I torsdags smög vi in några travpass. Ordinationen var ju en veckas skritt och sedan jogga igång i trav. Nu sköt jag ju lite på igångskrittningen och jag gissar att det kanske betyder att jag även borde skjuta lika mycket på att introducera trav. Å andra sidan så har ju läktiden passerat rent kalendermässigt och jag gjorde därför bedömningen att det borde vara OK att börja trava lite. Bara raksträckor än så länge, förstås, och i god balans. Just det var dock inga som helst problem; Lotus jobbar på i jättefin form och är bärig och fin. Det är verkligen jättekul att börja jobba med honom igen för han är oerhört arbetsvillig och fin och verkar verkligen tycka att det är kul att få ta i lite igen. Pigg och glad och med massor av bjudning trots värme och dygnetruntutevistelse. Sen tycker jag alltid att det är lite svårt med en igångsättning, alltid orolig för att gå för fort fram och ta i för mycket, särskilt med en arbetsvillig häst som verkligen inbjuder till att göra för mycket. Samtidigt är jag ju lite av en expert på igångsättningar och det har ju gått bra hittills.
Stalltvätten innebar lite campingliv när alla skulle ta hand som sina hästar i sjukhagarna eftersom vi inte kunde ta in några hästar i stallet. Lite omständigt kanske, men jag tycker egentligen att det är ganska mysigt. Man lär sig snabbt att rationalisera och hitta på smarta lösningar för att slippa springa för många gånger fram och tillbaka med utrustning. Jag lät därför selen ligga på vagnen, som jag sedan rullade in i vagnsförrådet alldeles intill sjukhagarna. Snabbt och smidigt. Igår fick vi dock flytta in i ett skinande rent stall igen och ordningen var återställd. Lotus får dock sova ute ett tag till och i går kväll fick han gå ner till sina kompisar i beteshagen igen. Han blev varmt välkomnad, tror att hans fuxkompisar hade saknat honom.