När vi sedan övergick till trav kändes han härligt bärig och rund och vänstervarvet var nästan lika bra som höger, redan i början av passet. Jag fick tänka mycket på att få honom att spåra, vilket innebar att jag skulle ”tänka lite öppna” och plocka in framdelen nån hovbredd – då blev han nämligen rak i kroppen. Däremot behövde jag inte tänka så mycket på placeringen av mina händer, på nåt magiskt sätt har jag hittat rätt där och tycker nu att det är den naturligaste saken i världen att hålla händerna ihop och nära hästens hals.
Vi valde att lägga galoppjobbet tidigt i passet, dels för att Lotus inte skulle vara så trött när vi började med galoppen och dels för att han kommer i gång väldigt bra i kroppen genom galoppjobbet och vi ville ha lite draghjälp av detta i traven. Fick göra precis som förra gången; dvs runda honom i skritt, se till att han inte går med bakdelen innanför, svänga lite in på en volt, lägga skänklarna i fattningsläge och peta lite med spöt på yttersidan av rumpan. Det ställde stora krav på mig att jag hamnade i rätt läge, gav galoppsignal i rätt ögonblick och satt kvar in i fattningen, men när det blev rätt blev det så himla bra och Lotus ”neg” verkligen in i fattningarna och fick en väldigt fin galopp. Avbrotten lämnade dock en del att önska, Lotus fick väldigt bråttom när han fick galoppera och var inte särskilt sugen på att bryta av. Här måste jag nog bli lite mer bestämd.
Efter galoppen fick Lotus en fantastiskt trav! Han var otroligt rund och fin med en härlig bärighet och takt och bäst av allt var att han var lika fin i båda varven. Han var lätt och fin i handen och jag fick inte alls den där känslan av att han blev stark som jag hade förra veckan. Inte heller sprang han ifrån jobbet i vänstervarvet utan han höll takten även där. Vi gjorde fina skänkelvikningar längs långsidorna och han liksom bara flöt fram.
Ja, det var verkligen ett jättebra pass. Det var precis som om det vi jobbat med den senaste månaden nu föll på plats och att både Lotus och jag hittat rätt. Den ridkänsla jag fick var fantastisk och ännu en gång slogs jag av hur otroligt kul det är att jobba med den här hästen och hur mycket jag lär mig. Visst, ibland tar det lång tid och det går ju inte direkt fortare för att jag bara rider två pass i veckan. Men å andra sidan, det här är ett långsiktigt jobb där jag bygger en stark och hållbar häst och skaffar mig mycket värdefull erfarenhet på vägen. Är så oerhört tacksam för att jag har en så klok tränare som S som får mig att förstå värdet av det här arbetet!