Igår tyckte jag att det var dags för lite arbete så jag bestämde mig för att rida. Red med lördagens träningspass i färskt minne och försökte att jobba på ungefär samma sätt. Lotus kändes ganska fin, men jag fick inte till den där riktiga spänsten som vi hittade då. Värmde upp med mycket öppnor i skritt och fick honom riktigt eftergiven. När jag sedan började trava kändes han riktigt bärig och fin och även när jag började jobba honom lite mer samlat jobbade han på bra. Försökte att lägga honom i ett lite högre tempo, men lyckades inte riktigt få till den där bärigheten och ändå behålla formen och jag tyckte också att han var lite tyngre i handen än jag varit bortskämd med på sistone. Men helt OK kändes det och hade det varit för nån månad sen hade jag varit jättenöjd – dvs innan jag blev så här härligt bortskämd.
Galoppen fungerade också riktigt bra och framför allt blev fattningarna fina. Framåtbjudningen var det definitivt inget fel på och den avslutande traven kändes riktigt fin.
När vi kom tillbaka till stallet visade det sig dock att Lotus inte alls mådde bra. Han ville inte äta kvällshöt utan stod mest och skrapade och såg lite olycklig ut. Jag blev orolig för att han hade kolikkänning, men som tur var slutade han att skrapa och vara orolig och såg i stället mest bara hängig ut. Tempade honom och nu hade han plötsligt närmare 40 graders feber! Och det kanske inte var fullt så mycket som det lät, han brukar ligga ganska högt i temp och nu hade han ju dessutom just gått ett ridpass. Men bra var det naturligtvis inte. Testade aptiten genom att bjuda honom på äpplen och det smakade tydligen bra och när jag lite senare gav honom väldigt blöt betfor så sörplade han glatt i sig även den.
Klart att jag blev orolig, det blir man ju alltid när ens älskade djur inte mår bra. Men efter nån timme bestämde jag mig för att han i alla fall inte hade blivit sämre, snarare bättre, och även om han inte var helt frisk så var det hela i alla fall inte akut. A lovade att tempa honom nästa morgon igen och höra av sig till mig om det var nåt – och eftersom hon inte ringt så utgår jag ifrån att Lotus i alla fall inte blivit sämre.
Och vad det var för fel? Ja, vi gissar på allergisk reaktion. Det börjar ju spira en massa grönt i hagarna och hästarna äter hungrigt det de hittar. Nånting har Lotus antagligen fått i sig som inte riktigt var bra för honom Lite dåligt samvete har jag dock för att jag red honom, men å andra sidan verkade han ju inte särskilt tagen just då och hade han varit riktigt dålig skulle jag ha märkt det. Nu får han ta det lite lugnt ett par dagar till för säkerhets skull.