I fredags tog Lotus och jag en tur med nya vagnen längs landsvägen och för att sedan kunna trava på en fin grusväg. Lotus var väldigt pigg och glad och verkade njuta av att vara på tur och drog på ordentligt i traven. Turen blev ungefär en mil varav cirka 6 km var travvänlig grusväg. Tror att vi båda två njöt både av att trava grusväg och av den nya vagnen, som verkligen känns jättetrevlig att köra.
 
Imponerades ännu en gång av Lotus otroliga lugn och ”coolhet”. Det var en rejält blåsig dag, vilket i sig kan få hästar lite ”på tårna”. När vi kom upp på grusvägen passerade vi en husbil som var inklädd med en presenning som fladdrade ordentligt i vinden. Lotus tittade inte ens! Längre fram låg en omkullvält soptunna med öppningen mot oss. Alla som hållit på lite med hästar vet att det normalt är en riktig hästskrämma. Lotus ägnade den inte en blick. Det riktiga eldprovet var en presenning som låg lös på marken och fladdrade och långsamt rörde sig mot oss. Nu tittade Lotus och blev lite spänd, men han fortsatte förbi utan att göra nån affär av det heller. Där kände dock jag att det hade kunnat bli lite farligt om presenningen hade fortsatt att röra sig hela vägen fram till oss, men som tur var kom vi förbi innan den kom alltför nära. Men helt klart så är Lotus en osedvanligt lugn och orädd häst och jag är så tacksam för det. Har i mitt tidigare hästliv träffat på ett antal hästar som varit betydligt mer lättskrämda så jag är väl medveten om hur fylld av faror världen kan tyckas vara om man är häst!
 
I går hade vi precisionsträning för A. Anna groomade och vi passade på att testa nya vagnen, vilket betydde att hon inte bara satt passiv utan hon groomade ”på riktigt”. Lotus var på ett strålande humör, han tände till redan när han insåg att ridhuset var fullt av koner och det var verkligen full fart på honom.
 
Vi värmde upp med att köra några enskilda delar av precisionsbanan; en båge och en serpentin. Det var ganska länge sen vi tränade precision och jag kunde lite förvånat konstatera att Lotus utvecklats en hel del, trots avsaknad av träning. Dels så har han lärt sig att verkligen söka efter konerna och dels så har han blivit väldigt mycket känsligare när jag styr honom. Det betyder att om jag är lite slarvig i mitt vägval så är det risk för att han riktar in sig på fel port och om jag överdriver styrningen det allra minsta så far vi iväg i fel riktning. Jag måste helt enkelt vara oerhört fokuserad och stadig i min styrning och med små hjälper noga rikta in Lotus mot rätt port och sedan bara stadigt följa med.
 
När vi sedan övergick till att köra hela banan blev det ännu lite svårare. När svårigheterna kommer slag i slag är det svårare att hålla fokus på varje sväng och även om man verkligen försöker att vara förberedd så är det lätt att få små överraskningar och hamna i oväntade situationer som man snabbt måste lösa. Dock gick det över förväntan och även om vi hade någon förarglig rivning i varje runda så körde vi allt fortare och jag hade riktigt bra känsla i körningen.
 
Det första varvet höll vi oss i trav, men varv två och tre la jag in en hel del galopp. Det gillade Lotus, nästan lite FÖR mycket. Har började nämligen att lägga in galopp lite här och där där HAN tyckte att det passade, vilket inte alltid stämde med vad jag tyckte var lämpligt. Ett par rivningar berodde helt klart på att Lotus drog iväg i ett alldeles för högt tempo och att jag inte hann med att styra. En dålig ursäkt, förstås. Självklart måste jag lära mig att förhålla honom i tid och se till att det är jag som bestämmer tempot. Men jag tycker ju att han är så rolig när han är på det där humöret så ibland känns det lite svårt att tillrättavisa honom!
 
Roligt hade vi, alla tre. Lotus hade nog kunnat hålla på ett bra tag till och verkade allt annat än trött när vi avslutade. Han fick därför trava en stund på grusvägen innan vi skrittade av i ett försök att få honom lite trött. Tror dock inte att jag lyckades med det, men jag hade i alla fall en väldigt nöjd häst.

Kallt väder och en häst som inte jobbat ordentligt på flera dagar (med Lotus kondition så är varken fredagens promenad, lördagens lättare ridhuspass eller söndagens dryga timme ute med vagnen i mestadels skritt tillräckligt för att han ska anses vara särskilt avrastad) så hade jag en väldigt pigg häst på måndagskvällen. Han småtaktade ner till ridhuset och marscherade bestämt runt när vi värmde upp. Jag tömkörde och när jag lät Lotus värma upp i trav på volt var han så spänd att han nästan tappade bjudningen stundtals, samtidigt som han då och då gjorde små jämfotaskutt bara för att han inte riktigt kunde hålla sig i trav. När vi övergick till galopp så kunde han förstås inte låta bli att göra ett bocksprång i varje fattning. Men det är svårt att göra annat än skratta åt honom när han är på det där humöret!
 
När han väl hade laddat ur lite så jobbade han jättebra. Hög och fin i formen, väldigt lätt i handen, härlig spänst och energi. Gjorde fina skänkelvikningar och öppnor och trampade bättre än nånsin. Nu går han både in i och ut ur ”piaffen” på ett väldigt bra sätt och ser väldigt elastisk ut när han trampar.
 
Även om Lotus jobbade jättebra så kom det då och så små urladdningar i form av bocksprång och krumbukter och efter nästan en timmes arbete var Lotus fortfarande överpigg. Jag lät honom då galoppera en lång stund på stor volt för att sedan avsluta med en ganska lång stund i trav i låg rund form på stora volter. Då slappnade Lotus äntligen av och jobbade på ett härligt sätt genom hela kroppen och såg verkligen jättefin ut.
 
Igår körde vi i ridhuset ­– med giggen eftersom den står i ridhuset och därmed är enklare att ta fram än den nya vagnen som måste köras från stallet i mörkret. Lotus var lite lugnare den här gången – oklart om det berodde på jobbet dagen innan eller på att det var lite varmare nu. Men pigg var han förstås, och full av arbetsvilja. Jättefin att köra – fin i formen, mjuk och lösgjord och väldigt trevlig att jobba med. Avslutade som vanligt med att låta Lotus trava på i låg rund form och han kändes ovanligt lösgjord, gick med nosen nästan nere vid knäna och jobbade på genom hela kroppen så att jag verkligen kände hur det gungade i vagnen.
 
Det var verkligen full fart i ridhuset med två körekipage, två ryttare, en tömkörning och en longering. Det var dock inget som verkade störa Lotus det allra minsta. Och inte de andra heller. Undrar hur många ridhus som kan bjuda på den variationen en helt vanlig tisdagskväll?

Den är äntligen här nu, min nya fina maratonvagn! Ännu finare än jag föreställt mig - och den gröna färgen var helt perfekt. Vagnen anlände i fredags, men jag väntade med provturen till lördagen eftersom jag behövde hjälp av sambon med att skruva dit skaklarna och framför allt ställa in alla mått, vilket var krångligare än jag trott. Vi fick prova oss fram ett par gånger innan skaklarna hade både rätt längd och rätt avstånd emellan. Praktiskt nog så var Amanda med mig i stallet och hon kunde hämta Lotus från stallet och ta ut honom på logen där vi stod med vagnen och sedan ta tillbaka honom till boxen igen tills vi behövde honom nästa gång samt stå och hålla honom medan vi måttade in längder på draglinor och baksele.
 
Till slut var vi förspända och klara och kunde köra ner till ridhuset. Först kändes det lite vingligt och ovant men strax kunde jag njuta av hur fantastisk vagnen är. Den ger en helt annan känsla en den gamla vagnen; lättare, smidigare och mjukare. Lotus verkade också trivas med vagnen. Han var väldigt pigg och glad och jobbade på på ett mer avspänt och mjukt sätt än med den gamla vagnen. Jag har ju upplevt att jag inte längre kan köra dressyr med min gamla maratonvagn eftersom den är för tung. Lotus går nu i en form där jag kräver att han ska vara bärig och gå i en ganska hög form och då är det svårt för honom att samtidigt dra en tung vagn. Han går ju jättebra framför giggen, men nu fick jag en känsla av att han kan jobba lika bra framför den nya maratonvagnen. Så glad över denna vagn, känns jättehärligt att jag har unnat mig att köpa den!
 
Det hade frusit på över natten och varit halt i hagen på morgonen. Lotus och Lillen hade tjafsat lite runt halmbalen i hagen och när Lotus hoppade undan från Lillen så tappade han fotfästet och ramlade och slog i bogpartiet. A hade sett detta hända och berättade det för mig, vilket jag var väldigt glad för. Lotus hade nämligen ett skrubbsår på bogen och jag hade undrat mycket över detta om jag inte vetat vad som hade hänt. Var lite orolig för att han skulle vara stel och öm, men han hade inga direkta svullnader eller liknande och jobbade glatt på framför vagnen. Dock valde jag att göra ett lättare pass på grund av detta och körde mest runt ganska kravlöst i trav och galopp. Det viktigaste med dagens pass var att prova vagnen!
 
Igår fick jag mig en kompis på en tur med nya vagnen och vi körde landsvägen bort och sedan in på en skogsväg. Det var ordentligt kallt och fruset i marken, men i skogen fanns det ändå partier där det var mjukt nog att trava. Vagnen kändes jättebra att köra! Den rullar så mjukt och tyst och känns oerhört bekväm för både häst och passagerare. Lite ovant känns det fortfarande, men efter den här turen började jag att känna mig riktigt hemmastadd. Lotus var pigg och glad och verkade väldigt nöjd – om det sedan berodde på vagnen eller bara på att han i största allmänhet tycker om att gå på tur är svårt att veta.

Jag fick ett Flipagram från min läsare Amanda. Tycker att det var en sån härlig sammanfattning av året!
https://flipagram.com/f/fglTsWPtue

Idag tränade vi för A och efter att jag värmt upp Lotus lite bad jag henne att köra en stund. Dels ville jag höra hur hon tycker att Lotus känns nu och dels ville jag se honom jobba. Och Lotus var hur fin som helst! Det var verkligen roligt att se honom för det har hänt väldigt mycket sen jag såg honom så här från marken senast. Det syns tydligt att han blivit mycket starkare och han rör sig med en lätthet, balans och självklarhet som jag nästan inte sett förut. Han har fått en mycket bättre bakbensmekanik, är högre i formen och har luftigare framben. Jag kunde också se det som jag tyckt mig känna: det är lättare för Lotus både att länga sig och att komma tillbaka till samling samt att han mer naturligt går i en högre form.
 
Jag stod mest bara och njöt av att se Lotus. Han är verkligen otroligt fin nu och det är en fröjd att titta på honom. Med vetskapen om hans historia av skador är det extra roligt att han nu kan röra sig på det här sättet.
 
Jag fick köra en stund som avslutning och Lotus kändes verkligen otroligt fin. Den där lättheten som jag hade sett kändes verkligen. Så otroligt nöjd med Lotus idag och så stolt över min fantastiska häst!
 
Här finns en filmsnutt från idag.

I söndags körde vi dressyr med giggen och Lotus var bara sååå fin! Jag hade jag en sån otroligt bra känsla i körningen och Lotus fullständigt dansade fram. Mjuk och spänstig, massor av framåtbjudning samtidigt som han lyssnade uppmärksamt på mig. Allt kändes så enkelt och okomplicerat, det var nästan som om vi lekte fram rörelserna. Ingenting var svårt, allt kändes så självklart. Och den känslan är helt underbar. Känslan när bitarna faller på plats och allt bara fungerar, när det där som känts ouppnåeligt svårt plötsligt känns lekande lätt. Så otroligt tacksam för att jag trott på denna fantastiska häst och orkat kämpa vidare även när allt verkat helt hopplöst. Så otroligt tacksam för att jag får uppleva den här otroliga utvecklingen tillsammans med honom.
 
Blir nästan lite tårögd när jag tänker på den resa vi gjort tillsammans. Det känns som en evighet sen jag hämtade hem den där vingliga 4-åringen från Rindö. Då kändes allt så enkelt och självklart. Lotus skulle ta vid som ridhäst efter min gamla häst, Ture. Vi skulle träna en hel del dressyr, kanske även tävla lite, men självklart skulle vi även rida ut, kanske till och med hoppa lite, ha massor av kul tillsammans. Och det första året var det precis så roligt och lättsamt som jag hade tänkt mig. Sen kom skadorna. Alla resorna till veterinären. Glädjen när en skada hade läkt ut och jag trodde att allt skulle bli som vanligt igen. Och hopplösheten när skadan kom tillbaka. Så många gånger som jag trodde att jag skulle förlora min fina häst. Så många tårar som jag gråtit.
 
Vändpunkten kom för åtta år sedan. Då var Lotus egentligen nästan i sämre skick än någonsin tidigare och jag trodde att han skulle få sin dödsdom på riktigt. Men det var då som min veterinär, istället för att skicka Lotus till himlen, sa att även om Lotus kanske aldrig skulle bli den ridhäst som jag hade tänkt mig så fanns det säkert en nivå som han kunde fungera på och nu gällde det att hitta den nivån. Det var då vi la om vår träning helt och väldigt mycket har hänt sen dess. Jag trodde då att min fina Lotus skulle bli en promenadhäst som i bästa fall skulle kunna hålla för lite lättare träning. Att jag åtta år senare skulle ha en fantastisk vältränad körhäst som fullständigt sprudlar av livsglädje, nej det hade jag aldrig någonsin kunnat föreställa mig. Och vägen hit har varit allt annat än spikrak, vi har haft en hel del motgångar längs vägen, om än inte lika avgrundsdjupa som tidigare. Men vi har också haft så fantastiskt mycket roligt tillsammans och det räcker med att jag kastar en blick på min underbara häst för att veta att han är värd precis all möda som jag lagt ner på honom. Är så tacksam över att jag orkat kämpa på och att jag ändå trott på Lotus hela tiden. Är också väldigt tacksam över de som stöttat mig, där är vår veterinär en väldigt viktig person, men även tränare, vänner och familj har varit ett stort stöd.
 
Lotus har nu varit skadefri i nästan ett och ett halvt år och det är faktiskt helt otroligt. Jag hoppas att vi har många fina år kvar tillsammans. En sån här häst får man bara en gång i livet.

Lotus har blivit skolhäst. A ska vid fyra tillfällen ta emot en grupp gymnasieelever som går en utbildning med hästinriktning och lära dem grunderna i körning. Till detta har hon lånat in några hästar och en av dem är Lotus. Han kommer att vara en av två som är inkörda. Första gången var det dock bara tömkörning och Lotus hade inte fått jobba alltför hårt – A hade använt honom för att visa tömkörningens grunder. Tror hur som helst att Lotus kommer att klara uppgiften som skolhäst galant och förmodligen tycka att det är rätt kul. Tycker också att det är kul att kunna bidra lite till att några fler får lära sig hur kul det är med körning.
 
När jag kom till stallet igår så gnäggade Lotus ovanligt högljutt och var sedan otroligt kelsjuk. Mysiga häst!
Undrar om han hade saknat mig, var ju inte i stallet dagen innan eftersom Lotus då var med på As körutbildning. Hur som helst så värmer det verkligen i hjärtat när man får ett sånt glatt mottagande!
 
Sedan blev det tömkörning i ridhuset och oj vilken fart det var på Lotus! Han var precis hur pigg som helst och fullständigt sprudlade av överskottsenergi. Tack och lov så fungerar han ju som så att det inte är några problem att omvandla överskottsenergi till arbete så det blev ett jättebra arbetspass. På schemat stod övergångar mellan skritt och trav och skritt och galopp, jättefina öppnor och skänkelvikningar samt ovanligt bra försök till piaff – förmodligen blev det extra bra just tack vare den lätt överdrivna energin. Ska fortsätta att träna på detta så att Lotus hittar både styrkan och tekniken – ska bli väldigt kul att se hur bra det kan bli.
 
Under hela passet hade Lotus en otrolig framåtbjudning och ibland drog han iväg så att jag nästan hade svårt att hänga med. Han blir ju väldigt fin när han får lite mer driv i traven, men dessvärre lämpar det sig bättre framför vagnen än vid tömkörning för jag hinner helt enkelt inte med. Kunde dock inte annat än skratta åt honom – man kan ju inte direkt bli arg på en häst som är överambitiös! Hade nån slags förhoppning om att jag skulle kunna rasta av Lotus ordentligt, men det som blev mest trött var nog jag självt….

I måndags blev det en lite annorlunda stallkväll då det var strömavbrott. Dock fungerade elen på en fas så vi hade nattbelysning i stallgången och ungefär en tredjedel av lamporna fungerade i ridhuset. Mockade så gott jag kunde i denna dämpade belysning med stöd av pannlampan och gick sedan ner till ridhuset för att tömköra. Vi tränade bland annat på övergångar mellan skritt och trav och skritt och galopp. Lotus var riktigt lydig och jobbade väldigt trevligt. I galoppfattningarna syntes det tydligt hur han verkligen satte under sig ordentligt och tog i med bakbenen. Känns som väldigt bra styrketräning! Jobbade sedan längs fyrkantspåret med öppnor och skänkelvikningar samt trampade även Lotus en del och det gör han verkligen jättebra nu. Det räcker med att jag själv stannar upp och gör ett par halvhalter så går han in i något som alltmer börjar se ut som riktig piaff. Han jobbar väldigt korrekt med bakbenen, men behöver få upp nacken lite mer för att det ska bli riktigt bra. Men vi är på god väg!
 
Innan vi var riktigt färdiga så försvann strömmen helt och hållet och det blev beckmörkt i ridhuset. Jag var förvarnad om detta, visste att reparatören skulle behöva stänga av för att kunna reparera felet, så jag var förberedd med pannlampa. Vi kunde därför jobba färdigt i skenet av pannlampan och det fungerade bra det med.
 
Så otroligt nöjd med hur Lotus jobbar just nu. Det känns verkligen som om han utvecklats enormt den senaste tiden, framför allt så har han blivit ytterligare lite starkare och mer balanserad i sin kropp. Har gjort några riktigt bra dressyrpass med vagnen där jag verkligen slagits av hur bra Lotus jobbar. Han har fått en helt annan styrka i bakdelen än tidigare, vilket gör att han kan sätta under sig bakbenen och då automatiskt bli högre fram. Den högre formen med nacken som högsta punkten, som jag kämpat så mycket med tidigare, är kanske fortfarande inte helt självklar, men den har blivit så otroligt mycket lättare att uppnå. När jag ser Lotus jobba på töm slås jag verkligen av hur annorlunda han ser ut nu än för kanske bara ett halvår sedan med en högre och kortare form. Jag kan också lite förvånat konstatera att vi nu nästan bara gör bra arbetspass, tidigare så gick det ofta ett antal mindre lyckade pass på varje bra pass. Så otroligt roligt att få vara med om denna utveckling tillsammans med min fantastiska häst!

Igår tyckte jag att det var dags för en promenaddag efter några dagars ganska intensivt arbete. På med reflexer och pannlampa och ut på en rask promenad längs skogsvägen. Tycker faktiskt att det är ganska skönt med dessa pannlampspromenader, alldeles ensamma Lotus och jag i den mörka och tysta skogen. Vet att en del skulle uppleva det som ganska obehagligt, själv tycker jag att det är rätt mysigt. Och vad kan egentligen hända? Vid ett tillfälle tvärstannade Lotus och stirrade ut i skogen. Jag blev nyfiken på vad det var han såg och försökte att svepa med pannlampan för att eventuellt få en skymt av något, men det var bara massivt mörker.
 
Nu finns Lotus även på Instagram. Gå in och titta på livetmedlotus!