I lördags vågade jag och M oss för första gången på att träna körning på egen hand, utan As hjälp. Först tömkörde jag dock en stund. Lotus var helt fantastiskt fin! Redan när jag kortade upp tömmarna krökte han på nacken och började jobba i väldigt trevlig form. Så fortsatte han och jag fick den där underbara känslan av att allt bara funkade. Han formligen dansade fram med en härlig lätthet och var bara såååå fin. Jag var otroligt nöjd med honom och njöt verkligen av att se honom.
Sedan bytte vi då om till sele och gick ner till ridhuset igen och spände för. Detta var första gången vi spände för på bara två personer, vilket innebar att M fick stå och hålla Lotus medan jag spände alla remmar. Inga problem i sig, men hela processen tog ju längre tid än vanligt, vilket hade kunnat bli ett problem. Det hela fördröjdes dessutom ytterligare av att jag fick spänna om draglinorna, som blivit för korta. Lotus stod dock snällt stilla hela tiden och fördrev tiden med att tugga på Ms jacka.
Körningen gick fantastiskt bra! Det är en stor fördel att tömköra innan för då är Lotus redan uppvärmd och nu jobbade han jättebra framför vagnen. Han var väldigt fin i formen och var mjuk och följsam. Vi travade en hel del och jobbade ganska mycket på stora volter. Lotus var jättefin och efter en stund var han nästan lika fin i vänster varv som i höger. Lotus var härligt pigg och framåt och flera gånger satte han själv igång i trav, utan att jag hade bett om det. Visst, det är en olydnad och han SKA inte ta egna initiativ. I det här fallet såg jag det dock mest som en positiv olydnad som visar att Lotus gillar det här jobbet. Jag nöjde mig därför med att mjukt bryta av till skritt igen och gav honom inga bannor för tilltagen.
Jag hade kunnat hålla på hur länge som helst, men efter drygt 20 minuter insåg jag att det var dags att sluta, just för att Lotus var så otroligt duktig och positiv. Jag var mäkta stolt över honom!
Red sedan Cougar. Han inledde med att vara jättetrevlig, men sedan började han med sitt vanliga register där han slår upp huvudet och liksom biter tag i bettet, blir ostyrbar och inte går fram. Jag fick tillbaka honom till jobb varje gång och de stunder han jobbade som han skulle var han jättefin, men det blev en kamp.
I går var det träning gånger två. Jag började med Lotus och han var superfin. Han kom till bra jobb redan i skritten och blev sådär härligt mjuk och gick verkligen genom hela kroppen. Vi jobbade med små volter i skritt för att stretcha ut vänstersidan. Jag måste forma honom mycket med skänklarna och det märks att han tycker att det är lite jobbigt, men han blev väldigt fin. Det är bra att jobba mycket med detta just i skritt eftersom jag då kan hålla på ganska länge utan att det sliter på honom. Traven var jättebra med härlig takt och spänst. Även här jobbade vi med volter och det märks att det är jobbigt för honom. Han går in fint i volten, men orkar bara hålla formen ungefär halva volten, sedan flyter han ut. Jag kände dock hur han blev allt mjukare och han fick en otroligt fin trav. Galoppen var jättefin. I höger varv kan jag nu verkligen rida honom i form och han jobbar bra. I vänster varv är det lite svårare för honom och där måste jag tänka på att ge efter på innertygeln så att han får fram vänster framben. Han blir då något utåtställd, men det gör inget just nu och själva galoppen blir jättefin.
På slutet var han sådär härligt lösgjord och rund och jag var otroligt nöjd med honom. Han är verkligen fantastiskt fin just nu och gör framsteg för varje vecka. Jag njuter verkligen av honom, vet att jag måste ta vara på den här känslan så länge den varar.
Träningen med Cougar var ett kapitel för sig. Han körde samma register som dagen innan. Jag fick väldigt bra hjälp av S, som har många bra knep för att komma åt honom. Hon menade att han gör så här för att det nu börjar bli jobbigt och att det bara är ett sätt att försöka slippa jobba. Jag måste sätta mig i respekt hos honom så att han inser att han inte kommer undan. Jag fick rida på mycket framåt och lägga på spöt bakom skänkeln så fort han började tjafsa. Det blev många galoppfattningar och ett ganska högt travtempo. För varje gång han slog upp huvudet fick jag snabbare tillbaka honom till jobb och jag tror faktiskt att han började inse att det inte var nån större idé att bråka med mig. Jag har också blivit mycket modigare nu när jag känner honom ganska bra och vågar gå på honom på ett annat sätt än jag gjorde tidigare.
Det roliga är att de stunder han jobbar bra – och de blev både fler och längre allteftersom passet framskred – så jobbar han bättre än nånsin. Han är nu väldigt rak och liksidig och jobbar med väl undersatta bakben och börjar även få lite höga frambenslyft. Vi fick riktigt fin trav och gjorde några väldigt bra skänkelvikningar. Så även om ridpasset blev lite av en kamp så uppnådde vi mycket som var bra. Tyvärr är det nog bara att inse att vi kommer att behöva göra såna här ”genomtagningar” då och så för att komma vidare.
Ett väldigt nyttigt träningspass, men också rejält jobbigt. Helt otroligt vilken skillnad det är att rida de båda hästarna – och tur att inte båda är lika jobbiga. Jag var ganska mör efter denna förmiddag…
Sedan bytte vi då om till sele och gick ner till ridhuset igen och spände för. Detta var första gången vi spände för på bara två personer, vilket innebar att M fick stå och hålla Lotus medan jag spände alla remmar. Inga problem i sig, men hela processen tog ju längre tid än vanligt, vilket hade kunnat bli ett problem. Det hela fördröjdes dessutom ytterligare av att jag fick spänna om draglinorna, som blivit för korta. Lotus stod dock snällt stilla hela tiden och fördrev tiden med att tugga på Ms jacka.
Körningen gick fantastiskt bra! Det är en stor fördel att tömköra innan för då är Lotus redan uppvärmd och nu jobbade han jättebra framför vagnen. Han var väldigt fin i formen och var mjuk och följsam. Vi travade en hel del och jobbade ganska mycket på stora volter. Lotus var jättefin och efter en stund var han nästan lika fin i vänster varv som i höger. Lotus var härligt pigg och framåt och flera gånger satte han själv igång i trav, utan att jag hade bett om det. Visst, det är en olydnad och han SKA inte ta egna initiativ. I det här fallet såg jag det dock mest som en positiv olydnad som visar att Lotus gillar det här jobbet. Jag nöjde mig därför med att mjukt bryta av till skritt igen och gav honom inga bannor för tilltagen.
Jag hade kunnat hålla på hur länge som helst, men efter drygt 20 minuter insåg jag att det var dags att sluta, just för att Lotus var så otroligt duktig och positiv. Jag var mäkta stolt över honom!
Red sedan Cougar. Han inledde med att vara jättetrevlig, men sedan började han med sitt vanliga register där han slår upp huvudet och liksom biter tag i bettet, blir ostyrbar och inte går fram. Jag fick tillbaka honom till jobb varje gång och de stunder han jobbade som han skulle var han jättefin, men det blev en kamp.
I går var det träning gånger två. Jag började med Lotus och han var superfin. Han kom till bra jobb redan i skritten och blev sådär härligt mjuk och gick verkligen genom hela kroppen. Vi jobbade med små volter i skritt för att stretcha ut vänstersidan. Jag måste forma honom mycket med skänklarna och det märks att han tycker att det är lite jobbigt, men han blev väldigt fin. Det är bra att jobba mycket med detta just i skritt eftersom jag då kan hålla på ganska länge utan att det sliter på honom. Traven var jättebra med härlig takt och spänst. Även här jobbade vi med volter och det märks att det är jobbigt för honom. Han går in fint i volten, men orkar bara hålla formen ungefär halva volten, sedan flyter han ut. Jag kände dock hur han blev allt mjukare och han fick en otroligt fin trav. Galoppen var jättefin. I höger varv kan jag nu verkligen rida honom i form och han jobbar bra. I vänster varv är det lite svårare för honom och där måste jag tänka på att ge efter på innertygeln så att han får fram vänster framben. Han blir då något utåtställd, men det gör inget just nu och själva galoppen blir jättefin.
På slutet var han sådär härligt lösgjord och rund och jag var otroligt nöjd med honom. Han är verkligen fantastiskt fin just nu och gör framsteg för varje vecka. Jag njuter verkligen av honom, vet att jag måste ta vara på den här känslan så länge den varar.
Träningen med Cougar var ett kapitel för sig. Han körde samma register som dagen innan. Jag fick väldigt bra hjälp av S, som har många bra knep för att komma åt honom. Hon menade att han gör så här för att det nu börjar bli jobbigt och att det bara är ett sätt att försöka slippa jobba. Jag måste sätta mig i respekt hos honom så att han inser att han inte kommer undan. Jag fick rida på mycket framåt och lägga på spöt bakom skänkeln så fort han började tjafsa. Det blev många galoppfattningar och ett ganska högt travtempo. För varje gång han slog upp huvudet fick jag snabbare tillbaka honom till jobb och jag tror faktiskt att han började inse att det inte var nån större idé att bråka med mig. Jag har också blivit mycket modigare nu när jag känner honom ganska bra och vågar gå på honom på ett annat sätt än jag gjorde tidigare.
Det roliga är att de stunder han jobbar bra – och de blev både fler och längre allteftersom passet framskred – så jobbar han bättre än nånsin. Han är nu väldigt rak och liksidig och jobbar med väl undersatta bakben och börjar även få lite höga frambenslyft. Vi fick riktigt fin trav och gjorde några väldigt bra skänkelvikningar. Så även om ridpasset blev lite av en kamp så uppnådde vi mycket som var bra. Tyvärr är det nog bara att inse att vi kommer att behöva göra såna här ”genomtagningar” då och så för att komma vidare.
Ett väldigt nyttigt träningspass, men också rejält jobbigt. Helt otroligt vilken skillnad det är att rida de båda hästarna – och tur att inte båda är lika jobbiga. Jag var ganska mör efter denna förmiddag…
RSS Feed
