullt ut, men jag blir mer och mer övertygad om att det är väldigt bra att plocka bitar från olika filosofier och ta till sig det som passar en bäst.

Det är så otroligt kul att jobba med Lotus just nu och jag känner att jag lär mig massor. Och ju mer jag lär mig desto mer ödmjuk blir jag inför vetskapen om hur lite jag egentligen kan. Dessutom slås jag ständigt av hur fantastiskt det är att den häst som jag flera gånger trott att jag skulle få ge upp kan jobba så bra som han faktiskt gör och ge mig så otroligt mycket tillbaka i form av massor av upplevelser och nya kunskaper.

Wow, vilken körhäst jag hade idag! Sällan har jag sett Lotus så full av iver och arbetslust. Så fort jag bad honom att börja trava for han iväg ett friskt tempo och flera gånger föll han i galopp, trots att jag inte ens drev på honom. Bara så full av arbetsglädje och energi, men ändå inte stökig eller olydig. Lät honom hållas en stund (även om jag alltid bröt av så fort han började galoppera) för jag tänkte att det nog var ett bra sätt för honom att komma igång – samt att det troligen var så att han verkligen behövde få rasa av sig lite.

När jag sedan plockade ihop honom lite och krävde lite mer seriöst jobb så blev han kanonfin. Han blev väldigt rund och fin i formen och jobbade jättetrevligt. Gjorde mycket volter och serpentiner, lät honom öka lite på diagonalerna (med galoppinslag mer än en gång…). Hade även lite koner framme så jag jobbade en hel del med svängar runt dem, ett väldigt bra sätt att hålla lite disciplin på vägvalet. Eftersom Lotus inte lyssnade helt bra på mina förhållningar gjorde jag även många övergångar – och fick en häst som verkligen satte under sig och jobbade bakifrån. Och trots att han var väldigt framåt så blev han aldrig stark eller la sig på i handen. Skrittjobbade honom även en hel del och tränade bland annat på att göra snäva svängar och fick honom väldigt fin.

När jag sedan travade av honom på stora volter var han otroligt lösgjord och fin i båda varven och jag har nog aldrig haft honom så fin framför vagnen. Otroligt nöjd med honom! Och han är ju så fantastiskt rolig att jobba med, alldeles särskilt när han är på ett sånt här härligt humör och verkligen vill jobba. Jag sitter på kuskbocken med ett leende på läpparna och bara njuter.

Avslutade med att gå ut en sväng. Följde en upplogad väg, men när vi kom ner mot järnvägen visade det sig att snön hade blåst till drivor över vägen och det var riktigt svårt att ta sig fram. Dock hade vi ingen vettig möjlighet att vända så vi fortsatte genom snön. Medhjälparen fick kliva av och gå bakom vagnen och där det var som tyngst fick han till och med putta på lite. Lotus var dock inte det minsta bekymrad. Visst syntes det på honom att det var lite jobbigare än han var van vid, men han jobbade glatt på och inte en enda gång blev han tveksam. När vägen blev öppen igen fick han trava på en bit och det var fortfarande massor av energi i honom.

Var verkligen otroligt nöjd med min fina häst och inte så lite stolt över honom. Många morötter fick han när vi kom tillbaka till stallet.

Nog för att jag gillar vintern och definitivt föredar snö och lite kyla framför regn, gråväder och lera. Men måste det vara SÅÅÅ kallt! Den senaste veckan har termometern parkerat på runt 20 minusgrader så fort solen försvunnit. Och när man arbetar dagtid innebär det att man är hänvisad till att vara i stallet tidiga mornar och sena kvällar, dvs när solen INTE är framme. Igår kväll hade det nog krupit ner till minus 22 grader innan jag kom till ridhuset. Tack och lov för att jag investerat i bra kläder, dubbla underställ i ull håller faktiskt kroppen varm!

Igår stod det ridning på schemat. Jag ansträngde mig verkligen för att vara noggrann redan från början – och det gav resultat. Lotus var väldigt trevlig redan under framridningen och bl  a kunde jag trava fram i stora serpentiner med en väldigt rund och trevlig häst. När jag övergick till travjobb under nedsittning var jag väldigt nöjd med formen och kanske framför allt med att han kändes jättefin i vänstervarvet. Däremot hade jag kanske önskat lite mera spänst och schvung i traven. Tror dock att han samlade sig lite mer än vad han egentligen borde och klarade av och att det därför ibland blev lite spänt och små taktmissar. När jag då och då lät honom trava framåt under lättridning blev han jättefin. Växlade mellan att rida lite öppna och att hålla honom någorlunda rak längs spåret och kunde faktiskt behålla en trevlig form även då. Galoppen var ganska fin och jag lyckades någorlunda med att vänta ut honom och få bra fattningar.

Jag var ensam i ridhuset (kylan skrämde nog bort de flesta) och därför bestämde jag mig för att passa på att rida igenom LB:1. Tanken är att jag ska rida det nästa lördag i omgång två av vår interna dressyrcup och förhoppningen är att skrapa ihop lite fler poäng än senast (när resultatet var katastrofalt). Jag kom inte ihåg programmet exakt så det blev några improvisationer, men det kanske spelade mindre roll. Var ganska nöjd med travprogrammet där Lotus jobbade på i riktigt fin form. Galoppen var väl ungefär som man kunde förvänta sig; den inledande volten blev riktigt OK, men så fort vi om ut på fyrkantspåret blev det ökad fart och tappad form. Den stora katastrofen var dock skritten. Lotus kunde nämligen inte skritta. Inte ett steg! Han taktade och studsade sig igenom hela skrittprogrammet. Jag travade av honom i stora bågar (väldigt rund och lösgjord häst) och bestämde mig sedan för att skritta av honom genom att rida honom i skritt på tygeln och försöka få honom att just skritta. Och det gick väl inget vidare. Lotus fortsatte att studsa fram och varken halter eller volter hjälpte särskilt mycket. Det enda som egentligen fungerade var att flytta honom sidvärts.

Det är väl helt enkelt så att när Lotus kommit igång ordentligt i kroppen så har han inte ro att skritta. Men visst måste vi träna på detta! Problemet är bara att jag knappt kommer att hinna rida honom innan den lilla tävlingen eftersom vi har så mycket tömkörning och körning inplanerat. Å andra sidan kanske just det är väldigt bra träning. Och ärligt talat så tar jag inte så hårt på dressyrtävlingen.

I morse var det 28 grader kallt när jag kom till stallet! Det är RIKTIGT kallt. Att ställa in körningen var ett självklart beslut, men lika självklart var det att ändå jobba Lotus. Det fick bli tömkörning i stället, vilket egentligen är den bästa träningsformen kyliga dagar. Som vanligt var det fingrarna som var svårast att hålla varma. Högerhanden blev rejält nerkyld, tror att den far mest illa eftersom jag håller pisken med den handen. Men Lotus jobbade otroligt bra. Han var kanonfin redan från början och jag njöt av att se honom trava fram på volten med massor av spänst och schvung. Fortsatte sedan längs spåret och han gjorde härliga öppnor och skänkelvikningar. Om jag saknade lite spänst igår så fick jag desto mer nu i stället. Fick honom verkligen att sätta under sig bakbenen och han var jättefin i formen. Han var även otroligt fin i galoppen, sådär härligt rund och bärig som jag inte riktigt får honom när jag rider.

När han fick avsluta med att trava på stora volter var det en fröjd att se honom. Jag blev alldeles lycklig av att se hur fin han var, han såg faktiskt ut som en riktig dressyrhäst. Och efter detta pass var jag både varm och svettig och till och med Lotus var lite svettig. Kändes faktiskt lite som en seger att både genomföra ett bra träningspass i denna kyla och dessutom bli riktigt varm.

Hade ett sånt där riktigt roligt tömkörningspass med Lotus. Han var på ett alldeles strålande humör och full av arbetsvilja. Släpade fram lite bommar och la på en volt och varvade sedan arbete längs fyrkantspåret med trav över bommar. Lotus var sådär härligt fin. Han bara jobbade på, full av energi. Tog verkligen i över bommarna och lyfte rejält på benen. Fast ibland hade han lite väl bråttom och kom in fel och då for bommarna iväg. Som tur var så hade jag hjälp av P, som var inne i ridhuset medan hans fru red och inte hade nåt bättre för sig än att serva oss.

Bomarbetet gjorde Lotus härligt lösgjord och jag kunde sedan fortsätta med fina öppnor längs långsidorna och skänkelvikningar med härlig takt. Det som funkade sämst var som vanligt förhållningarna, det brukar ju vara så när Lotus är ”i gasen”. Jobbade även med våra försök till piaff och tycke faktiskt att det gick riktigt bra. Tycker att jag börjar hitta känslan där. Ska träna för C igen på söndag och det ska bli kul att höra om hon tycker att vi gjort några framsteg – och om hon kan hjälpa oss att komma en bit till.

Som avslutning fick Lotus hoppa över ett litet hinder på volten och som vanligt mer eller mindre angrep han hindret. Efter några språng i varje varv mattades han dock lite och var nog faktiskt ganska trött. Och det var inte så konstigt, det blev ett ganska intensivt pass. Själv var jag genomsvettig, trots närmare 20 minusgrader. Nöjda var vi i alla fall, båda två.

Det var 25 grader kallt när jag vaknade i morse – och jag vet att det alltid är ytterligare några grader kallare vid stallet. Det var nästan så att jag hoppades att min tränare skulle höra av sig och ställa in träningen, men samtidigt ville jag ju hemskt gärna träna. Och innerst inne visste jag ju förstås att det krävs mer än lite minusgrader för att S ska ställa in en lektion - och det gäller även mig. Tack och lov hade termometern krupit upp i alla fall några kalla grader innan det var dags för uppsittning.

Första aktiviteten blev, som vanligt, att träna halter. För jag fick ganska omedelbart en tillsägelse om att Lotus under inga omständigheter får ”vimsa runt” med mig utan så fort jag tagit tyglarna och börjat jobba honom så ska han lyssna på mig och komma till arbete och så fort han går iväg är det halt som gäller. Som S uttryckte det, Lotus är vuxen nu och jag får inte vara så snäll mot honom. Och mycket riktigt, efter några halter hade jag en rund och mjuk häst som verkligen lyssnade på mig. Joggade fram i trav och han var jättefin i högervarvet men som vanligt lite mera spänd i vänster varv. Blev påmind om att jag i körningen ju låter honom gå lite utåtställd i vänstervarvet tills han är redo att ställa igenom åt vänster. Så varför gör jag inte likadant när jag rider? Nu gjorde jag just det och hade snart en häst som jobbade riktigt trevligt i båda varven.

Efter en skrittpaus började vi jobba med trav under nedsittning och nu kopplade vi ännu en gång till körningen. För när jag kör gör ju tömringarnas placering att jag inte kan ta några ledande tygeltag, vilket jag gärna gör när jag rider. Nu fick jag jobba med att hålla händerna i ungefär samma position som tömringarna sitter och snarare ta vänsterhanden lite ”uppåt mot mig”. Och jag vet, vi HAR gjort detta förut, men ibland är det ju så svårt att komma ihåg... Hur som helst så fick jag en väldigt fin häst som var härligt rund och fin och spänningarna som jag brukar känna i vänstervarvet var som bortblåsta. Kan det verkligen vara så enkelt; bara jag håller mina händer rätt och inte försöker ”bända loss” vänstersidan så fungerar allt plötsligt. Otroligt häftigt egentligen detta att jag kan plocka så mycket från de olika aktiviteterna vi håller på med och använda det jag lär mig t ex i körningen när jag rider och vice versa.

Vi jobbade med lite öppnor, flyttningar och övergångar och jag kunde göra skänkelvikningar utan att ens flytta händerna ur sin (numera korrekta) position. Dessutom kände jag att jag satt bättre och det kändes faktiskt nästan som om jag satt som en dressyrryttare. Vilket i och för sig kamouflerades ganska bra under alla lager av kläder som jag hade på mig. Hur som helst en väldigt trevlig känsla!

Galoppen blev ovanligt fin och mest nöjd var jag med att få till en riktigt fin vänstergalopp. Lotus blev väldigt ivrig i fattningarna och jag lärde mig att jag måste bryta det beteende genom att göra nåt annat, t ex lägga in en skänkelvikning, för att han ska sluta att vänta på galoppen och börja jobba i stället.

På slutet växlade vi mellan att sitta ner i traven och göra lite öppnor och skänkelvikningar och att göra serpentiner under lättridning. Lotus kändes helt fantastiskt fin och var alldeles rund och lösgjord och följde mig med lätthet genom svängarna. Var väldigt väldigt nöjd med honom och vi hade verkligen ett kanonpass. Att Lotus hade tagit i och jobbat märktes dock för han var ordentligt trött på slutet. Och det är nog inte så konstigt, de här ridpassen är rena styrketräningen för honom. Eftersom solen sken och temperaturen nu faktiskt blivit riktigt behaglig tog vi en lång promenad för att sträcka ut ansträngda muskler.

Nu gäller det att förvalta det jag lärt mig för nu åker S på semester och vi får klara oss på egen hand i tre veckor. Det viktigaste är kanske att komma ihåg att ha tålamod och inte ha för bråttom in i övningarna. Och så är det det där med lydnaden och att själv sitta rätt och inte göra för mycket med händerna. Får väl se hur det går, om det inte känns bra med ridningen kanske vi tar en liten paus och ägnar oss åt körning och tömkörning i stället. Hellre det än dåliga ridpass...

Igår gjorde jag nåt så ovanligt som att strunta i att åka till stallet. Var tvungen att jobba över och kände mig rejält trött och sliten så när M ringde och berättade att hon mockat och fixat åt Lotus bestämde jag mig för att för ovanlighetens skull faktiskt låta Lotus klara sig utan matte. Ringde en annan stallkompis och bad henne titta till Lotus och ge honom lite mellanmål. Och nej, jag hade inte det minsta dåligt samvete. Är helt övertygad om att Lotus klarar sig alldeles utmärkt utan mig nån dag emellanåt. Men visst kändes det lite ovant, även om det var väldigt skönt att för en gångs skull få sjunka ner i soffan med ett glas vin och bara ta det lugnt.

Desto roligare var det att träffa Lotus idag! Hade en kompis med mig till stallet och hon fick för första gången prova på det här med körning. Hon har hållit på med hästar sen barnsben, men körning var nåt nytt och det var kul att få inviga henne i körningens mysterier. Sen kan jag ju erkänna att jag alltid tycker att det är lite kul att få visa upp min fina häst! Och Lotus skötte sig förstås alldeles exemplariskt.

Jobbade en del med honom redan i skritten och fick honom att ta i och börja jobba riktigt bra. Har tidigare tyckt att det varit lite svårt att få honom att komma igång innan vi travat första gången, men nu fungerade det bra. Travade sedan igång honom längs fyrkant och diagonaler och lät honom trava på ordentligt. Han tog verkligen i och jobbade och kom igång bra med bakbenen. Sedan blev det lite volter, serpentiner och övergångar och Lotus jobbade i jättetrevlig form och blev väldigt lösgjord och fin. Körde även lite svängar runt koner och lite delar ur dressyrprogrammet. När jag sedan lät honom gå på stora volter och bli lite låg och rund var han kanonfin. Var jättenöjd med honom och tyckte faktiskt att han jobbade ovanligt bra. Vilket förstås var lite extra kul när vi hade åskådare. Och kompisen var riktigt imponerad och tyckte att Lotus såg SÅ fin ut. Hon kommenterade särskilt att han jobbade så lätt och ledigt och rörde sig så bra framför vagnen.

Sedan var det dags för min kompis att prova på att köra. Hon började lite trevande i skritt, men jag tyckte att hon riktigt snabbt hittade känslan och hon vågade sig även på att trava lite. Lotus jobbade förvånansvärt bra och det känns också som ett gott betyg till honom. Till saken hör att min kompis är gravid och alla som känner Lotus sen tidigare och vet hur stökig han faktiskt varit i perioder skulle ha blivit förskräckta och tyckt att det var helt vansinnigt att ens låta henne sätta sig i vagnen – och ännu galnare att faktiskt låta henne köra. Men jag litar på min häst till 100 procent och det känns så otroligt skönt! Min kompis tyckte att det var jättekul att köra så nu kanske jag vunnit ännu en anhängare till körsporten. Vi konstaterade att hon förmodligen kan köra betydligt längre in i graviditeten än hon kommer att kunna rida så det här kanske kan bli ett sätt att hålla kontakten med hästvärlden ett tag till.

Igår var en sån där dag när Lotus mest bara hade bråttom och inte hade den minsta lust att koncentrera sig på arbete. Dessutom hade han fullt sjå med att hålla reda på vad övriga hästar hade för sig i ridhuset, nyfiken som han är. Jag red och det inledande skrittjobbet fungerade hyggligt, fick honom ganska mjuk och fin. När vi övergick till trav blev han dock mest springig och ville inte riktigt slappna av och jobba. Gjorde massor med övergångar och halter och det hjälpte i alla fall någorlunda. Försökte även att snarare ”tänka skänkelvikning” än öppna och fick därmed riktigt bra koll på vänstervarvet.

När vi kom till galoppen blev Lotus så upprymd att han nästan stod och studsade på stället och sen slängde han sig in i galoppen och drog iväg en full fart. Men trots detta tyckte jag att han galopperade riktigt bra. Fast S hade nog inte godkänt det hela… Hon hade för övrigt nog haft många synpunkter på vårt arbete och antagligen tyckt att jag borde ha varit mycket tuffare mot Lotus och gjort mycket mer lydnadsövningar. Och det skulle hon förmodligen ha haft rätt i!

När jag avslutade med att trava honom låg och rund kändes han förvånansvärt fin och var riktigt lösgjord, stadig och liksidig. Gjorde stora volter och serpentiner och han kändes riktigt trevligt. Slutsatsen var därför att vi nog trots allt gjort ett hyggligt jobb.

I morse var det körning med A. Vi värmde upp med stora volter och diagonaler och jag fick mata på Lotus ganska mycket för att få igång bakbenen. Tyckte till en början att han kändes lite stum, men allteftersom han kom igång bakifrån blev han riktigt fin i formen och kändes ovanligt liksidig.

När vi lagom hittat formen tyckte A att det var dags för mig att börja träna på att hålla tömmen i enhandsfattning. Hon förklarade hur jag skulle hålla tömmen och hur jag skulle styra genom att föra ut vänsterhanden med tömmen åt vänster om jag ville svänga höger och vice versa och vrida om handen om jag behövde förstärka effekten. Högerhanden får hjälpa till litegrann men ska mest hantera pisken. Nu blev det riktigt svårt och jag tyckte mest att vi vinglade runt i ridhuset… Här krävs det träning! Fick i alla fall återgå till den tömfattning jag är van vid en stund och kunde återigen hitta en riktigt fin form.

Som avslutning körde vi ut i solen. Tog en sväng längs en plogad skogsväg och Lotus tyckte helt klart att det var jätteskönt att komma ut. Han knallade på med god energi och när jag bjöd honom att trava la han sig verkligen i selen och tog i. På några ställen blev det lite tungt, ibland var det både uppförsbacke och ganska tjockt med snö, och då stannade Lotus till och verkade undra hur han skulle lösa situationen. Han lät sig dock manas på och var snabbt igång igen och på det hela taget uppförde han sig som om han aldrig gjort annat än dragit vagn ute i snön!

Var i stallet tidigt i morse för att hinna motionera Lotus innan hovslagaren skulle komma kl 9. Det blev tömkörning och Lotus var riktigt trevlig. Inledde med att mjuka upp honom i skritt med lite öppnor och volter och lät honom sedan trava på stora volter. Riktigt rund och fin i formen och jobbade jättebra. Övergick sedan till att jobba längs fyrkanten med öppnor i trav, avbrott till skritt eller halt och en och annan skänkelvikning. Riktigt fin i högervarvet, men i vänstervarvet blev det precis samma problem som när jag red senast; han blev lite hög i nacken och ville inte riktigt runda sig. Jag insåg att det som vanligt var ytterstödet som saknades så jag ansträngde mig verkligen för att hitta stödet på yttertömmen, vara mjuk i innerhanden och peta på lite med pisken i skänkelläget för att få Lotus att runda sig. Och faktiskt, det funkade! Fick honom riktigt rund och fin och hade ett trevligt stöd i handen.

Trampade honom även lite och jobbade med att få in bakbenen under honom. Börjar hitta känslan där, men känner att jag fortfarande är lite för långsam i balansen mellan framåtdrivning och förhållningar. Dessutom var Lotus lite okänslig för just förhållningarna. Var dock riktigt nöjd med den delen av jobbet ändå, fick honom riktigt eftergiven och ”ihop”.

Galoppen var riktigt fin och han galopperade med stora runda språng i trevlig form. När han sedan fick avsluta med att trava på stora volter i rund och låg form såg han jättehärlig ut med bra driv, mycket påskjut och väldigt lösgjord. Pigg och glad var han också genom hela passet.

Mitt största bekymmer var att det var närmare 20 grader kallt. Med ylleunderställ, termobyxor och rejäla kängor är det inga problem att hålla kroppen varm, men jag blir så fruktansvärt kall om fingrarna. Till att börja med hade jag tumvantar på mig, men det blev alldeles för klumpigt att hålla i tömmarna och dessutom frös jag om fingrarna ändå. Bytte till ett par ganska varma handskar och då blev det lite lättare att hantera tömmarna, men jag var så kall om fingrarna att det gjorde ont. Detta trots att jag i övrigt var svettig. Det var inte förrän i slutet av passet som fingrarna äntligen vaknade till liv igen, men de kändes ömma och stela resten av dagen. Undrar om jag ska prova att använda värmepåsar för att slippa detta eviga problem.

I fredags var det fullständigt snökaos med långa restider till och från jobbet som följd. Var inte i stallet förrän kl 20 på kvällen, ungefär den tid när vanliga människor sjunker ner i tv-soffan. Själv njöt jag av att pyssla med både Lotus och Cougar och eftersom kvällen ändå var så sen kändes det som om det inte spelade nån större roll om det tog ytterligare lite tid innan jag kom hem. Därför blev det en skön promenad med Lotus i en kall vinterkväll med härligt månsken.

Igår var det körning. Jag jobbade på med As kommentarer om att vi har ett lite för lågt grundtempo ringande i huvudet. Lotus fick med andra ord jobba på och det gjorde han bra. Han kom igång mer och mer och var väldigt pigg och självgående. Kände verkligen hur han sög i och satte under sig när vi ökade traven. Jobbade en hel del med att få honom att lossa i vänstersidan och även om jag gärna skulle vilja ha honom ännu lite mera eftergiven så var jag riktigt nöjd med vad vi uppnådde.

Hade lite koner framme som jag använde både för att bli noggrann med vägarna i största allmänhet och för att träna lite knepiga svängar. Fick faktiskt riktigt flyt i körningen idag och kunde hålla ett ganska högt tempo mellan konerna utan att faktiskt riva en enda gång. Känns som om jag fått en mycket bättre känsla för hur jag ska lägga svängarna och Lotus var väldigt lyhörd och jobbade otroligt bra.

Körde även delar ur programmet och det gick någorlunda bra, även om vi har mycket att träna på. På det hela taget var jag i alla fall jättenöjd med vårt jobb och Lotus skötte sig jättebra.

Idag var det träning för S. Lotus var lite ”ostyrig” i början och vimsade mest runt så jag fick ganska omgående börja jobba honom med volter, flyttningar och halter i skritten och snart var han rund och fin. Joggade fram i trav och han jobbade riktigt bra även om han hade lite bråttom. Sedan blev det våra vanliga övningar med trav under lätt öppna längs långsidorna med avbrott till skritt eller halt. Fick Lotus så pass lyhörd att han faktiskt gjorde halt bara genom att jag satt till.

I högervarvet kunde jag ha honom ganska rak och han var rund och låg i formen. I vänstervarvet blev han lite hög i nacken och kändes lite ”stretig”. Dessutom blev han lätt lite förböjd. Jag fick då gå ner i skritt, få honom att söka sig neråt och bli låg och rund och ur det gå upp i trav igen och försöka behålla känslan. Han gjorde väldigt fina skänkelvikningar, även åt vänster, och där kände jag hur jag verkligen fick honom att ta stöd på högertygeln och då blev han även mjukare i vänstersidan. Försökte att fortsätta att tänka just så, att få upp honom på högertygeln och bli väldigt mjuk i vänstertygeln. Då kunde jag ha honom mycket rakare och ändå få en rund och eftergiven form. Måste verkligen tänka på att inte bli hängande i vänstertygeln utan i stället få stödet på yttertygeln. Lättare sagt än gjort, men att ”tänka lite skänkelvikning” är nog en nyckel.

När vi började med galoppen blev Lotus väldigt ivrig och blir då lite tramsig och ”vinglar runt” innan jag ens kommer till fattningen. Vi insåg därför att vi nog måste lägga om strategi och göra lite olika saker innan fattningen för att han inte ska förekomma mig. Han måste vara rak i kroppen och ha lika stöd på båda tyglarna innan vi kan göra en bra fattning. Att göra halt och sedan bara gå några få steg framåt i skritt innan fattningen fungerade riktigt bra, likaså att lägga en liten volt och sedan fatta galopp precis när vi nått spåret igen. Galoppen blev riktigt fin, även i vänstervarvet. Lät honom gå hela varvet runt ridhuset i galopp och både jag och S blev förvånade över att Lotus faktiskt kunde hålla en riktigt bra galopp i trevlig form hela vägen runt, även om det gick lite fort på slutet. Riktigt nöjd med galopparbetet!

Efter detta var Lotus trött och det märktes verkligen när jag försökte fortsätta med lite kort trav - han orkade helt enkelt inte hålla ihop sig. När vi i stället övergick till lättridning och Lotus fick bli lite mera rund och låg blev han jättefin. Vi gjorde serpentiner och han kändes härligt mjuk och bärig i båda varven och spårade verkligen genom svängarna. Kunde ha honom ganska rak med bibehållen form och han kändes väldigt trevlig att rida. Det är alltså hit vi måste nå innan vi till exempel kan rida ett program.

Riktigt nöjd med dagens träning! Det ÄR svårt och jag vill så mycket, men jag är väldigt nöjd med de framsteg vi gör och jag får verkligen en väldigt bra ridkänsla.

Eftersom solen sken ute och det var en fantastisk vinterdag gick vi tillbaka till stallet och plockade av sadeln, bytte ridstövlar mot kängor och tog en lång promenad. Skönt för både häst och matte – Lotus hade säkert mjölksyra i ungefär varenda muskel så det var säkert bra för honom att få röra på kroppen utan krav en stund.

Igår var det ridning och det gick väl kanske inte riktigt så bra som jag hoppats. Lotus kändes ganska mjuk och fin i skritten, men i traven hittade jag inte den där riktiga mjukheten. Visst, han jobbade helt OK, men släppte inte riktigt till och blev inte sådär riktigt lösgjord som jag förväntat mig. Vi jobbade på med öppnor och övergångar och det blev bättre och bättre, men jag hade nog önskat lite mer. Galoppen fick jag inte alls att fungera. Eller rättare sagt, den blev helt OK, men jag hade ju förstås hoppats på att det skulle ha blivit lika bra som i söndags. Fattningarna blev lite si och så och jag fick inte det där riktiga flytet i galoppen.

Efter galoppen hade jag hoppats på att få lite mera tryck i traven, men då verkade Lotus snarast lite trött och hade ingen vidare bjudning. När jag avslutade med trav under lättridning och låg och rund form kändes han dock härligt lösgjord och satte verkligen under sig så jobbet var nog inte så tokigt ändå. Problemet är nog att jag höjt kraven och har en klart högre godtagbar lägsta nivå nu och jag känner mig därför lite lätt missnöjd med ett pass som jag skulle ha varit jättenöjd med för nån månad sen.

I morse hade vi sedvanlig körträning. När jag hade värmt upp en stund i skritt och trav fick jag lägga in tempoökningar för att få Lotus att komma igång med bakbenen. Han var inte riktigt sådär alert som han brukar kunna vara så jag fick gå på honom ganska mycket för att få reaktion i ökningarna, men då blev de å andra sidan fina.

För att lossa vänstersidan fick jag sedan köra på en stor ”fyrkantig volt”, till att börja med i skritt, och flytta honom lite i varje hörn. Övergick sedan till att göra jobbet i trav och ganska snart kände jag att Lotus mjuknade och kom igenom kroppen på ett bra sätt. Nästa övning blev att växla mellan fyrkantspåret och diagonaler och öka tempot på raksträckorna. A konstaterade att vi lätt hamnade i lite undertempo och att det tempo vi höll när vi ökade egentligen var det tempo vi borde ha som grundtempo. Att jobba på i ett friskare tempo gjorde att Lotus blev väldigt fin. Han kom verkligen igång i kroppen och kändes både lösgjord och ganska rakriktad.

Eftersom A tycker att vi ska sikta mot körtävling redan nu under våren så blev det sedan lite programträning. Jag fick köra första delen ur det lättaste programmet, vilket innebar att vända rätt upp, göra ett varv på stora mittvolten, vända halvt igenom och så nytt varv på volten. Och som vanligt blir det ju så svårt när man ska ta sig igenom ett program. Även om vägarna i sig inte är särskilt svåra så blir det alltid så besvärligt när man plötsligt ska göra rätt sak på exakt rätt ställe och dessutom göra det bra. Mest kritik fick jag för att jag bara sitter och tittar på hästen i stället för att se vägen framför mig. Jag måste lära mig att köra på känsla i stället och hela tiden vara långt framme med blicken. Och det här gäller minst lika mycket när jag rider. Efter att ha kört sekvensen några gånger blev det i alla fall helt OK, även om färden längs medellinjen gärna blev lite vinglig och jag inte alltid riktigt kom ut i hörnen. Mera träning behövs definitivt! Egentligen borde man lägga några sekvenser med  programridning/körning vid nästan varje träningstillfälle för att få in känslan.

A hade kameran med sig och filmade korta sekvenser som jag fick titta på då och då. Det var väldigt nyttigt att se hur det såg ut och det var väl både ”ris och ros”. Jag kunde nöjt konstatera att Lotus såg väldigt trevlig ut och framför allt en bit in i passet när han kommit igång rörde han sig härligt spänstigt och det syns verkligen att han börjat jobba med bakbenen långt in under kroppen. Han jobbar även för det mesta i en väldigt trevlig form. På ”minussidan” fanns att det syns lite för mycket att han inte riktigt böjer igenom åt vänster samt att jag sitter med alldeles för höga och yviga händer. Så ja, vi har en hel del att träna på, minst sagt. En eventuell tävlingsdebut skulle vara redan den 20 mars, får väl se om jag känner mig redo!