Hade bestämt mig för att inte ha för höga krav på Lotus och att ge honom massor av tid. Därför blev det en lång framridning i skritt med öppnor och lite sidvärtsflyttningar. Tyckte att Lotus jobbade på riktigt bra. Joggade sedan igång i trav under lättridning och han kändes helt OK, om än inte fantastisk. Därefter blev det öppnor och skänkelvikningar i trav under nedsittning. Fick kanske inte den där allra mest fantastiska ridkänslan, men tyckte ändå att Lotus jobbade tillräckligt bra för att jag skulle känna mig nöjd. Han är ju trots allt inte riden på tio dagar, jag tycker att jag själv snabbt blir ringrostig och dessutom var ju inte sadeln den bästa.
Det som gick allra bäst var nästan galoppen. Lotus gjorde jättefina fattningar och galopperade väldigt trevligt. I vänster varv klarade han dock bara av att galoppera kontrollerat ett halvt varv på volten, sen drog han iväg och blev ganska ostyrig. Tyckte nästan lite synd om dem som var inne i ridhuset samtidigt som oss för jag kan ju inte direkt påstå att jag alltid hade koll på vart vi var på väg eller om och när vi skulle kunna stanna…
Lotus var lite söt när jag så småningom ansåg att vi var klara och gav honom lång tygel. Det första han gjorde då var att med beslutsamma kliv gå bort till ett sto som han har ett väldigt gott öga till och som faktiskt lät honom nosa på henne dagen innan. Nu var hon tydligen inte alls på det humöret och jag såg direkt att hon inte ville ha besök så jag fick snabbt styra undan Lotus. Då fick han i stället syn på P som gick och mockade medan hans fru red. P och Lotus gillar varandra sen gammalt så Lotus gick resolut fram till P, la sitt huvud på hans axel och tyckte att de kunde väl snacka en stund. Bara för mig att sitta av och låta Lotus mysa! Lotus är verkligen en väldigt social häst och det är ett beteende som jag gärna uppmuntrar – och som de flesta uppskattar och hjälper mig att befästa.
I morse var det äntligen dags för körträning med A igen. Det var länge sen vi hade ett riktigt träningspass så det var välbehövligt. Det blev ett dressyrpass där jag fick jobba mycket med rakriktning och att få Lotus att mjukna i vänstersidan. Jag började med att skritta lite serpentiner och volter och joggade sedan igång i trav. Lotus var härligt pigg och hade bra bjudning och jag fick en känsla av att han nästan svävade fram med en otrolig lätthet. Ett nysladdat ridhus som var som ett salsgolv förstärkte känslan och vagnen var tystare än nånsin.
I vanlig ordning ville Lotus inte riktigt komma igenom kroppen i vänster varv och sätta under sig vänster bakben. Jag fick därför tänka mycket på att hålla stödet på högertömmen och hellre låta honom gå lite utåtställd genom svängarna än att bara falla inåt. Fick även peta på lite med pisken i skänkelläget på vänster sida för att aktivera honom. Fick sedan vända upp på medellinjen och lägga tre volter åt vänster. Viktigt att ge honom ett stadigt stöd på yttertömmen för att balansera honom, men ändå inte hålla i FÖR hårt – han måste ju få en chans att vända igenom. Sen gällde det att räta ut honom i tid så att jag hade honom rak när jag kom upp på medellinjen igen, hålla honom rak några meter och sedan lägga en ny volt; allt detta utan alltför yviga tömtag.
För mig gällde det att verkligen hitta känslan och ge Lotus rätt stöd, A tyckte att han var fin första halvan av volterna, men sedan föll han isär och det berodde säkert på att jag inte lyckades hålla ihop honom. Jag började med att göra övningen i trav, men det var först när jag jobbat honom likadant i skritt ett tag och övat svängar åt båda hållen och sedan gick tillbaka till trav som jag verkligen hittade känslan.
Längs långsidan (i höger varv) fick jag ha Lotus lite vänsterställd för att ytterligare befästa stödet på vänstertömmen. Här fick jag hjälpa till lite med pisken på vänster sida för att inte komma för nära väggen. Fick även lägga in lite ökningar på diagonalerna. Vi gjorde även några ryggningar på medellinjen och Lotus var jätteduktig och ryggade obehindrat (om än lite snett) även när A inte hjälpte vagnen bakåt.
Lotus blev jättefin! Han jobbade i en sån där härligt rund och mjuk form och kändes väldigt avslappnad men ändå energisk. På slutet kändes det som om han mjukt och fint bara följde mig och jag kunde trava honom på stora volter med härlig takt och mjukhet.
Jag var verkligen jättenöjd med min häst och han har blivit väldigt trevlig att köra. Undrar om det kan vara så att precisionskörningen har avdramatiserat hela körningen ännu mer för oss. Då har vi ju lockats att ”busköra” lite, hållit ett lite högre tempo och dragit med oss en och annan kon. Jag känner mig nu helt trygg med situationen och det verkar Lotus också göra.