Det tar på krafterna att vara på utflykt! Jag var helt slut hela gårdagen och när jag kom till stallet på kvällen visade det sig att Lotus var minst lika trött. Halvsovande stod han och gäspade på stallgången medan jag mockade och borstade. Tog sedan en promenad med honom för att han skulle få röra på sig lite och då lunkade han oengagerat på ett par meter bakom mig. Tror att tröttheten var mera mental än fysisk. Lotus är ju den där nyfikna sorten som hela tiden ska vara med, se sig omkring, utforska, se till att inte missa nåt spännande. Klart att tröttheten tar över när man kommer hem till vardagslunken igen!

I morse hade vi kiropraktorn på besök. Hann med en skogspromenad innan – med en betydligt piggare häst än dagen innan. Egentligen skulle kiropraktorn ha kommit ut i samband med att Lotus var skadad tidigare i höst – det optimala hade varit att han fått kiropraktorbehandling i samband med att han blev veterinärt friskskriven. Tyvärr lyckades vi inte få till det av olika anledningar, men nu var det äntligen dags.

Kiropraktorn gick igenom Lotus och hittade väl ungefär det han brukar hitta; låsningar i nacken och i bäckenet. Det är mest i högersidan som låsningarna sitter och faktum är att jag misstänkte dessa låsningar när Lotus inte riktigt ville ”släppa till” i högervarvet på kursen. Lotus ömmade även lite i ryggen precis bakom sadelläget och det berodde med största säkerhet på att ländryggen inte riktigt rör sig som den ska p g a låsningarna.

Lotus tyckte helt klart att det var lite jobbigt att få hjälp med att lossa låsningarna i nacken för han brottades ganska ordentligt med kiropraktorn. Ländryggen var lättare att åtgärda. Och när allt var klart var Lotus väldigt nöjd och ville bara pussa på kiropraktorn. Kanske hans sätt att tacka för hjälpen?

Som vanligt var jag ju tvungen att fråga om problemen var värre än vanligt, och det tyckte kiropraktorn inte att de var. Det här är ju de problem som Lotus har och de kommer tillbaka då och då och måste då tas om hand för att inte orsaka värre problem. Nu var det kanske något mer än senast, men det berodde nog mest på att vi väntat lite för länge med att åtgärda dem. Därför vill kiropraktorn se Lotus igen om två månader. Nu ska vi göra lite lättare lösgörande pass ett par dagar, sen kör vi på som vanligt igen.

Passade även på att få lite hjälp med min egen rygg och nacke när vi ändå hade kiropraktorn på plats. Det är ju så praktiskt att bara behöva passa EN tid. Det roliga var att jag hade ganska exakt samma problem som Lotus. Vi lever verkligen in nån slags symbios vi två!

Tillbaka efter en helgkurs för Christer Pålsson hos HorseWorkz på Rockelstad slott i Sparreholm. Och hur i hela friden ska man någorlunda kortfattat kunna sammanfatta en lång, intensiv och oerhört innehållsrik helg full av intryck? Kan i alla fall säga att det varit helt fantastiskt och att jag älskar min fantastiska häst mer än nånsin! Och Christer är en otroligt bra tränare, faktiskt bland de bästa jag träffat. Sen blir ju inte saken sämre av att hela arrangemanget var så välgjort med god mat, trevligt umgänge och allt annat som gör livet trevligt.

Vi åkte från stallet vid lunchtid på fredagen, efter några intensiva timmar med förberedelser – tänk vad mycket saker man ska ha med sig när man åker iväg med häst! A och hennes man åkte sin lilla lastbil med släpvagn för vagnen och jag låg bakom med bil och släp. En hel liten karavan med andra ord. Min sambo skulle ansluta senare med tåg så jag fick köra ensam. Därför kändes det tryggt att ha sällskap på vägen om något skulle hända.

Beröm
När vi kom fram var träningen redan i full gång så det var bara för oss att lasta ur hästar och saker och göra oss klara för våra pass. Mitt första pass blev förlagt till ridhuset eftersom det hunnit bli mörkt ute, men det gjorde ingenting för det var bra underlag för körning och gott om plats. Jag hann jogga fram lite innan Christer tog sig an oss. Han tittade lite när jag körde för att bilda sig en uppfattning om ekipaget och bad sedan att få köra en stund. Han hade inte kört länge innan han nöjt konstaterade att Lotus var en helt underbar häst att jobba med. Dock fanns det en del att jobba på. Han tyckte att Lotus måste bli mera loss genom kroppen och ärligt eftergiven i sidorna. Precis som jag konstaterat tidigare hade Lotus svårt att ta ett ärligt stöd på vänstertömmen och även om han var någorlunda mjuk i högersidan så pekade Christer på en spänd muskel på halsens högra sida som fortfarande var spänd. Dessutom la han huvudet lite på sned åt höger av samma anledning.

Christer jobbade mycket i högervarvet och använde pisken för att flytta ut honom mot vänstersidan, samtidigt som han höll ett stadigt stöd på vänstertömmen. Lotus gav efter mer och mer och plötsligt blev han sådär härligt rund och lösgjord och då var inte heller vänstervarvet nåt problem. Christer var väldigt nöjd och överlät tömmarna åt mig. Lotus kändes jättefin, men det var inte helt lätt att förvalta det som Christer byggt upp. Fick jobba längs långsidor och volter, mycket i högervarvet, och verkligen tänka på att flytta honom utåt för pisken i stället för att försöka styra utåt med yttertömmen. Däremot måste yttertömmen ge ett stadigt stöd, samtidigt som jag då och då måste ge en eftergift för att ge Lotus möjligheten att böja igenom. I vänstervarvet fick han gärna vara lite utåtställd; bättre att han var eftergiven på högertömmen än att jag tvingade honom att böja sig åt vänster.

Ja, det var mycket att tänka på och jag var ganska förvirrad när vi avslutade passet. Samtidigt var jag väldigt nöjd för Lotus jobbade otroligt bra och jag visste vad jag verkligen ville uppnå. Och Christer bara öste beröm över Lotus och tyckte att det var en fantastisk häst.

Skönt att sedan få koppla av med en god middag och trevligt sällskap. Christer gick igenom dagens övningar och jag försökte smälta och sortera allting. Ibland skulle det vara bra att spela in allt på band!

Repetition
Lördag morgon drog vi igång igen. Jag skulle köra strax före lunch så jag tog en promenad med Lotus och sedan fick han stå med mig och titta på de andra deltagarna. Lotus är så lätt att ha med sig på kurser och annat. Han är bara nöjd och nyfiken, har inga som helst problem att anpassa sig till en ny miljö. Tvärtom så verkar han bara trivas med allt nytt.

Så småningom spände vi för och värmde upp med en tur bort längs en grusväg där det blev både trav och galopp. Lotus var väldigt pigg och entusiastisk. Dock märkte jag att han gjorde just det som Christer påpekat; han går lite lätt högerställd och drar hela tiden lite åt höger.

Träningspasset kördes på en stor grusplan och jag fick återigen jobba med att flytta ut hästen mot yttertömmen och få en ärlig eftergift på innertömmen. Och det var svårt! Kände att det var så lätt att själv bli spänd och stum, bli hängande i tömmen och missa att ge eftergift. Christer körde en stund igen och visade och förklarade hur han ställde igenom ordentligt för innertömmen utan att tappa stödet på ytter och använde pisken för att flytta bogen ut mot yttertömmen. Både A och jag stod bakpå vagnen och lyssnade och lärde. Är så otroligt tacksam för att A engagerar sig så mycket, nu kan hon hjälpa mig med den fortsatta träningen hemma. Lotus blev kanonfin och jag kunde sedan ta över tömmarna och faktiskt fortsätta på samma sätt.

Bitarna faller på plats
Vi körde två pass på lördagen och mitt andra pass blev ett inomhuspass eftersom det hunnit bli mörkt. Vi fortsatte jobbet med att få en rak och lösgjord häst och nu kom vi snabbt till resultat. Lotus kändes jättefin och det kändes faktiskt som om bitarna började falla på plats för mig. Nästa steg var därför att sätta lite mera tryck i Lotus. Christer ställde sig bakpå vagnen och tog över pisken. Han drev på Lotus mer än jag brukar göra, samtidigt som jag fick order om att hålla kvar tömmen för att han inte bara skulle gå iväg. Och nu menar jag absolut inte att Christer slog Lotus eller ens var särskilt hård mot honom. Nej, för att använda hans egna ord så ”uppmuntrade han hästen med pisken” och det handlade mest om att vara distinkt och tydlig, absolut inte hård. Och Lotus blev jättefin! Han fick en sån härlig spänst och kraft i steget och vi kunde göra jättefina ökningar. Så här har jag aldrig vågat köra honom förut, men samtidigt handlar det ju om att jag inte heller fått honom så här lösgjord och jämn tidigare.

Lotus var verkligen jättefin och det var fantastiskt kul att jobba med honom. Har fått bra verktyg för att komma till detta jobb, men samtidigt har jag fått så mycket information att det nästan är svårt att sortera allt och det kommer inte att bli helt lätt att jobba vidare på egen hand. Tur att jag har A till min hjälp!

Precision
För Christers del var kursen slut på lördagen, men vi fortsatte utan honom med precisionskörning på söndagsförmiddagen. Lotus kändes otroligt rund och mjuk när jag började köra och med A bakpå vagnen och hennes kloka råd kunde jag få honom till riktigt bra jobb. Körde en relativt okomplicerad precisionsbana varv på varv utan att riva en enda kon. Lotus jobbade jättebra och blev finare för varje varv. Fick honom riktigt liksidig och han följde mig verkligen med lätthet. Visst, lite stelare åt vänster, men ändå helt ok och jag fick en otroligt härlig känsla i körningen. Avslutade med att bara jogga honom på stora bågar och han var sådär härligt rund och lösgjord.

Lät detta vara ett ganska kort pass. Lotus hade jobbat så mycket hela helgen så jag ville absolut inte sätta nån press på honom eller jobba honom trött. Såg mest detta som lite lösgörande gymnastik – och bra repetition för mig. Och det kändes verkligen jättebra, fick lite kvitto på att vi gjort ett bra jobb och att jag börjar förstå hur jag ska jobba vidare. Nu ska det bli både roligt och nästan lite läskigt att fortsätta att träna hemma. Men träna ska vi göra, mycket. Känner att vi faktiskt lagt av oss lite sen senaste tävlingen, när Lotus var i väldigt bra form, men det ska vi råda bot på nu.

Stolt matte
Ja, det har varit en fantastisk helg som gett mig massor av kunskap och inspiration. Kanske allra roligast var allt det beröm jag fick för Lotus. Christer tyckte att det var en fantastisk häst och sa, förmodligen mest på skämt men ändå, att jag skulle höra av mig när jag tröttnade på hästen för då ville han köpa honom. Det är ju ett fantastiskt beröm, att få höra de orden från en person som hållit på med körning på elitnivå i över 30 år. Han tyckte att Lotus hade potential för att tävla i högre klasser och trodde definitivt på oss som ekipage (även om Lotus nog är den bättre av oss två, men det kan jag leva med). Många av de andra kursdeltagarna kommenterade Lotus och tyckte att han var så fin och det är klart att jag var en stolt matte. Lotus trassliga bakgrund och den krokiga vägen som vi har bakom oss gör förstås att det blir ännu roligare att det nu går så här bra. Det har ju långt ifrån varit självklart att vi skulle nå ens i närheten av detta. Min fina underbara fantastiska häst! Jag tycker så fruktansvärt mycket om dig!

Det har tagits massor av bilder och filmer under helgen. Kommer att lägga upp en del av dem så fort jag fått dem och hunnit redigera lite.

Igår var det tömkörning av både Adde och Lotus – vilket betydde två timmars promenerande för mig. Bra motion! Började med Adde och han var minst sagt överladdad och det var mer sprattel än arbete (det är inte för inte som han fått sitt smeknamn Popcorn…). När han är på det humöret så gör han liksom allting samtidigt. Särskilt när han inte riktigt förstår vad jag menar, då provar han sig fram och gör lite allt möjligt i hopp om att nånting ska vara rätt. Men när han hade fått springa av sig lite övergick han faktiskt till någorlunda städat arbete och då var han riktigt fin, även om jag inte riktigt nådde dit där vi varit vid tidigare tillfällen. Nåja, han såg nöjd ut och jag gillar verkligen att jobba med honom.

Sedan flyttade jag över tömkörningsgjorden till Lotus, som var framskrittad av Addes matte. Det komiska var att Lotus kändes väldigt stor när jag just haft Adde framför mig. Den här gången satte jag tömmarna rakt genom gjorden utan någon ledande innertöm (gjorde likadant på Adde). För ovanlighetens skull ville Lotus inte riktigt mjukna från början i skritten, men så fort jag lät honom trava fram på en volt hittade han sin runda mjuka form och sedan jobbade han jättebra.

Gjorde mycket öppnor och skänkelvikningar och han var lyhörd och fin, även om jag inte fick den där riktiga lättheten. Gjorde även många övergångar mellan skritt och trav med mycket fokus på att få honom att börja med bakbenen. Galoppjobbade honom en del och fick till en riktigt rund och fin högergalopp. Även i vänstervarvet galopperade han bra, men där blir inte formen riktigt lika rund. Avslutade med några riktigt fina slutor innan han fick trava av på stora volter. Då såg han sådär härligt lösgjord ut med nosen långt nere, välvd hals, bakbenen långt in under kroppen och ett härligt gung i ryggen. Det syns verkligen hur skönt han tycker det är att gå på det sättet.

Ikväll blir det promenad och bad. Lotus har njutningsfullt rullat sig i lersörjan varje dag den senaste veckan. Jag är lite fånigt mån om att Lotus ska se prydlig ut när vi ska visa oss bland folk så ikväll får han vackert finna sig i att bli tvättad och putsad och i morgon får han tillbringa förmiddagen i sjukhage för att inte få en chans att skita ner sig igen.

Det har regnat ihärdigt på sistone och resultatet är att det är kladdigt och lerigt överallt. Något som syntes tydligt när jag kom till stallet igår och hittade en häst som var bland det lerigaste jag sett. Så ja, det tog en stund att få fram en häst som var ren nog att lägga en sadel på. Dessförinnan hade jag fått ägna en ganska lång stund åt att mocka en osedvanligt skitig box (det märks att hästarna står inne mera så här års och därmed också hinner skita ner mera). Ja, den som tror att det här med hästsport mest är lyx och glamour är välkommen på studiebesök i ett alldeles vanligt stall en alldeles vanlig murrig novemberdag!

Nåja, nu var det faktiskt inte meningen att klaga och jag hade en mysig stallkväll. Valde att rida trots att det egentligen var ”fel” enligt Lotus vanliga schema. Dock stämde det med mitt övriga schema och framför allt med bokade aktiviteter i ridhuset. Jag vill ju helst tömköra i början på veckan, men nu var det dressyrträningar inbokade och då finns det inte riktigt utrymme för tömkörning.

Lotus var riktigt fin. Gjorde en bra framridning och fick honom riktigt rund och fin i formen. Galoppen var jag väldigt nöjd med. Kunde göra fina fattningar och sedan växla mellan fyrkantspår och stor volt med en häst som jobbade i bra form, var styrbar och gick i ett tempo som JAG bestämde. Det låter kanske inte så märkvärdigt, men för oss är detta ett fantastiskt framsteg. Faktum var att galoppen var nästan ännu bättre än i söndags så det känns lite som om Lotus hittar mer och mer styrka för varje gång.

Fortsatte sedan att jobba med lite öppnor och slutor. Höll mig innanför spåret och det fungerade riktigt bra. Dock fick jag inte riktigt samma flyt i skolorna som i söndags, men det var ändå bra nog för att vara på egen hand. Varvade med att trava på under lättridning då och då och då fick Lotus ett helt annat flyt i traven. Det är nog väldigt viktigt att ge honom möjlighet att jobba på lite mer framåt då och då och inte kräva samling för långa stunder i taget. Jag märker då att han blir spänd och kort i steget.

På det hela taget var jag nöjd med vårt pass. Visst, det går aldrig lika bra att rida på egen hand som när jag har en tränare till hjälp. Men nivån har helt klart höjts – det är inte så länge sen som jag inte tyckte att ridningen fungerade överhuvudtaget när jag inte hade hjälp, nu gör vi helt OK pass även på egen hand.

Nu ser jag mest fram emot helgen när vi ska åka på körkurs. Det är dags för uppföljningskurs med Christer Pålsson, fast för mig blir det ju en annan sorts uppföljning eftersom jag får köra Lotus i stället för en lånad häst den här gången. Ska bli väldigt väldigt kul att åka iväg! Lotus älskar att åka iväg på utflykter och är därför ofta väldigt rolig att jobba med på bortaplan eftersom han är så full av energi. Dessutom ska det bli väldigt intressant att höra vad Christer tycker om Lotus och hur och vad han tycker att vi ska förbättra. Med tanke på hur mycket beröm jag fick sist så kan jag ju inte låta bli att hoppas att han gillar Lotus… 


Min kompis filmade mig när vi var på kurs senast. Dock är det först nu som jag lyckats komma på hur jag ska spara om filmsnuttarna för att få dem i ett format som jag kan redigera i min dator. Här kommer därför sent om sider en liten glimt av mig och Mazze. Tråkigt nog fick jag för några veckor sen reda på att Mazze tyvärr dött i sviterna av kolik. Riktigt riktigt tråkigt för det var en väldigt trevlig liten häst.

Här kommer en liten filmsnutt från lördagens körning. Inget märkvärdigt - och jag kan inte låta bli att önska att fotografen hade varit på plats i torsdags istället för då jobbade Lotus mycket bättre. Men ganska härligt ändå!

Lördagen bjöd på sol och näst intill sommarvärme. Som gjort för en tur med vagnen med andra ord! Lite synd kanske att det regnat ordentligt under natten – vägarna som varit riktigt torra och fina den senaste tiden var nu leriga och slaskiga igen. Nu verkade dock inte Lotus bry sig så mycket om just den saken utan han travade glatt på så att leran sprutade. Han hade för övrigt startat dagen med ett ordentligt lerbad och såg alldeles förskräcklig ut när jag hämtade honom i hagen.

När vi kom ut på den stubbåker som var så bra att köra på i torsdags var det dock i lerigaste laget. Man såg verkligen hur tungt det var för Lotus att dra vagnen – draglinorna hamnade i dragläge hela tiden – så det blev bara några varv där för att sambon skulle få ta några fina bilder. Det dressyrjobb jag hade tänkt göra fick utgå, kändes inte rätt mot Lotus att kräva att han skulle jobba dressyrmässigt när han samtidigt var tvungen att verkligen ta i för att få med sig vagnen.

Återvände sedan till grusvägarna och det blev lite fram och tillbaka där i god fart. En mycket pigg och glad Lotus ville gärna lägga in en galopp här och där. Och även om det inte blev nåt dressyrjobb i egentlig mening så hade jag en häst som jobbade väldigt trevligt.

Söndagen innebar som vanligt träning för S. Och Lotus går verkligen från klarhet till klarhet och blir bara bättre och bättre. Nu hittade han snabbt formen i skritten (fyrkantspåret och små volter gör underverk) och han var kanonfin när vi joggade igång i trav. Pigg var han, förstås, men nu lyssnade han ändå på mig och tog halvhalterna på ett sätt som jag inte är van vid. Jag kände att jag verkligen kom åt honom och fick honom till jobb och detta utan att göra något mer avancerat än att trava runt fyrkantspåret och då och då vända över ridbanan.

Sedan blev det galopp, och där överträffade Lotus verkligen sig själv. Med undantag för de första fattningarna (det är precis som att vi måste göra ett par dåliga fattningar först för att liksom komma in i galoppen) så gjorde han jättefina fattningar där han verkligen lyfte sig in i galoppen och sedan galopperade han riktigt samlat och reglerat och var verkligen jättefin. Lotus har en fantastisk galopp, men jag har inte riktigt kunnat njuta av den fullt ut tidigare eftersom han mest bara ägnat sig åt att springa fort. Nu har han dock ha fått den styrka han behöver för att kunna jobba korrekt även i galoppen och jag njuter verkligen av att äntligen kunna få ta tillvara denna fina galopp. Galoppen är ju den gångart vi kan träna minst eftersom det egentligen bara är vid våra fåtaliga ridpass som jag har möjlighet att jobba med galoppen på riktigt. Så det är klart att det har tagit tid att nå hit – men nu njuter jag å andra sidan desto mer.

Sedan övergick vi till vår hemläxa: öppnor och slutor innanför spåret. Och det gick faktiskt riktigt bra. Fick till och med beröm för att jag lärt mig att göra lagom stora hjälper (ja, nån gång tog jag förstås i för mycket och resultatet blev genast en spänd häst) och hålla koll på yttersidan. Överhuvudtaget känner jag att jag blivit väldigt mycket bättre på att göra rätt hjälper i rätt ögonblick och jag får ett helt annat ”grepp” om Lotus. Och resultatet är tydligt, jag får honom att jobba på ett helt annat sätt än tidigare. Och det är klart, han har ju också blivit mer känslig och lyhörd och svarar bättre på hjälperna så det är väl lite av en god cirkel. Kul är det i alla fall för det känns verkligen som om det hänt väldigt mycket med vår ridning.

Lotus var jättefin i öppnorna, i båda varven. Slutorna tycker han är lite jobbigare, särskilt i vänster varv. Det har alltid varit en av hans svagheter och det kan säkert förklaras med hans stela vänsterbak. Nu lärde vi oss att den bästa övningen var att inleda med öppna och göra en övergång till sluta och bara ligga kvar där så länge som Lotus kändes mjuk och tyckte att det var OK, för att sedan gå tillbaka till öppna igen. På så sätt stretchade jag honom och han kunde ligga kvar längre och längre stunder i slutan. Varvade med trav och lättridning då och då för att det inte skulle bli för jobbigt för honom.

Skolorna tog på Lotus, förmodar att han fick rejält med mjölksyra i sina muskler. Han njöt verkligen av att få avsluta med att trava fram i ett lite friare tempo och bli lägre och rundare i formen. Jättefin var han och med härligt gung i kroppen. Så himla nöjd med honom och så fantastiskt roligt att få jobba med honom! Verkligen tacksam för att jag har hittat en så bra tränare som S som verkligen orkar jobba långsiktigt med oss. Hon har ett enormt tålamod – och har lärt även mig att ha det. Jag vet att det finns de som tröttnar på att träna för henne eftersom de tycker att det tar för lång tid att nå resultat. Själv har jag verkligen lärt mig att det visserligen tar lite längre tid att nå resultaten, men å andra sidan är de resultat vi uppnått så oerhört mycket bättre än de vi skulle ha fått om vi haft bråttom. Dessutom har jag en stark häst som verkar hålla, det hade jag knappast haft om jag skyndat mig.

För övrigt verkar jag ha löst sadelproblemet för den här gången. Har ju en fårskinnspadd under sadeln och den är försedd med fickor där man kan stoppa i filtbitar för att påverka tjockleken. Innan jag red igår tog jag ur den stoppning som var i och då låg sadeln som den skulle igen. Med andra ord så har väl Lotus byggt ytterligare lite ryggmuskler.

Sent om sider i går kväll blev det ett ridpass för Lotus och mig. Även den här gången var Lotus väldigt pigg och ivrig, men jag har nu lärt mig hur viktigt det är att jag skrittjobbar honom tills han slappnat av och kommit till arbete – då kan jag gå över till trav utan att han blir springig. Lotus var jättefin. Jobbade på i princip på samma sätt som i söndags och fick honom väldigt fin i formen och han kändes sådär mjuk och följsam som jag vill ha honom. Även om han var ivrig så tog han förhållningar och halvhalter och kändes väldigt mjuk och ridbar. Till och med i galoppen var han riktigt sansad och jag kunde verkligen jobba honom och även lämna voltspåret och följa fyrkanten utan att han bara ”gav sig av”. Öppnorna innanför spåret kändes mer stabila än senast och vi kunde även göra riktigt fina slutor. Kändes som om jag fått lite bättre känsla för hur mycket, eller snarare hur lite, hjälper jag ska göra för att få lagom mycket reaktion.

Kände mig verkligen nöjd med vårt jobb. Lotus är jättefin just nu och det känns som om vi hittat en perfekt kombination av styrka, mjukhet och arbetsvilja. Det känns som om det är lätt för honom att jobba och det tar inte emot nånstans. Härlig känsla!

Däremot är jag lite fundersam på om sadeln ligger som den ska. Får en känsla av att den inte ligger stilla och att jag hamnar snett. Har en fårskinnspadd under sadeln eftersom den var lite för vid när jag köpte den för ett knappt år sedan. Provade nu att lägga på sadeln utan padd, men tyckte då att den hamnade för nära manken. Kanske dags att ta ut sadelmakaren och få ett expertutlåtande.

I morse hade Lotus och jag en härlig körtur. Det var lite frostigt ute – och glashalt på vägen – så jag skruvade för säkerhets skull i låga broddar innan jag vågade ge mig ut. Kan berätta att neoprenpluggarna i broddhålen inte fungerade alls. Faktum var att jag knappt ens hittade dem bland sand och lera. Dock kunde jag ganska enkelt rensa hålen ändå, med hjälp av en liten skruvmejsel och en vass hårdmetallpinne.

Vägen var hårdfrusen, men på stubbåkern var det fortfarande alldeles lagom mjukt så där gick det jättebra att köra. Dressyrjobbade Lotus ordentligt – och fick honom riktigt fin. Han hade massor av framåtbjudning men också en härlig arbetsvilja och hittade snabbt formen. Jobbade verkligen genom kroppen och var mjuk och fin i handen. Jobbade mycket med att få honom rakriktad och med stöd på yttertömmen och det tog en stund att få honom att hitta stödet på vänstertömmen, men när han väl gjorde det så blev han jättefin. Arbetet blir ju lite svårare av att åkern inte riktigt inbjuder till alltför mycket svängar, det gäller ju att följa ”rätt spår” så att man inte hamnar i knöliga traktorspår, men jag kunde ändå göra lite volter och serpentiner. Gjorde också mycket övergångar och fick verkligen Lotus att ”trampa igång” med mycket bakbensaktivitet. Några galopper tog vi också och Lotus jobbade på bra i en stadig galopp.

Det blev ungefär en halvtimmes jobb på åkern, mestadels i trav, och efter det var Lotus ordentligt varm men verkade däremot inte det minsta trött. Var verkligen jättenöjd med honom. Det var det bästa dressyrjobbet med vagn vi gjort på länge och jag tyckte också att jag själv hittade en bra känsla i körningen. Hoppas vi kan njuta av utomhussäsongen ett tag till, ridhuset i all ära men vi gillar de stora ytorna utomhus. En solig morgon som denna var det dessutom extra härligt att få vara ute. Synd att jag varken hade kamera eller fotograf med mig för det hade nog kunnat bli fina bilder.

När jag kom tillbaka upptäckte jag att det gått en flisa ur Lotus högra framhov. Är nästan säker på att det lilla jacket inte fanns där innan vi gav oss av så jag antar att det hänt under körningen. Förmodar att han slagit i något hårt, kanske fanns där en liten spricka innan som fungerade som brottanvisning. Tror dock inte att det är nån fara och det fanns inga tendenser till sprickbildning ovanför jacket så jag hoppas att det inte ger några konsekvenser.  

Igår hade Lotus och jag ”tömkörningskurs” med en tjej i grannstallet, M. Eller nåja, lite väl pretentiöst att kalla det för kurs, men vi försökte i alla fall att visa och förklara. Hon ska sätta igång sin egen häst efter en längre skadeperiod och inspirerad av mig och Lotus ska hon använda sig av tömkörning för att bygga upp hästen. Jag har därför lovat att försöka att lära henne grunderna.

Vi var på hennes ridbana, vilket betydde att det hände saker utanför banan som pockade på Lotus uppmärksamhet med lite koncentrationssvårigheter som följd. Dessutom är staketet placerat en liten bit ifrån själva banan, vilket gjorde att vi inte kunde ”luta oss mot väggen” som man annars gärna gör när man tömkör. Bäddat för svårigheter alltså, och Lotus var inte heller riktigt lika följsam som han brukar vara. Faktum var att han visade upp delar av sitt register av hyss i form av en hel del hopp och bus, vilket kändes lite ovant. Nåja, vi jobbade på som vi brukar och Lotus var riktigt fin, åtminstone mellan hyssen. Märkte dock att det var svårt att få till öppnorna när jag inte hade nån vägg att ta stöd mot. Vi kunde inleda riktigt bra, men det var svårt att få det att fungera en hel långsida. Nyttig träning faktiskt.

M fick prova att köra lite vid ett par tillfällen och jag försökte säga hur hon skulle göra. Inte helt lätt att förklara – för mig handlar det om en känsla och jag vet hur jag ska göra när jag själv håller i tömmarna, men att förmedla det till nån annan är en helt annan sak. Dock väldigt nyttigt att ibland fundera både över hur man gör och varför och jag kom på en del bra saker som jag tappat bort. Bland annat blev jag väldigt medveten om hur mycket jag faktiskt håller i yttertömmen

Lotus är bra att övningsköra med. Visst blev han lite konfunderad ibland, men han var snäll och lugn och försökte göra rätt och framför allt utnyttjade han inte situationen.

Jag hade innertömmen ledande större delen av passet. På slutet satte jag dock tömmarna rakt genom gjorden bara för att visa att det också är en möjlighet. Det visade sig då att Lotus fungerade mycket bättre på den tömsättningen. Han blev bättre i formen, mer avspänd och krullade inte ihop sig. Det var faktiskt lättare att göra öppnor nu och vi kunde även visa riktigt fina slutor. Det var ju faktiskt så här jag oftast tömkörde innan Lotus blev skadad nu senast – tänk att jag glömt bort det! Så här kommer jag definitivt att jobba honom i fortsättningen.

På slutet hade jag den där härliga genomarbetade hästen som jobbade i en rund och avslappnad form med bakbenen långt under kroppen och massor av ”gung” – sådär så att det verkligen syns hur skönt han tycker att det är.

I lördags var det tävlingsdags. Eller nåja, nån riktig var det ju kanske inte, men vi ansträngde oss i alla fall så pass mycket att det blev både vita ridbyxor och en knoppad man. Och Lotus gillar tävlingar, det visade han tydligt genom att lyckligt studsa hela vägen ner till ridhuset. Jag kände knappt igen honom! Studsandet fortsatte medan vi skrittade fram utanför ridhuset och jag började så smått undra hur jag skulle hinna få ordning på honom innan start. Jag bestämde mig dock för att försöka rida fram precis som vanligt och efter en stunds gymnastiserande i skritt började Lotus att slappna av och jobba riktigt bra.

Eftersom vi inte har nån riktig utebana så löste vi framridningen genom att dela in oss i startgrupper och lägga in en 20-minuters framridningspaus mellan varje grupp. När det var vår tur att börja rida fram i ridhuset så ansträngde jag mig verkligen för att fortsätta att rida lika metodiskt som jag brukar och inte bli stressad av det faktum att vi hade begränsat med tid, vilket bl a innebar att jag la en lång stund på att trava fram under lättridning. Och Lotus funkade riktigt bra. Visst, vi kanske inte gjorde vårt allra bästa pass, men jag fick honom någorlunda mjuk och eftergiven och han jobbade i trevlig form så jag kände mig riktigt nöjd.

Så blev det då vår tur att starta. Lotus spände till lite till att börja med så inridningen blev lite slingrig. Sedan kunde jag konstatera att LB:1 passar oss väldigt bra eftersom de första momenten; att vända över ridbanan och byta varv samt serpentiner, är såna övningar som vi gärna använder på träning för att få Lotus eftergiven i sidorna och nu kände jag att jag verkligen kunde RIDA honom igenom dessa moment på ett bra sätt – och ha nytta av dem eftersom jag fick en mjuk och rund häst.

Travökningen blev lite matt – mest för att jag inte vågade driva på eftersom det med största säkerhet hade gett galoppinslag. Och skrittökningen taktade vi oss igenom, vilket inte förvånade mig det minsta (vi HAR tränat på detta, men det är skillnad på tävling och träning…). Mest nöjd var jag med galopprogrammet; vi gjorde riktigt fina fattningar och Lotus var härligt ridbar genom hela galoppdelen. I ökningarna ”satsade han järnet” och jag tror att ökningarna var riktigt fina. Lite svårt dock att göra en bra övergång till trav, kändes som om vi kom fram till kortsidan alldeles för fort och jag fick nästan vara lite brysk mot Lotus för att få hejd på honom. Men med tanke på att det inte är så länge sen som han överhuvudtaget inte var ridbar i galoppen så är det en rejäl förbättring.

På det hela taget var jag väldigt nöjd med vårt program. Lotus var ridbar på ett helt annat sätt än han varit vid våra tidigare tävlingsstarter och det känns verkligen att vi har utvecklats. Det avspeglade sig också i poängen, som slutade på lite drygt 60 procent, vilket inte är på nåt sätt fantastiskt, men ändå oerhört mycket bättre än de 55 procent vi lyckats skrapa ihop tidigare. Mest nöjd var jag med att vi fick 6:or och 7:or för galoppen. Galoppökningarna kommenterades med ”friskt satsat”… Kritiken på protokollet var trevlig och kändes befogad. Domaren tyckte att det var en trevlig ritt på en trevlig häst, men att han blev lite spänd och behövde jobbas i en rundare form. Och det är ju precis det vi jobbar med – och även brukar uppnå på träning. Till nästa tävlingstillfälle är det förhoppningsvis tillräckligt befäst för att visa även på tävlingsbanan. Då ska jag också ha tränat lite mer på programridning så att jag får till lite bättre vägar – för vägarna är den ständiga svaga punkten.

Poängen räckte till en fjärdeplacering (och en röd rosett som faktiskt var den första rosett som vi ridit oss till), vilket var jätteroligt men inte kändes särskilt viktigt. Det viktiga för mig var att jag fick ett härligt kvitto på att Lotus och jag verkligen har utvecklats. Jag fick även lite mersmak på att tävla dressyr. Kanske kanske vi ger oss ut på nån liten riktig tävling i vår.

Igår tränade vi för S, vilket innebar att vi för ovanlighetens skull red två dagar i rad. Lotus var extremt ”taggad” och studsade fram när vi började skrittjobba. Många små volter fick honom dock att lugna ner sig och istället börja jobba jättetrevligt. Mjuk, fin och liksidig när vi joggade igång i trav, faktiskt ovanligt bra start på passet så det kanske gör lite nytta att rida två dagar i rad (vilket dock inte är något som jag kommer att våga vidareutveckla). När vi sedan började galoppera var det som om Lotus fullständigt exploderade. Det var liksom ingen hejd på honom utan det gick bara fort fort. Jättebra galoppaktion, men knappt reglerbar. Nåja, många avbrott och fattningar senare kunde jag faktiskt RIDA galoppen och då var den jättefin. Och ännu en gång; att hästen är överentusiastisk är ett väldigt angenämt problem.

För att tvinga mig att rida ordentligt - och få Lotus att koncentrera sig - fick vi sedan rida öppnor innanför spåret. Det ställer stora krav på mig för jag måste verkligen använda ytterhjälperna. Jag fick även ”återupptäcka” det faktum att Lotus är mycket känsligare än jag i allmänhet förstår. Jag vill gärna överarbeta och göra för stora hjälper – och följden blir att jag stör Lotus och gör honom spänd och trippig. Om jag i stället försöker att bara sitta stilla rakt över honom med en mjuk hand och mest använda vikthjälper och överskänkel, ja då får jag en häst som mjukt följer mig och gör rörelsen med lätthet. Och dit nådde vi faktiskt!

Som avslutning jobbade vi med att växla mellan öppnor och slutor i skritt på volt genom att i princip bara flytta axeln bakåt (öppna) eller framåt (sluta). Och när jag väl greppade hur jag skulle tänka så hade jag en oerhört följsam häst. Provade sedan samma jobb i trav utefter långsidorna och Lotus svarade jättebra. Hade sedan en häst som fullständigt svävade fram i en härligt bärig trav och bara var SÅÅÅ fin. Verkligen jättenöjd med vårt pass!

Hann även tömköra Adde i lördags. För att pröva något nytt satte jag tömmarna rakt igenom gjorden på båda sidorna och värmde upp genom att skritta kors och tvärs genom ridhuset och bara jobba med att få honom att följa mig. Fortsatte sedan på ungefär samma sätt i trav och Adde jobbade jättebra. Visst var högervarvet lite svårare även nu, men skillnaden blev inte lika stor som senast och jag fick honom till bra jobb i båda varven. Hade nog egentligen tänkt sätta tömmen ledande på innersidan när vi kom igång med travjobbet, men eftersom Adde svarade så bra på den ”raka” tömsättningen fortsatte vi så genom hela passet. En stor fördel med detta är ju att man kan byta varv obehindrat och slipper nöta på i det svåra varvet en längre stund. Att då och då kunna gå tillbaka till det lätta varvet och ”hämta lite mjukhet” för att sedan gå tillbaka till det svåra varvet passade oss mycket bättre. Lilla Adde var faktiskt jättefin och jobbade i en härligt bärig trav. Även galoppen blev jättebra, även om det gick lite väl fort ibland (är man galoppör så är man…). Addes matte var med och tittade och hon var faktiskt lite imponerad. Och det kan hon gott vara för det är en väldigt fin häst hon har!

Gårdagens ridpass hade fokus på den lilla tävling som vi ska delta i på lördag. Då har vi nämligen dressyr-cup i stallet, vilket är en form av träningstävling där man rider det program som motsvarar ekipagets nivå och alla tävlar mot alla. Jag har anmält mig till LB:1, vilket ju i och för sig inte innehåller några direkta konstigheter, men bara just att rida ett program är ju i sig svårt.

La mycket tid på att mjuka upp Lotus i skritt och fick honom riktigt rund och fin. När vi sedan övergick till trav hade han en härlig drivning och jobbade jättebra. Red många serpentiner och ”vänd över ridbanan” eftersom det är moment som ingår i programmet och Lotus var riktigt följsam och bärig. Lite öppnor och skänkelvikningar innan jag övergick till galopparbete. Fattningarna blev lite si och så, men galoppen var fin så jag var ganska nöjd ändå.

Red sedan programmet, eller åtminstone delar av programmet fast kanske inte i exakt rätt ordning. Och faktum är att det gick över förväntan. Lotus jobbade i trevlig form och var liksidig och följsam. Diagonalen i mellanskritt brukar vara en svag punkt eftersom han gärna vill börja takta där, men det fungerade riktigt bra nu. Valde dock att inte släppa fram honom så mycket, tror trots allt att en svag ökning med ren skritt är bättre än att takta sig igenom övningen. Även travökningen löste jag på samma sätt. Att fatta galopp från trav är något vi nästan aldrig gör, men fattningen blev riktigt bra och ännu mera nöjd var jag med att vi lyckades prestera en riktigt rund och fin galopp där både volten och diagonalen blev helt OK. Avbrottet till trav lämnade dock en del övrigt att önska…

Kontentan blev att jag var riktigt nöjd med vårt träningspass och det fick mig att våga tro på att vi kanske ska kunna genomföra tävlingen med hedern i behåll. Målet är att skrapa ihop lite fler poäng än de två senaste gångerna, vilket inte borde vara helt omöjligt eftersom resultaten hittills varit pinsamt dåliga.

Vad som störde mig lite var att Lotus då och då fick de där förargliga taktmissarna i trav. Inte mycket och inte ofta, men bara när jag svängde åt höger. Borde egentligen inte vara nåt att bry sig om, men vid ett par tillfällen har detta beteende varit ett tecken på att Lotus börjat känna av sina skador. Därför kan jag förstås inte låta bli att oroa mig lite. Men jag ska försöka att bortse från detta och glädja mig åt att Lotus för närvarande jobbar härligt bra.

I morse var det körning, i morgondimma. Fick tips om en ännu ej upplöjd stubbåker som jag helt hade missat. Efter att ha värmt upp på vägarna blev det därför lite dressyrjobb på åkern, där det var riktigt bra underlag med undantag för vissa ställen där vildsvinen hade bökat sönder marken. Det har ju inte blivit så mycket dressyrkörning den senaste perioden, men nu försökte jag ”damma av” lärdomarna från mina senaste träningar. Jobbade med rakriktning och stöd på yttertömmen – och försökte komma ihåg vad Anders sa senast. Var ganska nöjd med resultatet, men som vanligt hade jag lite svårt att få Lotus att ta stödet på vänstertömmen, vilket innebar att det var enklare att köra rakt fram i ett tänkt vänstervarv än i ett högervarv.

Lotus jobbade på bra. Han var full av energi och jobbade i trevlig form. Gjorde övergångar till skritt och fick honom verkligen att starta med bakbenen och vi presterade även några helt OK travökningar. Ordentligt svettig blev han, fick nog jobba på mer än jag egentligen trodde. Det blir lätt så att man travar mycket när man kör har jag märkt – om man rider eller tömkör och därmed måste prestera lite själv också är man mer mån om pauser.