Tre skrittveckor avklarade

Tror knappt att det är sant, men våra tre ”skrittveckor” är nu i stort sett till ända - och Lotus håller sig fortfarande i skinnet, i alla fall någorlunda. Vi är fortfarande sams, Lotus ser glad ut när jag kommer och han verkar förvånansvärt nöjd med sitt liv trots att han är förvisad till den lilla sjukhagen. Det märks verkligen att han blivit äldre och mer mogen; hade det här varit för sådär fem år sedan så hade han vid det här laget varit extremt uttråkad och fullständigt hopplös att hålla på med. Han skulle sannolikt ha varit nästan omöjlig att promenera med och han skulle ha varit sådär överdrivet ”klängig” och kontaktsökande i brist på hästkompisar att umgås med. Nu är han faktiskt ganska ”lagom”, för visst vill han umgås men det tycker ju jag bara är mysigt!

Och vi har klarat tre veckors skrittande utan att Lotus tagit ett enda av sina bocksprång med skruv! Nu beror det kanske inte så mycket på att Lotus blivit lugnare utan det handlar nog mest om att jag utarbetat en bra teknik för att bokstavligt talat hålla honom på marken. Det handlar helt enkelt om att hela tiden hålla honom i kort lina och nära mig och aldrig nånsin släppa uppmärksamheten från honom. Visst har han då och då blivit rädd för något och farit iväg lite, men han har inte hunnit göra några stora saker. Inte utan att jag är lite stolt över att vi klarat detta!

Den här veckan har det mest blivit långa promenader och lite tömkörning i ridhuset som avslutning. Jag har haft väldigt mycket på jobbet och när jag tillbringar otaliga timmar vid datorn har jag ingen lust att sätta mig och frysa i en vagn när jag är ledig, det känns mycket bättre att ta en rejäl promenad och använda kroppen istället.

Tömkörningen har fungerat riktigt bra. Har nu vågat att släppa ut Lotus något längre så nu handlar det mer om vanlig tömkörning, även om jag fortfarande går relativt nära honom och hela tiden har korta tömmar. Han jobbar jättebra och ser väldigt fin ut – och har faktiskt inte gjort en enda ansats till att ”sprattla iväg”. Igår gjorde jag dock misstaget att peta på honom lite med ambitionen att han skulle sätta under sig bakbenen och trampa lite – resultatet blev att han omedelbart började ladda för bocksprång och jag fick snabbt avbryta övningen och ta ner honom igen. Där fick jag en försmak av vad som väntar när vi till helgen ska börja trava lite!

I tisdags körde vi i alla fall med giggen i ridhuset och då var Lotus en väldigt nöjd och glad häst.

Igår sprang jag med Lotus i stallgången och tyckte att han lät helt ren och jämn – skönt! Dock tycker jag att han varit en aning varm runt kotan på sitt skadade ben av och till, men jag hoppas att det bara har med den normala läkprocessen att göra.