Idag var det dags för återbesök av kiropraktorn. Han konstaterade att Lotus var jättefin ”från mitten och bakåt” och att ömheten i manken i stort sett försvunnit. Dock har han fortfarande en öm punkt mitt uppe på manken och runt manken ser det lite muskelfattigt ut. Vi la på sadeln för kontroll och kunde nu gemensamt konstatera att den ligger alldeles för nära manken, faktum är att det knappt finns nån plats för Lotus att arbeta under sadeln. Lotus har satt massor av nya muskler, börjat jobba bättre och därmed ”byggt om” sin kropp – med resultatet att sadeln nu ligger helt fel. Den hamnar nästan i framvikt och troligen hindrar den faktiskt Lotus från att jobba korrekt – och därmed hindrar den också musklerna från att utvecklas ytterligare.

Kanske har även selen gjort sitt till. Jag vet att även däckeln ligger lite väl tajt över manken. Det borde inte vara nåt problem så länge Lotus går med maratonvagnen, då blir det ju knappt nån vikt alls i däckeln. Däremot kan det bli en belastning när han drar en gigg och reaktionen i manken/ryggen kom ju några dagar efter att vi varit på kurs och Lotus gjort några ganska tuffa pass med just en gigg. Kanske det var den utlösande faktorn?

Lotus fick en ”specialbehandling” med tuppkam och liniment i muskulaturen på och runt manken och ordinationen att vila idag men sen ska han jobba på som vanligt. Dock har vi totalt ridförbud. Och inte bara nu utan i princip resten av året. Detta för att först verkligen läka ut alla ömheter och sedan ge Lotus chansen att ostört bygga upp muskulaturen i vagn och på töm. Kiropraktorn tyckte nämligen att det inte var någon större idé att skaffa en ny sadel nu eftersom risken är stor att Lotus snart kommer att ha vuxit ur den också eftersom den nuvarande sadeln kanske hämmat musklernas utveckling. Därför är det bättre att låta honom ”bygga lite mer kropp” först och sedan prova ut en sadel.

Det känns ju förstås lite märkligt att få ridförbud. Började ju längta lite efter att få ta upp ridträningen igen. Men faktum är att det ändå inte gör mig särskilt mycket. Tack vare körningen och tömkörningen har jag fantastiska verktyg för att kunna jobba min häst utan att sitta på honom och både jag och Lotus tycker att körningen är minst lika rolig som ridningen (ja, i Lotus fall är det nog snarare så att han föredrar körningen). Nu ska vi verkligen satsa fullt ut på att träna körning och ta oss ett steg vidare där. Och hela problematiken är ju egentligen väldigt positiv; min tidigare så trasiga häst har nu blivit en ”elitidrottare” som musklat sig så mycket att utrustningen inte längre passar. Visst kommer det att svida en del i plånboken, men utvecklingen är ju egentligen helt fantastisk! Det är klart att jag känner mig ganska stolt över min häst och det jobb vi gjort tillsammans!

Nej, det var nog inte bara träningsvärk. Red igår också, trots att jag sällan rider två dagar i rad. Men nu tänkte jag att Lotus nog skulle vara mjuk och genomarbetad efter passet dagen innan och att det skulle vara lite bra att fortsätta jobbet. Dock var han minst lika "krokig" i högervarvet den här gången. I vänster varv var han riktigt fin, men i höger varv ville han inte alls jobba. Kände till och med en tendens till att han var lite ojämn när jag försökte samla ihop honom. Dessutom tyckte jag att han inte riktigt rörde ryggen, något som blev extra tydligt i galoppen. Inte katastrofdåligt, men tillräckligt dåligt för att jag skulle bli säker på att det var något som inte riktigt stämde.

Avslutade passet med att låta honom springa i lina några varv, men blev inte klok på om han gick rent eller inte. Suck!

Tillbaka i stallet konstaterade jag att Lotus ömmade i ländryggen. Nu misstänker jag därför att han har problem liknande dem han hade i somras, då när han fått en sko avsliten. Antingen har det hänt nåt igen eller, kanske troligare, så blev han lite överansträngd i helgen.

Nu skulle jag ju helst av allt få ut kiropraktorn så fort som möjligt, men han är tyvärr bortrest. I stället får vi försöka klara oss på egen hand. Jag provar med lite tömkörning och lätt körning och ska försöka vara lyhörd för hur mycket Lotus faktiskt vill jobba. För det är säkert bra att han rör på sig, även om han inte ska jobba hårt. Och ridning är förstås uteslutet så länge ryggen ömmar.

Trist med ett bakslag, men jag känner mig inte alltför orolig. Dessutom passar det ovanligt bra med en oplanerad vila just nu, vi har inga viktiga aktiviteter inbokade och snart åker jag på semester - då blir det ändå vila för Lotus.

Lotus var nog lite tagen efter helgen, även om han inte direkt visade det, så han fick ta det lugnt på måndagen. På tisdagen kunde jag inte motstå frestelsen att köra en stund på stubbåkern och se vad vi lärt oss – med risk för att bli grymt besviken om det inte alls skulle gå bra. Nu kändes dock Lotus riktigt fin. Han kändes ovanligt mjuk och lösgjord och faktiskt riktigt lydig och följsam. Dessutom var han väldigt pigg och jobbade verkligen på framåt med bra påskjut, men blev ändå inte springig utan jag kunde samla ihop honom och få honom till bra jobb.

På onsdagen var det som vanligt dags för dressyrträning för S. Det blev ett lite märkligt pass. Förmodligen hade Lotus rejäl träningsvärk, och kanske var han även lite trött, sen helgen och inledningsvis ville han inte alls jobba. Han var vinglig och slingrig och det var bogar som åkte ut och bakdelar som åkte in. Dock fick jag bra hjälp att reda ut det hela och så småningom slappnade Lotus av och kom till riktigt bra jobb. Då var han jättefin och under en kort stund fick jag njuta av en riktigt bärig och samlad trav. Dock varade det inte så länge för sen blev Lotus rejält trött. Det var långt ifrån det bästa passet vi gjort, men oerhört lärorikt. Egentligen är det ju just såna dagar som man behöver en tränare som mest, inte de där dagarna när saker faktiskt fungerar! Förhoppningsvis kommer jag ihåg detta nästa gång vi hamnar i en liknande situation.

Inser att Lotus och jag just nu är inne i en process där vi är på väg att ta ett rejält kliv upp i vår utveckling. Lotus har börjat att arbeta i en högre och mer samlad form än tidigare med mer undersatta bakben. Samtidigt har jag blivit bättre på att verkligen få grepp om honom och placera honom där jag vill ha honom. Allt det här är rejält jobbigt för honom. I dagsläget klarar han därför inte av att samtidigt gå i en kort form och ”kröka på nacken”. Just nu får jag därför nöja mig med att han faktiskt ”jobbar väldigt bra med benen”, bär sig själv och är ganska lösgjord och försöka att stå ut med att han inte riktigt går i den form jag vill. Det framgick också av bilderna som togs i helgen – de gjorde mig faktiskt nästan besviken. Jag hade ju så bra känsla i körningen – varför såg det då inte bättre ut? Men jag vill ändå tro att vi kommer att nå fram till något ännu bättre om vi bara jobbar vidare på det spår som vi är inne på nu.

Bilder finns både nedan och på albumsidan så det är bara att bilda sig en egen uppfattning.

För övrigt så satte helgens kurs grillor i huvudet på mig. Jag fick ju låna en alldeles väldigt trevlig gigg (Troed Hansson) och jag insåg ganska snart att det är just en sån vagn jag saknar. Inget ont om min maratonvagn – förutom att den kanske inte är så vacker så är den alldeles utmärkt bra att köra med. Men den är ingen dressyrvagn och det är en sån jag ”behöver”. Jag kunde därför inte låta bli titta på annonser för att se om det fanns några giggar till salu, och ”tyvärr” fanns det en. Och den är naturligtvis jättefin och alldeles oemotståndlig. Ganska dyr förstås, såna vagnar ÄR dyra, men ändå är det nog ett ganska bra pris. Så nu för jag en diskussion med mig själv och försöker bestämma om det är ett vettigt köp eller inte.

I måndags gjorde vi ett ridpass, och jag kan väl inte säga att det är det bästa vi gjort. Lotus var extremt okoncentrerad och tyckte att det var mycket roligare att titta på allt som hände omkring banan än att lyssna på matte. Han var riktigt nonchalant – och till slut blev jag nästan arg på honom på riktigt. Och det gjorde nog faktiskt lite nytta för efter det så lossnade det lite och han började att jobba riktigt bra. Han fick den där mjuka bäriga traven och vi kunde göra riktigt fina öppnor och skänkelvikningar. Då började han också driva framåt, bli självgående och bärig – precis som jag vill ha honom. Men jag kan inte låta bli att bli lite irriterad över att det ska vara så otroligt svårt att göra bra ridpass utan tränarhjälp!

Idag var det dags för träning för S igen – alltid lika kul att få hennes hjälp! Lotus var riktigt fin redan när vi satte igång. Lite ”slingrig” till en början i skritten, men när jag bara var konsekvent och höll efter honom så blev han riktigt fin i formen. När vi joggade igång i trav kändes han otroligt mjuk och bärig och jobbade verkligen jättebra. Dock tyckte jag att han gick lite väl långsamt, men S fick mig att förstå att jag skulle låta honom hitta formen i det tempot – och mycket riktigt så fick han successivt mer drivning och blev då också allt finare i formen. Härligt att vi numera kan börja ett pass i en form som är bättre än den som vi kunde avsluta med tidigare!

Jag hade nog kunnat ”finrida” på det här och åkt runt och bara njutit. Dock hade S andra planer. Hon tyckte helt enkelt att nu när Lotus blivit så här fin så var det dags att ställa lite nya krav. Även om han jobbar bra så är han lite nonchalant och ouppmärksam och det måste vi komma tillrätta med. Därför fick jag göra små tempoväxlingar i traven och massor av halvhalter. Både jobbigt och svårt och Lotus blev nästan lite sur på mig, men helt klart så gav det resultat för han blev allt mer bärig och ”ihop” och jag kände verkligen hur han jobbade mer och mer med bakbenen. På slutet kunde vi trava i rund och låg form och Lotus tog halvhalterna genom att jag bara satt till i sadeln – precis som det ska vara. Nu ska vi jobba vidare mot ännu mera uppmärksamhet och lyhördhet så kommer vi nog att kunna få en snyggare ridning. Att Lotus jobbat bra fick jag i alla fall kvitto på när jag satt av – han var rejält svettig precis där de där musklerna som borde jobba sitter!

En av de bästa sakerna med sensommaren är väl ändå stubbåkrarna! Gula och inbjudande ligger de där, som gjorda för en rejäl galopp. I år är de dessutom torra och fina. För mig är det numera självklart att stubbåkergalopperandet gör sig bäst med vagn. Och det var precis vad vi ägnade oss åt i går. Trav och galopp långa härliga sträckor på en av stubbåkrarna. Åkern sluttade dessutom lite lägligt så att man kan börja med en raksträcka för att sedan låta hästen ta i lite uppför backen. Lotus tyckte att det var härligt. Kanske lite loj från början, men sen kom han igång och jobbade på med massor av bjudning. Efter nån knapp halvtimme avslutade vi den delen av arbetet och skrittade sedan en rejäl sväng. Nöjd och glad häst!

Idag har vi tränat för S. Och idag var ingenting gratis. Lotus var inte riktigt lika arbetsvillig som han varit på sistone utan försökte komma undan lite genom att dels inte riktigt bjuda framåt och dels skjuta ut ytterbogen. Redan i skritten fick jag jobba mycket med att aktivera honom bakifrån samt verkligen använda ytterskänkeln för att få honom att placera ytterbogen rätt. Och det blev så himla tydligt att Lotus svarade rätt när jag kom åt honom; så fort han började driva med båda bakbenen så kom även den fina formen. Fortsatte med samma jobb i trav och galopp och jag fick verkligen rida så att svetten rann, men Lotus blev också riktigt fin.

Efter denna uppvärmning hade jag en riktigt trevlig häst. Vi kunde jobba vidare med öppnor och skänkelvikningar och nu hade Lotus den där fina och bäriga traven – även om han var långt ifrån lika fin som förra veckan. För min del handlade det mycket om att fortsätta att rida med mycket ytterhjälper och hela tiden aktivera Lotus. Han blir lite nonchalant och tar inte alltid riktigt hjälpen, där måste jag bli mycket tuffare mot honom.

Kunde njuta av en riktigt fin galopp på slutet och sedan trava av en häst som var mjuk och lösgjord. Riktigt samma känsla som förra veckan var det dock inte, men då gick ju också Lotus lite över sin förmåga. Däremot känns det verkligen att vi dels ökat kraven men också höjt vår lägsta-nivå rejält. Ett pass som jag idag tycker är OK men inte riktigt på topp skulle jag för några månader sedan ha betraktat som helt fantastiskt.

En stallkompis fotograferade när vi red. Förhoppningsvis kommer det att resultera i några fina bilder här så småningom.

Red ett pass på måndagskvällen, och kunde än en gång konstatera att det är väldigt svårt att rida på egen hand. Det där som går så bra när jag har en tränare till hjälp fungerar inte alls lika bra när jag rider själv. Skrittade en sväng på vallen och jobbade sedan på ridbanan. Tog en bra stund innan jag fick Lotus lösgjord i skritten och när jag sedan joggade igång i trav ville han inte riktigt bli sådär mjuk som jag vill ha honom. Fortsatte med galopp, som blev lite ”kantig”. När jag sedan började jobba honom i öppnor och skänkelvikningar i trav blev han dock riktigt fin och jag fick känna lite av den där fina traven som jag blivit bortskämd med på sistone.

Idag hade vi dock S till vår hjälp igen och då blev allt väldigt mycket bättre. Fast samtidigt svårt. För jag inser ju att ett av problemen är att jag inte alltid riktigt känner när det är bra eller mindre bra. Jag upplevde Lotus som lite ”trasslig” när vi skrittade fram, han skickade ut en bog åt ena hållet och rumpan åt det andra och ville inte riktigt ge efter. Det var ju lite så jag upplevde honom även häromdagen, men nu förklarade S att det i mycket handlade om att jag nu kommer åt Lotus så bra – och att han jobbar så korrekt – och att han därför försöker att komma undan genom att ”slingra sig”. När jag bara höll kvar och fortsatte att kräva jobb av honom så fick jag också belöning i form av en väldigt fin häst som travade riktigt bra. Joggade fram i trav och den gamla övningen med åttvolter kom till heders igen. På så sätt kan jag utnyttja att han blir eftergiven i snabbare i högervarvet och ta det med mig in i vänstervarvet.

Skrittpaus en stund innan vi började jobba igen. Även nu var Lotus både slingrig och vinglig, men när vi gick över till trav fick jag uppleva en känsla som jag nästan aldrig ens kommit i närheten av, åtminstone inte med Lotus. Nu hade han den där riktigt bäriga traven med massor av ryggverksamhet, men samtidigt satte han under sig och samlade sig på ett sätt som han inte klarat tidigare. Resultatet blev en väldigt bärig, men samtidigt ganska långsam trav. Tur kanske att S var där och kunde berätta för mig att det här var bra, riktigt bra. Annars hade jag nog lockats att driva på honom mer än vad jag borde. Nu kunde jag bara sitta och njuta, flytta honom i sidvärtsrörelser och bara känna hur mjuk och följsam han var. Otroligt häftig känsla!

Men oj vad det tog på krafterna! När vi saktade av till skritt igen hade Lotus knappt ens styrfart och han var förmodligen alldeles full av mjölksyra. Han fick skritta på lång tygel en stund, i det långsamma tempo han själv valde. Provade sedan lite galopp, men att vinkla in bakbenen och bära sig i galopp var helt klart för jobbigt. Däremot kunde vi trava i rund och låg form på ett väldigt bra sätt och Lotus kändes helt lösgjord och det var en väldigt härlig känsla att sitta på honom.

Självklart avslutade vi passet där, trots att vi inte hållit på särskilt länge. Jag uppskattar verkligen att ha en tränare som är väldigt lyhörd för hur hästen fungerar och reagerar, som har vett att avbryta i tid – och som verkligen kan förklara för mig både vad jag ska göra och varför. Men de där minuterna av total harmoni som jag fick uppleva – de var faktiskt helt fantastiska. Jag är så otroligt imponerad av den utveckling som Lotus genomgår. Att Lotus kan jobba på det här sättet, trots den bakgrund han har, det är faktiskt helt fantastiskt!

 Ju mer man lär sig om hästar och deras träning, desto svårare blir det. Och samtidigt så mycket roligare. I morse var det träning för S – och jag fick stifta bekantskap med en ny sida av Lotus. Vi värmde som vanligt upp i skritt och trav och Lotus var superfin. Han jobbade otroligt bra och kändes fantastiskt mjuk och trevlig. Tills han plötsligt började ”fippla” med munnen, la tungan över bettet och sen fungerade just ingenting. Väntade ut honom, fick honom till ganska bra jobb igen, men inte riktigt lika fin som innan. Tog en skrittpaus och då fullständigt ”dog” Lotus. Tappade precis all bjudning och rörde sig knappt framåt. Och som vanligt hade S svar på vad som hänt och varför. Troligen var det så att Lotus gick väldigt bra igår och när vi började arbetspasset idag så tog han liksom vid där han slutade dagen innan. Efter en stund kände han att det blev alldeles för jobbigt och då började han hitta på saker för att komma undan. (Jag vet, nu låter det som om jag låtit en hästpratare analysera det hela. Så är dock inte fallet, jag tror inte att Lotus funderar ut saker och iskallt beräknande hittar på sätt för att komma undan arbete. Däremot är det ju naturligt att en häst som tycker att jobbet blir för ansträngande försöker hitta sätt att komma undan.)

Lotus fick skritta en stund och S uppmanade mig att inte jaga på honom utan vänta ut honom och låta honom hämta sig en stund eftersom hon var säker på att han var full av mjölksyra. Efter ett tag tog jag tyglarna igen och började skrittjobba honom igen och nu var han återigen sådär mjuk och fin och jobbade jättebra. När vi sedan gick över till trav fick jag ännu en gång uppleva den där fantastiska bäriga traven med massor av ryggverksamhet – sådär mycket att det nästan blir svårt att sitta på honom. Gjorde kanonfina öppnor med en riktigt rund och bärig häst och jättefina skänkelvikningar och hade en fantastisk ridkänsla. Även galoppen var jättefin med stora runda språng. När jag sedan som avslutning travade honom under lättridning gick han med ett otroligt tryck och var rund, låg och lösgjord på ett fantastiskt bra sätt. Och trött. För det här tog på krafterna.

Dagens lärdom är nog att Lotus just nu befinner sig i ett läge där han nästan går lite för bra för sitt eget bästa. Han går jättebra redan från början och tar i lite mer än han egentligen orkar. Därför blir han också trött ganska fort och jag måste se till att ge honom små pauser och inte låta passen bli för långa. Det handlar om att ge honom tid att bygga upp styrkan i den här nya formen. Men det är fantastiskt att vi nått hit och jag tror att Lotus kommer att bli hur fin som helst när han blivit stabil på den här nivån. Det gäller också att jag hänger med i hans förändring och är tillräckligt följsam.

Lotus har verkligen utvecklats enormt de senaste månaderna – trots, eller kanske tack vare, att vi haft en hel del ofrivilliga pauser. Man kan ju fundera på varför och det är ju faktiskt ganska troligt att Lotus mår väldigt bra nu tack vare att han fått rätt sorts skor och faktiskt blivit av med det mesta av smärtan i framhovarna. Kanske är det därför han nu ”släppt till” och börjat använda den kapacitet han faktiskt har.

Ösregn i går kväll gjorde att jag övergav mina planer på körning. Ridhuset kändes som en självklar plats att vara på och så här års känns det väldigt onödigt att köra inne i ridhuset med tanke på vilka bra körmöjligheter vi har utomhus. Vi sparar inomhuspassen till vintern när det inte finns några alternativ. Istället gjorde jag något så ovanligt som att rida två dagar i rad. Var lite nyfiken på hur Lotus skulle kännas med tanke på hur bra han gick dagen innan. Samtidigt var jag lite orolig för att bli besviken eftersom jag ju vet att det aldrig går lika bra när jag rider själv som när jag har en tränare till hjälp.

Tog god tid på mig med framridningen och joggade sedan fram i trav. Lotus kändes ganska fin, även om känslan från dagen innan inte riktigt ville infinna sig. Fortsatte med öppnor och flyttningar och Lotus kändes riktigt fin. Kanske inte samma spänst och bärighet som dagen innan, men jag hade en riktigt bra ridkänsla. Dock fick jag jobba mycket med att räta ut honom i högervarvet (mycket yttertygel och flytta ut bakdelen). Han vill gärna förböja sig och ”knöla ihop sig” och har plötsligt blivit ganska svår att rida i högervarvet. Utgår dock från att det beror på att vänstervarvet numera fungerar så bra och att det här är en period som vi måste ta oss igenom, med hopp om att vi kommer ur den här perioden med en häst som går bra i båda varven. Det blev också väldigt mycket bättre en bit in i ridpasset, då hade jag en rund, mjuk och liksidig häst. Galoppen kändes också riktigt bra och vi jobbade vidare med att växla mellan trav och galopp – och även om jag inte riktigt fick uppleva gårdagens otroliga trav så var jag väldigt nöjd. Misstänker också att Lotus nog hade lite träningsvärk, även om han inte direkt visade det. Därför nöjde jag mig också med ett ganska kort pass.

Har snyggat till och uppdaterat albumsidan. Ta gärna en titt.

Jag brukar ju inte precis gilla när någon svär åt mig, men när S idag stod och nästan skrek att ”han är SÅÅ jä*la fin”, ja då var jag ganska stolt. För Lotus var faktiskt helt fantastisk på dagens träning. Förmodligen ett av de bästa ridpass vi gjort någonsin. Han var jättefin redan från början och vi la ganska mycket jobb på att få honom lösgjord i skritten. Traven var jättefin och han gick med härlig takt och spänst. Så även galoppen. När jag sedan fick jobba vidare med traven under nedsittning fick vi till kanonfina öppnor i vänstervarvet med en häst som var fantastiskt bärig och rörlig. I högervarvet fick jag jobba lite mer för att han skulle bli sådär riktigt rund, men efter en stund var han jättefin även där. Men en väldigt intressant upptäckt att det plötsligt är lättare att rida i vänstervarvet än i höger (dock tror jag att det är ett gott tecken).

Det var när vi började jobba med galoppen på riktigt och växlade mellan trav och galopp som Lotus verkligen visade vad han gick för. För den trav som han bjöd på har jag nog aldrig fått känna tidigare! Han gick med en otrolig spänst och takt och med massor av schvung, klarade av att ligga i ett ganska framåtgripande tempo och framför allt var han spikrak och jag hade ett väldigt jämnt stöd i handen. Tidigare har jag ju alltid behövt ha honom lite ställd/i öppna för att kunna hålla ihop honom. Ett väldigt tydligt tecken på att Lotus nu byggt upp ännu lite mer styrka och därmed orkar bära sig på ett annat sätt än tidigare. Det var den traven som fick S att både jubla och svära och jag kan bara beklaga att det inte fanns någon på plats med en kamera för jag hade verkligen velat se hur Lotus såg ut. Men känslan var helt fantastisk!

Och faktiskt, det var inte bara Lotus som fick beröm utan även jag fick del av äran. S tycker att jag börjat rida mycket bättre, att jag nu på ett annat sätt än tidigare vet hur och när jag ska använda mina hjälper för att korrigera Lotus på ett korrekt sätt och att jag vågar ta i lite mer när det behövs. Det är verkligen jätteroligt att äntligen känna att det börjar gå framåt på allvar i ridningen. Lotus blir allt starkare och jobbar därmed bättre samtidigt som jag blivit mer distinkt i min ridning – en lyckad kombination.

Att jag var synnerligen nöjd efter detta ridpass behöver jag förmodligen inte ens berätta. Svettiga och trötta var vi båda två, men det var det definitivt värt!

Några bilder från dagens pass finns det alltså inte. Däremot fick jag nyligen fina bilder som en kompis tog när vi hade vår lilla interna tävling i våras. Kul att komplettera alla körbilder med några ridbilder!
Foto: Therese Gille

Är så otroligt nöjd med min fina häst, som verkligen gjort ett par riktiga kanonjobb den här veckan! Lättnaden är också enorm över att han inte visar några som helst tecken på att känna av sin skada. Ibland har man faktiskt lite tur!

I torsdags hade jag planerat dressyrkörning med syftet att jobba igenom honom och få honom mjuk och lösgjord. Eftersom jag hade på känn att han skulle vara lite stel efter att inte ha jobbat ordentligt på länge hade jag kanske inte alltför höga förhoppningar. Halvt på skämt frågade jag A om inte hon hade lust att köra Lotus en stund – och trodde nog att jag skulle få svaret att hon inte orkade eftersom hon hållit körkurs hela dagen. Men tydligen var hon inte tröttare än att hon inte kunde motstå frestelsen att få köra Lotus. Jag vet ju att hon tycker att det är roligt att jobba med honom och eftersom hon för närvarande inte har någon egen häst att köra är det kanske lite extra roligt. Det blev ett riktigt bra dressyrpass på vallen med en häst som jobbade jättebra. Visst var han lite stel i början och A fick jobba en del med att ”få alla bogar på plats” och få honom att mjukna och ge efter i vänstersidan. Men det syntes verkligen tydligt hur Lotus alltmer kom igenom kroppen och började jobba korrekt med rygg och bakben och på slutet var han kanonfin. Så där riktigt genomsläpplig och fin och gick med härlig takt och balans. Dessutom såg han väldigt nöjd ut, trots att han hade fått ta i en del. Otroligt tacksam för att jag fick denna hjälp!

Igår hade jag bokat in träning för S. Mitt på eftermiddagen, när solen var som varmast och vi var svettiga innan vi ens kommit ner till ridbanan… Jag hade faktiskt inga större förväntningar inför detta pass heller, förväntade mig en ganska stel och oriden häst och hade bokat in S för att få hjälp med lite bra grundarbete. Dock förvånade Lotus mig ännu en gång. Han var superfin att rida – från första stund. Kunde göra ett jättebra skrittjobb, där jag dock fick jobba en del med att räta ut honom och se till att få stöd på yttertygeln (tänk tömkörning, sa S, då håller jag ju alltid ett ordentligt stöd på yttertömmen). När vi joggade igång i trav var han härligt bärig och taktmässig och jag fick en väldigt bra ridkänsla. La galoppen tidigt i passet och när jag rätade ut honom och använde mycket ytterhjälper fick jag belöning i form av stora runda bäriga galoppsprång. Jobbade vidare med trav; nu kunde jag sitta ner och göra fina öppnor (även nu fick jag tänka mycket på att inte förböja honom i högervarvet och verkligen rida för ytterhjälper) och Lotus gick med en ryggaktivitet som nästan fick mig att studsa ur sadeln. Vi gjorde även jättefina skänkelvikningar, även om jag i högervarvet fick bli lite brysk mot honom för han var lite nonchalant och tog inte skänkeln i början. Kunde sedan njuta av en ännu finare galopp, där vi jobbade mycket med övergångar mellan galopp och trav och för nästan första gången kunde jag få en bra taktmässig trav direkt ur galoppen. Fick sedan trava av en häst som var helt rund och lösgjord – och ganska ordentligt trött (vilket gällde även matte…).

Så otroligt nöjd med Lotus! Hade verkligen inte väntat mig särskilt mycket av detta pass, i stället får jag uppleva ett av de bästa ridpassen på flera månader. Dock känns det nästan lite märkligt att han kan gå så bra när jag bara ridit honom några få gånger under den senaste månaden… Det börjar nästan kännas som om han går bättre ju mindre jag rider! Nåja, nöjd och stolt var jag och vi fick massor av beröm.

Idag startade jag dagen tidigt innan hettan hunnit komma och vi tog en rejäl skrittrunda med vagnen, längs landsvägen och på grusvägar. Tyckte att Lotus var värd en lugn dag efter två kanonpass. Och han var pigg och glad och verkade uppskatta att få gå lite andra vägar än de gamla vanliga.

Stallet är nu städat och klart och hästarna har flyttat in igen. Tror dock att Lotus gärna hade stannat kvar ute ett tag till!

Har en riktigt rolig sak att se fram emot! Är anmäld till en kurs för Christer Pålsson i början av september. Har verkligen saknat kurserna för honom och blev väldigt glad när jag fick reda på att det skulle hållas en kurs inom rimligt avstånd från oss. Ska försöka träna lite flitigt fram till dess så att vi inte behöver ägna kursen till att nöta på med grundarbete utan kan komma en bit till.