Precision och utveckling

Den här veckan är det precision som gäller. På lördag ska vi ha en Pay & Drive hos oss och därför kändes det som om vi behövde träna lite på detta. Igår hade A lektion för mig och Petra och hon lyckades fylla nästan hela ridhuset med koner. Vi värmde upp med lite lösryckta linjer för att sedan plocka ihop alltihop till en hel bana och övningarna innehöll diverse svårigheter. Koner avslöjar effektivt ens brister, den där svängen som hamnar några decimeter fel i vanlig dressyrkörning är en total katastrof om man ska köra mellan koner. Att Lotus inte alltid går precis på den linje jag tänkt mig blev därför ibland väldigt tydligt. Exempelvis det där konparet som stod på kortsidan strax innan hörnet; där fick jag verkligen anstränga mig för att hålla kvar stödet på yttertömmen så att han inte började svänga för tidigt. En slalombana ställde också stora krav på min fokusering. Där gäller det verkligen att svänga alldeles lagom mycket och i precis rätt tid och vara extremt stadig för att man ska hitta flytet.

Lotus var verkligen jättefin – som vanligt, höll jag på att skriva. Han jobbade i jättetrevlig form och var väldigt framåt och självgående och gick i en härligt bärig trav. Det märks verkligen att han gillar det här med koner. Han gick på väldigt små hjälper och nu måste jag bara våga lita på att han verkligen är så känslig och inte göra mer hjälper än jag behöver.

När vi så småningom avslutade med att köra en hel bana gick det faktiskt riktigt bra. Visst petade vi till några koner så helt felfria var vi inte, men känslan var på det hela taget bra och i alla fall stundtals hittade vi verkligen flytet.

I natt drömde jag faktiskt om att jag körde slalombanan – och i morse fortsatte vi att träna. Nu var fokus visserligen mer på dressyr, men jag bad om att även få köra en slalombana igen. Och idag hittade jag faktiskt känslan även där och flera gånger lyckades vi ”flyta igenom” den riktigt snyggt och prydligt. Annars blev det mest rent dressyrjobb idag, mycket tempoväxlingar och mycket träna på att följa en tänkt linje och verkligen hålla kvar ytterstödet så att vi inte svänger för tidigt. Och även om det inte gick bra hela tiden, så fick jag några riktiga aha-upplevelser och kände verkligen att jag börjar att hitta känslan och flytet i körningen. Mycket handlar det om att jag måste bli lika känslig som Lotus faktiskt är.

Lotus var superfin även idag. Det är faktiskt helt fantastiskt hur bra han jobbar nu. Det känns som om han rör sig med en helt annan styrka och säkerhet än för bara några månader sedan och han är oerhört taktmässig. Idag blev det även tydligt att han börjar att hitta styrkan i ökningarna för nu gjorde han flera fina ökningar helt utan taktmissar – och på väldigt lätta hjälper. Det känns verkligen som om bitarna har fallit på plats och att Lotus blir starkare för varje dag som går. Jag tror att, den delvis ofrivilliga, vilan som han fick i somras blev någon slags vändpunkt och efter det har utvecklingen gått sprikrakt åt rätt håll. Det känns helt fantastiskt och jag blir alldeles lycklig varje gång jag jobbar med Lotus.

Det är egentligen helt otroligt att min tidigare så trasiga häst kan jobba på det här sättet! När man ser med vilken lätthet och självklarhet han rör sig nu och vilken styrka han utstrålar, är det omöjligt att förstå hur mycket problem vi haft. Vägen hit har definitivt inte varit spikrak – tvärtom så har bakslagen varit både många och jobbiga. Vi ”startade om” med nytt träningsupplägg när Lotus var sju år och mer eller mindre hade varit konvalescent i två år, dvs för snart sju år sen. Målet då var att han skulle kunna bli något mer än promenadhäst. Och han blev så otroligt mycket mer än så!

I början kom dock bakslagen relativt tätt och ibland var de tunga. På senare år har han dock fått vara hel i allt längre perioder och de återfall han fått av sina skador har oftast inte varit så allvarliga. De återkommande problem han från början hade i framför allt kotor och en hasled har vi inte drabbats av på flera år. Och förmodligen handlar det helt enkelt om att Lotus har byggt upp en stark kropp där muskler nu skyddar lederna. Jag har hittat ett bra sätt att jobba honom på och det faktum att han inte rids gör säkert sitt till, liksom hans specialskor. När man ser med vilken lätthet han numera jobbar förstår man verkligen att det här jobbet är skonsamt mot hans kropp tack vare att han jobbar i så bra balans, trots att han faktiskt tränar ganska hårt. Ett klockrent exempel på en mycket lyckad rehabilitering.

Om ni är nyfikna på att läsa mer om den resa som Lotus och jag gjort så finns hela historien här.